En regering måste stå upp för sin människorättsinstitution

Idag startar EU:s högnivåkonferens i Lund, om det institutionella skyddet av grundläggande rättigheter i kristider. Konferensen samlar ledande politiker och människorättsexperter inom EU. Regeringen är som nuvarande ordförande i EU, en av värdarna.
EU:s ministerråd har under det svenska ordförandeskapet varit tydligt med att alla medlemsstater ska ha en oberoende institution för mänskliga rättigheter. Ministerrådet är också tydligt med att sådana institutioner ska värnas och att deras oberoende från regeringen ska garanteras i lag och med tillräckliga resurser.
– De här rekommendationerna är viktiga i hela EU, och behovet av dem har i dagarna faktiskt aktualiserats även i vårt land. Vi förväntar oss givetvis att regeringen nu skyndsamt rätar ut de frågetecken som har uppkommit kring Institutet för mänskliga rättigheters fortsatta existens, säger Elisabeth Rynning, ordförande i styrelsen för institutet.
Det svenska institutet inrättades 2022 efter ett riksdagsbeslut. Det är sent i sammanhanget, flera år efter motsvarande steg i Danmark, Finland och Norge. Frågan om utformningen och placeringen av en svensk människorättsinstitution var föremål för flera utredningar. Innan institutet slutligen inrättades hade regeringen fått ta emot omfattande internationell kritik för avsaknaden av en sådan oberoende institution. Sedan 1990-talet har Sverige fått ett sjuttiotal rekommendationer från bland annat den allmänna ländergranskningen i FN:s råd för mänskliga rättigheter, UPR. Institutets inrättande har välkomnats av flera nyckelaktörer i Europa. Institutet välkomnades även brett i Sverige, inte minst av funktionsrättsrörelsen mot bakgrund av det viktiga mandatet att vara en oberoende nationell mekanism för att främja, skydda och övervaka genomförandet av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
– Det är viktigt att förstå att Institutet för mänskliga rättigheter inte kan ses som en myndighet i traditionell mening. Vårt oberoende av regeringen är lagfäst och vi ska arbeta enligt ett internationellt regelverk för institutioner för mänskliga rättigheter, de s.k. Parisprinciperna. Det är ett regelverk som Sverige tydligt ställt sig bakom, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter.
För mer information, kontakta Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 073- 421 77 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se
Fakta om nationella institutioner för mänskliga rättigheter
Nationella institutioner för mänskliga rättigheter finns i hela världen. I alla EU-länder finns redan liknande institutioner utom i ett land där en sådan är planerad. De agerar i enlighet med FN:s Parisprinciper från 1993 och bevakar skyddet för mänskliga rättigheter på nationellt plan. Om institutionerna påträffar brister ger uppdraget dem rätt att rapportera offentligt och lämna förslag till landets regering och parlament, men även till internationella granskningsorgan.
Sedan flera år följer EU:s byrå för grundläggande rättigheter – som också är initiativtagare till konferensen – utvecklingen av nationella institutioner i Europa. År 2021 antog Europarådet en kraftfull rekommendation om hur institutioner ska skyddas av sina egna länder. I mars 2023, mitt under det svenska ordförandeskapet, förhandlade EU:s ministerråd fram följande slutsatser, som uppmanar varje medlemsstat att:
- inrätta en institution i enlighet med FN:s Parisprinciper
- anta ett regelverk som gör det möjligt för institutionen att agera oberoende av landets regering
- förse institutionen med ett lämpligt uppdrag och tillräckliga medel för att utföra sina uppgifter effektivt
Nyckelord
Bilder


