Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare
Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.
– I flera år har debatten handlat om hur vi kan förbättra effektiviteten inom sjukvården. Tack vare framsteg inom generativ AI, särskilt med språkmodeller som ChatGPT, öppnas nu dörren för att minska det administrativa arbetet för vårdpersonalen. Genom användning av AI för att skapa medicinska dokument kan läkare ägna mer tid åt sina patienter, säger Cyrus Brodén, ortopedläkare och forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Studiens syfte var att bedöma kvaliteten och effektiviteten i verktyget ChatGPT i skapandet av medicinska journalanteckningar. Forskarna utgick från sex virtuella patientfall som efterliknade verkliga fall i både struktur och innehåll.
Utskrivningsdokument för varje fall genererades av ortopedläkare. Sedan uppmanades ChatGPT-4 att generera samma anteckningar. Kvalitetsbedömningen utfördes av en expertpanel på 15 personer som var omedvetna om källan till dokumenten. Som ett sekundärt mått jämfördes tiden som krävdes för att skapa dokumenten.
– Resultatet visar att ChatGPT-4 och mänskligt genererade anteckningar övergripande är jämförbara i kvalitet, men ChatGPT4 genererade utskrivningsdokument tio gånger snabbare än läkarna, säger Cyrus Brodén.
– Vår tolkning är att avancerade stora språkmodeller som ChatGPT-4 har potential att förändra hur vi jobbar med administrativa uppgifter inom vården. Jag tror att generativ AI kommer få ett stort genomslag inom sjukvården och att detta kan vara början på en mycket spännande utveckling, framhåller Brodén.
Inom kort är planen att starta en uppföljande studie där forskarna ska samla in 1000 medicinska patientjournaler. Även här är syftet är att använda ChatGPT för att framställa liknande administrativa anteckningar i journalerna.
– Detta kommer bli ett intressant och resurskrävande arbete med många samarbetspartner. Tillsammans med Max Gordon, årets AI svensk 2023, och Microsoft arbetar vi aktivt för att alla krav på datahantering ska uppfyllas för att studien ska komma igång. Det gäller också sekretessaspekter, avrundar Cyrus Brodén.
Studien ”Chat GPT-4 generates orthopedic discharge documents faster than humans maintaining comparable quality” har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Acta Orthopaedica.
Nota bene: På Akademiska sjukhuset pågår även ett annat projekt som syftar till att förenkla och förbättra administrationen och därmed frigöra tid för det mer patientnära arbetet. Det handlar om breddinförande av AI-baserad taligenkänning, tal till text. Diktaten från all sjukvårdspersonal som dokumenterar i journal; läkare, sjuksköterskor och hälsoprofessionen i stort. blir journalförda omedelbart vilket förenklar administrationen och ökar patientsäkerheten i och med att anteckningen blir synlig genast för nästa aktör i patientens vård.
Kontakter
Cyrus Brodén, ortopedläkare och forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
018-617 41 25
cyrus.broden@akademiska.se
Bilder
Länkar
Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Magnetstimulering och tuberkulosläkemedel prövas mot svårbehandlad depression6.12.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Magnetstimulering av hjärnan används sedan några år inom rutinsjukvården till patienter med svårbehandlad depression. I en klinisk behandlingsstudie, ledd från Akademiska sjukhuset, ska forskare utvärdera magnetstimulering i kombination med läkemedlet d-cycloserin, ett gammalt välbeprövat tuberkulosläkemedel, för att boostra effekten.
Uppsalaforskare får miljonanslag för parkinsonforskning28.11.2024 11:37:56 CET | Nyheter
På Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet pågår flera kliniska studier inriktade på bland annat tidig diagnostik vid Parkinsons sjukdom. Nu har forskare i Uppsala tilldelats 1,25 miljoner kronor i projektanslag för 2025 från Parkinsonfonden vilket bidrar till att forskningen kan drivas framåt.
Studie på Akademiska: Kan sjuksköterskeledd intervention öka rörelse och näringsintag hos patienter i samband med stamcellstransplantation?25.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Att snabbt komma i rörelse och få i sig tillräckligt med näring kan ha stor betydelse för återhämtning i samband med stamcellstransplantation. En studie på Akademiska sjukhuset har prövat om en sjuksköterskeledd intervention kan öka viljan till fysisk aktivitet och ge förbättrat energi- och proteinintag hos patienter med blodsjukdomar som fått sådan behandling.
Ortopedchefen på Akademiska: Nu är det dags att ta fram broddarna!20.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kung Bore har kopplat greppet om landet. Enligt väderprognosen blir det ett kraftigt snöfall i Uppland onsdag-torsdag samtidigt som vinden blir hård. Därefter väntas temperaturen sjunka till flera minusgrader. Med snö och halka ökar risken för fall och benbrott. På akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset brukar antalet olycksfall öka vilket vissa dagar kan leda till mycket långa väntetider. Ortopedchefens rekommendation är att inte ha bråttom och gärna använda skor med broddar.
Ny studie: Förstärkt CAR T-cellsbehandling prövas vid svårbehandlade lymfom15.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. 2014 fick den första patienten i Europa CAR T-celler som behandling på Akademiska sjukhuset. Nu har en klinisk prövning startats där forskarna använder förstärkta CAR T-celler, ett nytt läkemedel som utvecklats på Uppsala universitet. Målgruppen är patienter med lymfom som inte kan behandlas med redan godkända CAR-T celler riktade mot proteinet CD19 eller som fått återfall efter sådan behandling.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum