Riksbanken väntas höja styrräntan med ytterligare 0,25 procentenheter

Riksbanken väntas höja styrräntan med ytterligare 0,25 procentenheter i slutet av juni och därmed följa flera andra centralbanker som redan fattat sådana beslut nyligen, och även ECB som väntas fatta samma beslut innan Riksbanken (se Tabell 1). En fortsatt hög inflation över målet mätt utifrån de senaste tolv månaderna och rädsla för kronförsvagning talar för detta, sett till hur Riksbanken hittills resonerat.Tolvmånadersinflationen väntas dock falla tillbaka kraftigt under det andra halvåret i år och månadsinflationen ligga strax över målet mot slutet av innevarande år. Riksbanken väntas därför sänka styrräntan flera gånger nästa år med start i februari.

- Bedömt utifrån Riksbankens agerande och resonemang hittills väntar vi oss att Riksbanken höjer styrräntan med ytterligare 0,25 procentenheter vid nästa möte. Det är dock en farlig strategi att Följa John med andra centralbanker. Risken finns för en onödigt djup lågkonjunktur. Riksbanken borde lägga större tyngd vid Sveriges räntekänsliga ekonomi och att vi inte ännu har sett den fulla effekten av redan gjorda räntehöjningar. Många sitter med låga bundna räntor som löper ut i år. Flera andra faktorer talar också för kraftigt fallande inflation under det andra halvåret i år, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

- Producentpriserna har fallit kraftigt, vilket bör smitta av sig i fallande konsumentpriser. Drivmedels- och elpriserna är väsentligt lägre än för ett år sedan. Leveranskedjorna fungerar åter igen och fraktpriserna samt det globala livsmedelsindexet är tillbaka på de nivåer som gällde innan pandemin och Ukrainakriget bröt ut. Löneavtalen har landat i måttliga löneökningar och inflationsförväntningarna är under kontroll. Det är därför viktigt att inte lägga alltför stor vikt vid en bakåtblickande analys av tolvmånaders-talen för inflationen, säger Robert Boije.

Den rörliga räntan väntas toppa på 4,8 procent och sedan falla till 3,5 procent 2025

Utifrån förväntningen att Riksbanken höjer styrräntan med ytterligare 0,25 procentenheter i juni och att det blir den sista höjningen, bedöms den rörliga snitträntan toppa på 4,8 procent mot slutet av året, med hänsyn tagen till att det fulla genomslaget av styrräntehöjningen sker med viss fördröjning (se Tabell 2). Den väntas sedan sjunka ner mot 3,5 procent under 2025.

- Även om det alltjämt råder stor osäkerhet om utvecklingen, så är vår bedömning att de rörliga bolåneräntorna sjunker tillbaka kraftigt redan nästa år, säger Robert Boije.

Jämnt skägg mellan att välja rörlig bolåneränta och ett års bindningstid – givet prognosen

Utifrån SBAB:s prognos över bolåneräntor med olika bindningstid, förefaller rörlig ränta som binds om var tredje månad under ett år och ett års bindningstid just nu vara i stort sett likvärdiga alternativ, sett till den förväntande räntekostnaden (se Diagram 1).

- Enligt vår prognos över räntan för olika bindningstider förefaller det just nu vara jämnt skägg mellan att välja rörlig ränta och ett års bindningstid. Det kan vara värt att tänka på, särskilt för räntekänsliga bolånetagare. Samtidigt är det - som alltid - viktigt att betona att alla prognoser är osäkra, säger Robert Boije.

Bolånemarginalen fortsätter att krympa men låga inlåningsräntor relativt utlåningsräntorna håller uppe bankernas vinster

Bolåneräntorna har sedan början av 2022 inte ökat i paritet med vare sig höjningen av styrräntan eller bankernas upplåningskostnader via två- och femåriga bostadsobligationer. Ett skäl till detta är att bankerna – i synnerhet storbankerna – i stället har hållit nere inlåningsräntorna (se diagram 2). Det är också ett skäl till att den rörliga bolåneräntan väntas nå sin topp först flera månader efter den sista höjningen av styrräntan. SBAB:s indikatorer för Finansinspektionens beräknade bolånemarginal visar att den har fortsatt att sjunka och nu ligger runt 0,5 procent – den lägsta nivån sedan finanskrisen 2008/2009 (se diagram 3). Sett utifrån de låga inlåningsräntorna hos framför allt storbankerna, är dock de faktiska intjäningsmarginalerna betydligt högre.

- Mitt råd är att hushållen noga tittar på vilka banker som har konkurrenskraftiga utlåningsräntor och som samtidigt ger anständiga inlåningsräntor. Faktum är också att penningpolitiken skulle bli mer effektiv om styrräntan fick ett större genomslag på framför allt inlåningsräntorna i nuvarande läge, säger Robert Boije.

Se diagram och statistikunderlag i bifogad PDF-version av detta pressmeddelande.

Hela Boräntenytt nr. 3, 2023 bifogas och finns även att ladda ner här.