Akademiska sjukhuset

Sambandet mellan sömnapné och kognitiv nedsättning/demens fokus för ny studie

Dela
Finns ett samband mellan sömnapné och kognitiv nedsättning/utveckling av demens? Det är fokus för en ny forskningsstudie vid Akademiska sjukhuset. Enligt flera studier kan obstruktiv sömnapné vara en riskfaktor för demenssjukdomar men det saknas vetenskapligt underlag baserat på nattliga andningsmätningar. Målet är att kunna identifiera en ny och behandlingsbar riskfaktor till kognitiv nedsättning.
Kan obstruktiv sömnapné vara en riskfaktor för demenssjukdomar? Det ska utforskas i en ny studie på Akademiska sjukhuset som bland annat baseras på nattliga andningsmätningar. Foto: Akademiska sjukhuset (genrebild)
Kan obstruktiv sömnapné vara en riskfaktor för demenssjukdomar? Det ska utforskas i en ny studie på Akademiska sjukhuset som bland annat baseras på nattliga andningsmätningar. Foto: Akademiska sjukhuset (genrebild)

– En åldrande befolkning gör att kognitiv nedsättning och demenssjukdomar blir allt vanligare. Trots det saknas i dag effektiv behandling. Det finns därför ett stort behov av att identifiera riskfaktorer för att om möjligt förebygga att människor drabbas av sjukdomarna så att man kan få fler friska år, säger Eva Lindberg, överläkare och professor inom lung- och allergisjukdomar vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Förekomsten av sömnapné (obstruktivt sömnapnésyndrom) ökar på grund av ökande övervikt och fetma samt en åldrande befolkning. Sjukdomen drabbar cirka10 procent av alla kvinnor och 20 procent av alla män i åldern 30–60, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes.

 När det gäller demenssjukdom har hittills tolv olika modifierbara riskfaktorer identifierats, som tillsammans beräknas orsaka 40 procent av alla demensfall. Enligt Eva Lindberg finns flera studier som pekar på att också obstruktiv sömnapné är en riskfaktor. Men det saknas vetenskapligt underlag baserat på nattliga andningsmätningar.

– Studiens syfte är att studera sambandet mellan obstruktiv sömnapné och kognition. Om projektet kan identifiera en ny orsak till kognitiv nedsättning har vi identifierat en behandlingsbar riskfaktor vilket skulle få stor betydelse, framhåller Eva Lindberg.

Forskarna bakom den nya studien visade nyligen att obstruktiv sömnapné under REM-sömn är kopplat till åderförkalkning. Nu är hypotesen att sömnapné även påverkar små blodkärl och därmed medföra sänkt kognitiv förmåga. En annan hypotes är att tillståndet medför stigande blodtryck under natten som i sin tur påverkar kognitionen och att det främst är sömnapné under REM-sömn som har denna effekt. Projektet tar avstamp i två olika studier där deltagare fått göra nattlig andningsregistrering, där bland annat befolkningsstudien SCAPIS ingår.

– Om sömnapné under REM-sömn har betydelse även för kognitiv påverkan, och om detta kan ses även hos äldre individer, så kommer forskningen ha stor betydelse för behandlingsriktlinjer av sömnapné, menar Eva Lindberg. 

 Nota bene: Forskningsstudien finansieras med ett anslag från Hjärt-Lungfonden på 3,6 miljoner kronor.


För mer information/intervju, kontakta:
Eva Lindberg, överläkare och professor inom lung- och allergisjukdomar vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet; eva.lindberg@medsci.uu.se



Nyckelord

Bilder

Kan obstruktiv sömnapné vara en riskfaktor för demenssjukdomar? Det ska utforskas i en ny studie på Akademiska sjukhuset som bland annat baseras på nattliga andningsmätningar. Foto: Akademiska sjukhuset (genrebild)
Kan obstruktiv sömnapné vara en riskfaktor för demenssjukdomar? Det ska utforskas i en ny studie på Akademiska sjukhuset som bland annat baseras på nattliga andningsmätningar. Foto: Akademiska sjukhuset (genrebild)
Ladda ned bild
Eva Lindberg, överläkare och professor inom lung- och allergisjukdomar vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Foto: privat
Eva Lindberg, överläkare och professor inom lung- och allergisjukdomar vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Foto: privat
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter

I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).

Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande

Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.

Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.

Ny inflygningsteknik ska ge säkrare helikopterlandningar på Akademiska15.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Ambulanshelikoptrar ska kunna landa med högre precision på Akademiska sjukhuset även i mycket dåligt väder och mörker. Sjukhuset inför en ny tekniskt avancerad inflygningsteknik PinS (Point in space) som möjliggör mer patientsäkra transporter och en kapacitetshöjning genom att patienter kan transporteras direkt till och från Akademiska dygnet runt utan omlastning på annan flygplats.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye