Rapport: Skillnader i mäns och kvinnors resande med kollektivtrafiken

I Riksdagens transportpolitiska funktionsmål från 2001 framgår att transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Men hur ser transportbehoven ut idag?

- I Trafikanalys rapport från 2002 framgick att om män och kvinnor har lika tillgång till bil så är det männen som tar bilen och kvinnor som i större utsträckning reser kollektivt. Slutsatsen då var att skillnaderna sannolikt skulle minska över tid, men så verkar det inte se ut. Det är förvånande att se att så lite har förändrats på 20 år, säger Mattias Andersson, projektledare på Svensk Kollektivtrafik.

Skillnaderna i resmönster inom könen skiljer sig mycket åt beroende på bland annat ålder, inkomst, utbildningsnivå och typ av arbete. Även om dessa skillnader är mycket större än dem mellan just kvinnor och män, finns det genomgående och konstaterade skillnader mellan kvinnor och män som grupp när det gäller resande, framför allt när det gäller val av färdmedel och reslängder.

Med hjälp av statistiken i Kollektivtrafikbarometern har Svensk Kollektivtrafik jämfört resmönster och attityder mellan kvinnor och män. Det går även att bryta ner på geografiskt, och flera av Svensk Kollektivtrafiks medlemmar har beställt motsvarande regionala delrapporter.

- De här resultaten går att omsätta i praktiken. Det finns möjligheter att förändra tjänster och trafik så att det passar både män och kvinnor bättre än idag. Drivkrafterna som finns är starkare för män än för kvinnor, så satsningar på kollektivtrafik som kan attrahera män kommer att ge resultat i ökat resande. Och får vi samtidigt över den andel kvinnor som idag reser med bil men som faktiskt överväger att resa kollektivt så kommer det att kunna öka resandet. Det betyder förstås inte att man ska införa särskilda busslinjer för män, men med ökat fokus på vad olika målgrupper värdesätter kan man öka attraktiviteten för just den gruppen. Det kan handla om riktad marknadsföring, till exempel med reklam som män kan identifiera sig med, säger Mattias Andersson.


Ur rapporten:

• 52 procent av kvinnorna åker kollektivt minst någon gång i månaden, motsvarande andel bland männen uppgår till 44 procent
• Männen har generellt sämre kunskap om kollektivtrafiken och dess fördelar. De tycker inte det är användbart men det kan bero på brist på information, därför kan en kunskapshöjning ge effekt på resandet
• De flitigaste kollektivtrafikresenärerna är kvinnor 15-25 år i storstäder där runt 95 procent åker kollektivt minst en gång per månad. Störst skillnad mellan könen i andelen vanebilister är det i större städer
• 84 procent av männen och 80 procent av kvinnorna har tillgång till bil. Brist på körkort och tillgång till bil är bland de vanligaste skälen att resa kollektivt, framför allt bland kvinnor
• Män reser längre till arbete och säger sig både föredra bilen och behöva den i arbetet i högre utsträckning
• Bland de som inte reser mycket kollektivt så har fler kvinnor än män övervägt att resa mer kollektivt jämfört med bil
• Kvinnor lägger större vikt vid att kunna bidra till bättre miljö och tycker i högre grad det är viktigt att det är miljövänligt när de väljer kollektivtrafik
• Kvinnor har högre kännedom om hur man reser i kollektivtrafiksystemet samt ser mer fördelar att resa med bolaget jämfört med bil
• Minst skillnad är det i pendlingskommuner nära mindre städer/tätorter. Att åka kollektivt för att det är prisvärt har ökat hos både män och kvinnor jämfört med innan pandemin, en någon större andel män än kvinnor anger det som argument för sitt resval.

Fakta om Kollektivtrafikbarometern
Kollektivtrafikbarometern är en landsomfattande resvane- och attitydundersökning för landets regionala kollektivtrafikmyndigheter som samordnas av branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik. Undersökningen används som ett verktyg att följa ett mätbart och objektivt resultat för kundupplevd kvalitet på sin trafik, både lokalt och regionalt. Undersökningen som startade 2001 sker löpande och med mixad metod (webb- och telefonintervjuer). För 2022 besvarades frågorna av ca 108 000 slumpmässigt utvalda respondenter.