Födande kvinnor uppskattar bad och lustgas som smärtlindring
– Vi ser stora fördelar med att bada under förlossningen. Det varma vattnet bidrar till att kvinnan känner sig lugn och kan hantera sammandragningarna på ett bra sätt. Det innebär ofta att förlossningsarbetet blir kortare och att kvinnan får en positiv upplevelse av födandet, säger Åsa Edström, avdelningschef på förlossningen, Akademiska sjukhuset.
I samband med en renovering senvåren 2021 fick förlossningen två moderniserade salar med badkar. Sedan dess kan kvinnor erbjudas bad under förlossningen, eventuellt i kombination med lustgas som alternativ smärtlindring.
Enligt Åsa Edström är födande kvinnor mycket positiva till valmöjligheterna. Vissa kvinnor väljer att ligga en stund i vattnet för avslappning vilket inte alltid innebär att de även föder i vattnet. Hon poängterar att det är kvinnan som bestämmer var och hur hon vill föda.
– Vi är stolta över att nu kunna erbjuda bad som ytterligare ett verktyg. Förhoppningen är att fler kvinnor ska få tillgång till vattenfödsel om de så önskar. Att använda vatten som smärtlindring är en gammal metod som förr i tiden var det enda kvinnan kunde få i smärtlindringssyfte, framhåller Åsa Edström och fortsätter:
– Att bada i kombination med lustgas är positivt för kvinnan. Att kunna röra sig med lätthet i vattnet underlättar förlossningen på flera sätt. Även partners upplevelse är oftast positiv eftersom de ser att kvinnan har det bra. Generellt sett skattar kvinnor som fött i badet sin förlossning högt.
Antalet barn som föds på Akademiska sjukhuset ligger på cirka 4 000 per år, det vill säga runt 12 barn per dygn. Den vanligaste formen av smärtlindring vid förlossning är bäckenbottenbedövning (PDB).Bristningar kan bedövas med lokalbedövningsspray och ibland kan mindre bristningar bedövas med lokalbedövning som injiceras direkt i vävnaden.
– Vi ser att antalet ryggbedövningar har ökat över tid, antagligen för att det är mer tillgängligt än tidigare, men även för att kvinnans inställning till födande och smärta förändrats, förklarar Åsa Edström.
Vid införandet av vattenfödsel utbildades personalen med hjälp av barnmorska från Göteborg som var på Akademiska några dagar. Från början var det endast en liten grupp med barnmorskor och undersköterskor som kunde bistå vid vattenfödslar, men personalen har utbildats kontinuerligt så att fler ska känna sig trygga och kunna hjälpa till. I dag finns i princip alltid någon barnmorska med på varje pass som kan vara med på en vattenfödsel.
För mer information/intervju, kontakta:
Åsa Edström, avdelningschef förlossningen, Akademiska sjukhuset;
072-202 45 16, asa.edstrom@akademiska.se
Hanna Waernér, biträdande verksamhetschef kvinnosjukvård, Akademiska sjukhuset;
070-611 50 78, hanna.waerner@akademiska.se
Nyckelord
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Gunilla Wahlström blir ny biträdande sjukhusdirektör på Akademiska2.5.2024 09:34:30 CEST | Nyheter
Gunilla Wahlström blir ny biträdande sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset, med övergripande ansvar för produktionsfrågor. Hon börjar sin tjänst den 19 augusti. Gunilla kommer senast från Capio S:t Göran där hon för närvarande är verksamhetschef för medicin- och infektionskliniken.
Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande
Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.
Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter
I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).
Biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för njursjuka26.3.2024 10:00:23 CET | Pressmeddelande
En nationell njurmedicinsk biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för patienter med njursjukdomar så att diagnostik och behandling kan anpassas mer individuellt. En förhoppning är att patienterna helt ska slippa genomgå njurbiopsi, att det ska räcka med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov för att ställa diagnos och styra behandlingen.
Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande
Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum