Akademiska sjukhuset

Smärtombud ska återinföras på Akademiska

Dela
Att det finns säkerhets- och miljöombud på arbetsplatser känner de flesta till. Mindre känt är sannolikt smärtombud inom hälso- och sjukvård. På Akademiska sjukhuset har funktionen funnits tidigare inom flertalet verksamhetsområden men "legat i träda” sedan 2014. Den återinförs nu som ett led i patientsäkerhetsarbetet där personcentrerad vård är ett ledord. Med god smärtlindring kan sår läka bättre efter operation med kortare vårdtid som följd.
Smärtombud har funnits tidigare på Akademiska sjukhuset, men funktionen har "legat i träda" sedan 2014. Nu återinförs den som ett led patientsäkerhetsarbetet för mer personcentrerad vård. Fotograf: Johan Alp (genrebild vårdsituation)
Smärtombud har funnits tidigare på Akademiska sjukhuset, men funktionen har "legat i träda" sedan 2014. Nu återinförs den som ett led patientsäkerhetsarbetet för mer personcentrerad vård. Fotograf: Johan Alp (genrebild vårdsituation)

– Med rätt smärtbehandling kan vi minska lidande och komplikationer såsom försämrad sårläkning, lunginflammation och trycksår. Det minskar risken för vårdskador och förlängda vårdtider, men också att patienter utvecklar kronisk smärta. Smärtombud har en nyckelroll i arbetet med personcentrerad smärtbehandling. Ytterst handlar det om god vård för patienten, patientsäkerhet och vårdkvalitet, säger Eva Ånnhagen, vårdutvecklare på vårdkvalitetsenheten, Akademiska sjukhuset.

Smärta är en av de vanligaste orsakerna till att man söker vård akut. Även efter en operation kan otillräcklig smärtlindring försena återhämtningen. Eva Ånnhagen betonar att SKR:s nationella patientenkät visar att patienterna själva tycker att det är viktigt med bra smärtlindring, och att detta påverkar hur hela vårdtillfället upplevs. Detta bekräftas i en ny avhandling i Uppsala om personcentrerad smärtbehandling för patienten med akut buksmärta.

Författaren till avhandlingen är Therese Avallin, omvårdnadsledare inom kirurgi på Akademiska. Hon beskriver personcentrerad smärtbehandling som ett led i arbetet för personcentrad vård där patientens grundläggande vårdbehov tillgodoses. Vården innebär att man utgår från varje persons unika behov och förutsättningar när vården planeras, utförs och utvärderas. Här, menar hon, spelar smärtombuden en nyckelroll som kunskapsbärare för hur vårdpersonalen kan arbeta för att ge en personcentrerad smärtbehandling. Smärtupplevelsen och därför även behandlingen, består av flera delar och är både fysisk och känslomässig.

– Den känslomässiga upplevelsen kan vi inte mäta oss till och här blir det personcentrerade förhållningssättet viktigt för att guida patienten till att vara delaktig. Kunskap hos både personal och patient kring de olika delarna är avgörande för att lyckas med behandlingen, där såväl trygghet och information som läkemedel ingår, förklarar hon.

Smärtombud är sjuksköterskor (ansvariga) och undersköterskor med specialintresse för smärta, som arbetar på enheter där patienter med smärta vårdas eller där patienter riskerar att utsättas för smärtsamma undersökningar eller behandlingar. På Akademiska infördes smärtombud över hela sjukhuset 1994 men avvecklades 2014/2015. Att funktionen nu återuppstår har flera förklaringar. En stavas coronapandemin.

– Pandemin gjorde det tydligt att sjuksköterskans kompetens inom ett specifikt område inte kan ersättas av annan kompetens eller prioriteras bort utan att patienten blir lidande på grund av att omvårdnadsbehoven inte tillgodoses. När personal flyttades runt och stretchades innebar det att det kunde saknas både kunskap och tid för att kunna möta patientens vårdbehov, vilket blev en stor stress för sjuksköterskan. Smärtbehandling är ett av de behoven där det blev svårt att hinna fråga patienten om de hade ont eller om smärtlindringen fungerade, säger Therese Avallin och fortsätter:

– Smärtombud har funnits mer eller mindre aktiva på kirurgen även efter att funktionen lades ner centralt då smärta är ett ständigt närvarande behov att lindra hos våra patienter. Att ansvaret nu återinförs på hela sjukhuset är mycket positivt för möjligheterna att undvika att patienter lider av smärta i onödan.

Till hösten är målet att Akademiska ska ha funktionen på alla vårdavdelningar; helst ett team bestående av sjuksköterska som smärtansvarig och undersköterska som ombud, som tillsammans med ansvarig läkare driver arbetet på den egna enheten.

– Teamet bjuds in till regelbundna nätverksträffar arrangerade av en utbildningsansvarig sjuksköterska på smärtcentrum, berättar Lotta Meuller Danielsson, avdelningschef smärtmottagningen. Hittills har 42 smärtombud anmält sig och planen är fyra nätverksträffar per år på olika teman. Vid senaste mötet 5 maj var temat kronisk smärta. En nätbaserad utbildning är också på gång.

