Recession i Tyskland – vad händer nu?

Vad ligger bakom att Tyskland hamnat i en recession?

Under första kvartalet i år gick BNP gick ned med 0,3 procent jämfört med föregående kvartal efter en minskning på 0,5 procent sista kvartalet 2022. Två kvartal i rad med negativ tillväxt bedöms ofta som en teknisk recession. Men jag skulle inte kalla det recession, det låter ofta skräckinjagande, en sådan situation har vi inte i Tyskland. Men i förlängningen lurar en märkbar recession. Jag föredrar att tillämpa USA:s definition av det rådande läget, en så kallad ”mild recession” som beskriver risken mer realistiskt.

Bakom siffrorna ligger i huvudsak effekterna av utvecklingen under 2022: pandemin har skadat tillväxten och därtill kommer energikrisen och sanktionerna mot Ryssland till följd av invasionen av Ukraina. Riksbankerna har väntat för länge med att höja räntan, ammunitionen för en inflation har blivit tyngre. Nämnvärda räntesänkningar är långt borta just nu.

De ökade priserna har inneburit en kris för den privata konsumtionen. I hushållen är man osäker på framtiden. Stigande inflation med åtföljande ökade räntehöjningar och därmed högre kostnader gör att konsumenterna saknar förtroende för framtiden. Vi har heller inte någon god global konjunktur att luta oss mot, ekonomin är svag också globalt.

Jag oroar mig helt klart eftersom vi inte vet hur det kommer fortsätta.

Hur påverkar detta företagen i Sverige?

Det är aldrig bra för svenska exportföretag när Europas största ekonomi hackar och en snar vändning känns avlägsen.

Därför kan detta drabba Sverige mer än vi tror idag. När Tyskland som konjunkturmotor inte fungerar kan det få effekter på andra länder i Europa, och det är inte bra. Kina fungerar inte heller som någon riktig draghjälp.

Vad är ditt råd, hur ska företagen agera?

Det viktigaste är att man nu följer den ekonomiska utvecklingen så noga som möjligt och tittar på flera konjunktursignaler, inte minst ECB:s kommentarer. Siffrorna som kom igår visar verkligheten den 31 mars. Två månader har gått sedan dess och det är därför viktigt att följa med i inköpschefsindex (PMI), KI:s och Ifo:s barometrar, som tidsmässigt ligger närmre verkligheten. Var så väl insatt som möjligt och följ den egna orderingången och jämför med den allmänna. Att analysera statistiken över leveranstider är ytterligare en indikator, liksom att följa ränteläget i EMU. Sedan kan ju larmrapporter blir självuppfyllande; företag och hushåll stramar åt och då blir effekterna ännu värre.

Hur länge kan vi förvänta oss att recessionen håller i sig?

Initialt måste förtroendet tillta. Mindre politiskt tjafs skulle vara bra, en regeringskris är inte vad vi behöver just nu. Liberalerna och De Gröna i Tyskland bråkar hela tiden, just nu handlar varje debatt om hur stort stödet för värmepumpar ska vara.

Vi måste få ett psykologiskt omslag, en vändpunkt där Tyskland är startmotorn. Den tyska regeringen måste visa enighet, markera framtiden, det kan ha en förtroendeingivande effekt på hushållen. Om inflationen går ner till 3 procent kan man tänka sig att räntehöjningar upphör, det kan också bli en vändpunkt. Fler nyregistreringar av bilar skulle lämna positiva signaler till konsumenterna. Framförallt önskar vi oss alla ett slut på kriget. Sådana typer av psykologiskt uppmuntrande skulle man vilja uppleva men vi har svårt att se det nu. Det finns varningar på att det kan bli en recession i USA också.

När vi kan bunta ihop flera positiva signaler och bra överraskningar, kommer vi se början på en vändning. Då kommer framtidstron tillbaka.