Beredskapsapotek ska säkerställa tillgången till läkemedel vid kris

Systemet med beredskapsapotek ska tillgodose allmänhetens behov av läkemedel under en fredstida krissituation, höjd beredskap och ytterst krig.

I delrapporteringen föreslås att beredskapsapoteken ska vara skyldiga att planera för och säkerställa att deras verksamhet kan upprätthållas även vid fredstida kris samt under skärpt och högsta beredskap. Utöver detta övergripande krav presenteras förslag på krav vad gäller öppethållande, lokaler, elektricitet, personal, it-system och distanshandel.

– Beredskapsapotek kommer att kunna utgöra en viktig pusselbit i Sveriges förmåga till motståndskraft vid en kris. Därför kommer det att behöva ställas högre krav på apotek som ska fungera under ansträngda förhållanden, exempelvis att de har lokaler som är tillräckligt stora för en mer omfattande lagerhållning samt att personal finns tillgänglig och är välövad, säger Anna Jonsson, projektledare på Läkemedelsverket.

Två separata delredovisningar lämnas till Socialdepartementet – en från Läkemedelsverket (med bilaga från E-hälsomyndigheten) om vilka krav som kan ställas på beredskapsapotek, och en från TLV som presenterar de analyser som gjorts hittills.

Stärka apotekens förmåga att fungera även vid störningar

För att apotek ska kunna expediera recept krävs bland annat att apotekens receptexpedieringssystem är anslutna till E-hälsomyndigheten. Det är en förutsättning som gäller vid expediering av elektroniska recept (e-recept) och när recept expedieras på pappersblankett.

E-hälsomyndigheten utreder vilka åtgärder som kan bli aktuella för beredskapsapotek. Det handlar om att höja apotekens förmåga att ha en digital anslutning till E-hälsomyndigheten samt stärka apotekens robusthet att fungera under störningar. E-hälsomyndighetens utredning presenteras i en bilaga till Läkemedelsverkets delrapport: Förslag på krav för beredskapsapotek.

– Redan idag ställer E-hälsomyndigheten höga krav på aktörer som ansluter till våra system. Vi fortsätter att utreda vilka åtgärder som kan bli aktuella för ett beredskapsapotek. I det arbetet är dialogen med berörda aktörer viktig, säger Camilla Hallström, enhetschef på E-hälsomyndigheten.

Diskussion om lösningar och förutsättningar

TLV beskriver i sin delredovisning de analyser myndigheten hittills har gjort inom ramen för uppdraget samt förutsättningarna för att utse beredskapsapotek. Ett exempel är hur långt befolkningen har till närmaste apotek utifrån var i landet de bor och hur många apotek och apoteksaktörer det finns i landet.

– Det finns ett fortsatt stort behov av att samla in information och fördjupa diskussionen om alternativa lösningar. Det är därför viktigt att hålla alla dörrar öppna och inte sätta ner foten förrän vi kommit längre i utredningen, säger Peter Skiöld, projektledare på TLV.

TLV har även identifierat ett antal frågor som behöver utredas vidare, exempelvis vilken roll beredskapsapoteken ska ha i det civila försvaret, vilket behov av apoteksservice allmänheten har i kris eller krig samt vilken påverkan inrättandet av beredskapsapotek kan ha på apoteksmarknaden i ett normalläge.

Uppdraget slutrapporteras i december

Systemet med beredskapsapotek ska utformas under året och kommer att innefatta förslag på till exempel antal och geografisk placering. Uppdraget, som samordnas av TLV, ska slutrapporteras i december 2023. Det fortsatta arbetet kommer att ske i nära samarbete mellan Läkemedelsverket, TLV och E-hälsomyndigheten samt med andra berörda aktörer och pågående initiativ inom försörjningsberedskapsområdet.

Faktaruta

Allmänhetens avstånd till apotek

Medelavståndet till ett apotek eller ett apoteksombud är cirka 3 kilometer. Runt 85 procent av befolkningen har mindre än fem kilometer och endast 0,3 procent av Sveriges befolkning har längre än 20 kilometer köravstånd till ett apotek eller ett apoteksombud. Högst andel av befolkningen med kort reseavstånd finns i Stockholms län och lägst andel i Gotlands och Jämtlands län.

Förutsättningarna varierar över landet

I 96 av Sveriges 290 kommuner finns det idag endast ett apotek, och i ytterligare 18 kommuner drivs de apotek som finns där av samma apoteksaktör. Det innebär att en apoteksaktör är ensam om att driva apotek i totalt 114 kommuner. I flera av de kommuner där en aktör är ensam om att driva apotek finns också apoteksombud. I 176 kommuner drivs de apotek som finns där av två eller fler apoteksaktörer.