De teambaserade arbetssätten är en grund i personcentrerad vård. Teamronden som används på kirurgen syftar till att vårdpersonal och patient har en gemensam förståelse för patientens vårdbehov och vårdplan, inkluderar smärtbehandlingen och är ett exempel på sådant arbetssätt. Therese avslutar:

– Personcentrerad vård handlar om att tillvarata allas kunskap och resurser, även patientens, vilket är inte bara lagstadgat utan framför allt har visat ge vård med hög kvalitet. Att tillgodose patientens behov av smärtbehandling med hjälp av personcentrerad vård är av stor betydelse för både patienter, personalen och organisationen. Att återinföra smärtombuden kan vara ett viktigt steg i detta arbete.

FAKTA: Smärtombud

Initiativet till smärtombud togs ursprungligen av Riksföreningen mot Smärta som bildades 1991 av engagerade och smärtintresserade sjuksköterskor. 2009 bytte föreningen namn till Sveriges sjuksköterskor inom området smärta (SSOS). Föreningens mål är att vara en mötesplats för sjuksköterskor som är intresserade av smärta, behandling av smärta och omvårdnad. Genom utbildning, kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte vill föreningen verka för ett gott omhändertagande av människor med smärta.

FAKTA: Smärtombudens ansvar
• Verka för att smärtskattning, smärtanalys och smärtbehandling utförs,
dokumenteras samt utvärderas kontinuerligt
• Verka för att lokala riktlinjer följs
• Verka för en individuell, målinriktad och patientsäker smärtbehandling
• Sprida kunskap, stötta och informera kollegor samt studenter
• Bör inneha fördjupad kunskap om avancerade smärtbehandlingsmetoder (ex.
PCA, EDA) och aktuell medicinteknisk utrustning (ex. TENS, smärtpump) vid den
egna verksamheten samt kunna stötta kollegor i handhavandet
• Vara en förmedlande länk mellan lokal smärtenhet och den egna arbetsplatsen
• Delta vid smärtombudsträffar
Källa: Sveriges sjuksköterskor inom området smärta (SSOS)


För mer information/intervju, kontakta:

Eva Ånnhagen,vårdutvecklare på vårdkvalitetsenheten, Akademiska sjukhuset;
eva.annhagen@akademiska.se
0186119913

Therese Avallin, disputerad specialistsjuksköterska, omvårdnadsledare inom kirurgi, Akademiska sjukhuset
therese.avallin@akademiska.se
0704250227

Ann-Charlotte Meuller Danielsson, avdelningschef smärtmottagningen, Akademiska sjukhuset;
Ann-charlotte.mueller.danielsson@akademiska.se
0705785972

Nyckelord

Bilder

Smärtombud har funnits tidigare på Akademiska sjukhuset, men funktionen har "legat i träda" sedan 2014. Nu återinförs den som ett led patientsäkerhetsarbetet för mer personcentrerad vård. Fotograf: Johan Alp (genrebild vårdsituation)
Smärtombud har funnits tidigare på Akademiska sjukhuset, men funktionen har "legat i träda" sedan 2014. Nu återinförs den som ett led patientsäkerhetsarbetet för mer personcentrerad vård. Fotograf: Johan Alp (genrebild vårdsituation)
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

PET-scanning ger snabbare och mer träffsäker diagnos vid aggressiv bröstcancer1.10.2023 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Närmare 15 procent av kvinnor med bröstcancer har en så kallad HER2-positiv variant. Den är mycket aggressiv om den inte behandlas med särskilda mediciner i kombination med cytostatika. En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att en ny metod för diagnostik, där patienten får en liten dos med små proteiner laddade med radioaktiva ämnen, ger snabbare och säkrare svar än traditionell biopsi. Detta uppmärksammas i samband med bröstcancerdagen 1 oktober.

Forskare: Autolog blodstamcellstransplantation är säker och bör användas oftare vid aktiv ms26.9.2023 08:45:00 CEST | Pressmeddelande

Sedan 2010 har cytostatika och autolog blodstamcelltransplantation, där stamceller tas från patientens eget blod, använts som behandling av ms i Sverige. Dock har osäkerhet funnits om hur behandlingen fungerar över tid. En ny Uppsalastudie visar att behandlingen kan ges på ett säkert sätt inom vanlig sjukvård. Forskarna anser att den bör inkluderas som en standardbehandling vid aktiv ms.

Forskare efterlyser ökad sparsamhet vid strålbehandling av hjärntumörer hos barn21.9.2023 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Barn som strålbehandlas för hjärntumör löper högre risk än vuxna att på sikt drabbas av nedsatta kognitiva funktioner. Det hänger samman med att barns hjärnor är känsligare för strålbehandling eftersom hjärnan inte är fullt utvecklad. Enligt en studie från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet skulle bieffekterna av strålbehandlingen kunna bli mindre om man ger lägre stråldos till riskorgan och strukturer som är viktiga för neurokognitiva nätverk såsom synnerven, hippocampus och lillhjärnan.

Akademiska bidrar till införande av ny pacemakerteknik i Polen12.9.2023 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Under 35 år har Akademiska sjukhuset opererat in diafragmal pacemaker på över 40 patienter. Sjukhuset är ett av få centra i Europa med stor erfarenhet av denna behandlingsmetod. Sedan 2006 har, utöver patienter från Sverige, även patienter från Estland, Danmark, Norge, Polen, Ungern och England opererats med DP. Nu har ett samarbete inletts med neurokirurger vid Copernicussjukhuset i Gdansk för att införa operationstekniken i Polen.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum