LRF välkomnar utredning om stärkt konkurrenskraft och förbättrad global djurvälfärd

Svenskt lantbruk har ett gott renommé internationellt med sitt gedigna och framgångsrika arbete med just djurvälfärd. Ett exempel är antibiotikafrågan där LRF redan i mitten av 1980-talet beslutade att arbeta för ett förbud mot att använda antibiotika i tillväxtfrämjande syfte. En fråga som nu drivs allt mer effektivt och framgångsrikt i övriga EU-länder. Tack vare starkt påverkansarbete från Sverige har antibiotikareglerna skärpts i EU.

- Djurvälfärden är en viktig fråga och vi välkomnar en inriktning där svenska bönders konkurrenskraft stärks. Det är en viktig utredning. Med rätt politiska förutsättningar kan vi fortsätta att utveckla framtidens hållbara jordbruk i Sverige, och driva på utvecklingen i övriga länder. En viktig pusselbit är minskat regelkrångel och att kommande EU-regler implementeras på ett sätt som främjar svenskt lantbruk, säger Åsa Odell.

I utredaren Elisabeth Nilssons uppdrag är bland annat att se hur exportandelen av svensk animalieproduktion kan öka långsiktigt, konsumenternas betalningsvilja och vilka krav som ställs på djurskydd i den offentliga upphandlingen.

- Det serveras tre miljoner måltider i den offentliga sektorn varje dag och då är det förstås viktigt för hela livsmedelskedjan att kommunerna köper in mat som lever upp till de agkrav som ställs på oss svenska lantbrukare. Intresset för svenskproducerat är stort hos både kökschefer och konsumenter och det är viktigt ur såväl hållbarhets- som beredskapsskäl. Den mat vi producerar i fredstid är i bästa fall den vi kan producera i kristid, säger Åsa Odell.

Elisabeth Nilssons uppdrag börjar 1 april. Den 30 juni 2024 ska resultatet redovisas.