Länkar
Om

Mobilvägen 10
223 62 Lund
046 – 287 39 00http://www.mrinstitutet.se
Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Följ Institutet för mänskliga rättigheter
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter
Över 300 rekommendationer till Sverige i FN-granskning – rasism och samers rättigheter i fokus6.5.2025 15:25:53 CEST | Pressmeddelande
Tidigare i veckan granskades Sverige i FN:s råd för mänskliga rättigheter inom ramen för den återkommande process där medlemsstater granskar varandras efterlevnad av mänskliga rättigheter. Sverige tog emot omkring 320 rekommendationer från 101 länder. Flera medlemsstater uttryckte att Sverige behöver göra mer för att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Bland rösterna hördes oro över fortsatt rasism, diskriminering och otillräcklig tillgång till rättigheter för urfolket samer och andra nationella minoriteter. De områden inom vilka Sverige fick flest rekommendationer var: förekomsten av rasism, hatbrott och diskriminering våld mot kvinnor och våld i nära relation migranters och flyktingars rättigheter barns rättigheter urfolket samers rättigheter nationella minoriteters rättigheter människohandel ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter religionsfrihet – 320 rekommendationer från 101 länder visar att mycket återstår att göra, inte minst när det gäller rasism, urfolks rättighete
FN:s människorättsråd tar viktigt steg mot en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter3.4.2025 14:06:26 CEST | Pressmeddelande
Institutet för mänskliga rättigheter välkomnar att FN:s människorättsråd idag har beslutat att ta nästa avgörande steg mot att förverkliga en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter. – Sverige bör ta en aktiv i roll i att ta fram en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. Beslutet fattades enhälligt, och innebär att en arbetsgrupp kommer att tillsättas för att ta fram ett förslag på konvention. Syftet med en konvention är att främja och skydda äldre personers mänskliga rättigheter. – Det är ett mycket positivt besked. Både en konvention och vägen dit är viktigt för att synliggöra situationen för äldre personer, exempelvis ålderism, diskriminering, brister i rätten till hälsa och delaktighet, säger Fredrik Malmberg. FN:s människorättsråd bjuder i resolutionen in FN:s medlemsstater att bidra till arbetsgruppens arbete. Institutet för mänskliga rättigheter har vid flera tillfällen rekommend
Ny årsrapport: Sverige behöver stärka skyddet av mänskliga rättigheter i en orolig tid31.3.2025 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
Det finns ett mycket starkt stöd för mänskliga rättigheter i Sverige, men många anser att regeringen behöver göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna. Rätten till social trygghet, bostad och hälsa anses vara särskilt hotade i Sverige, visar en ny årsrapport från Institutet för mänskliga rättigheter. Rapporten lämnas över till regeringen och ansvarig minister Paulina Brandberg idag. – Vi ser en mycket allvarlig utveckling i flera delar av världen där mänskliga rättigheter, rättsstat och folkrätt är satta under hård press. Det understryker vikten av att Sverige står upp för mänskliga rättigheter i en orolig tid, både här hemma och internationellt. Mot den mörka bakgrunden är det positivt att mänskliga rättigheter har ett brett folkligt stöd i Sverige, men samtidigt behöver den oro många uppger sig känna för ekonomiska och sociala rättigheter tas på allvar, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. I årsrapporten beskriver vi ett Sverige som risk
Viktig dom i Högsta förvaltningsdomstolen: Ung man med funktionsnedsättning får rätt till bostadsanpassningsbidrag21.3.2025 12:15:06 CET | Pressmeddelande
Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat dom i ett mål om rätten till bostadsanpassningsbidrag för en ung man med funktionsnedsättning. Målet gäller rätten att få bidraget för att kunna välja sin bostad och vem man vill bo med på jämlika villkor som andra. Institutet för mänskliga rättigheter lämnade in ett amicus-yttrande för att belysa de mänskliga rättigheternas betydelse i målet. – Ytterst handlar det här målet om att personer med funktionsnedsättning har rätt till självbestämmande över sin boendesituation på jämlika villkor som andra. Det är därför glädjande att Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att bostadsanpassningsbidrag ska beviljas för att den unge mannen ska kunna leva det självbestämda liv han har rätt till, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Vi välkomnar också att Högsta förvaltningsdomstolen har tillämpat lagens ordalydelse. Det gäller särskilt tillämpningen av reglerna om undantag ifrån rätten till bostadsanpassningsbidraget v
Institutet uppmanar regeringen att inte sänka straffbarhetsåldern från dagens 15 år28.1.2025 15:16:20 CET | Pressmeddelande
– Det finns inget sätt för regeringen att sänka straffmyndighetsåldern utan att gå emot FN:s barnrättskommittés tydliga rekommendationer till Sverige, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Idag tog regeringen emot slutbetänkandet från utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare. Utredaren föreslår bland annat att sänka straffbarhetsåldern till 14 år för den som begått ett allvarligt brott. Det handlar om brott med ett minimistraff på fängelse fyra år eller mer. Institutet för mänskliga rättigheter är kritiska till detta förslag som inte är förenligt med rekommendationerna till Sverige från FN:s experter i barnrättskommittén och riskerar att stå i strid med Sveriges folkrättsliga förpliktelser. – Att riva upp straffbarhetsåldern som varit 15 år sedan 1864 innebär ett brott mot en lång svensk tradition att med utgångspunkt i kunskap om barns utveckling arbeta långsiktigt med förslag som är förankrade i barns rättigheter och kunskap om vad som är
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum