Vad mer kan det privata ta över?

Den gängse historieskrivningen om svenskt välstånd är att det utvecklades till världsledande under efterkrigstiden, och att välfärden var knapp före utbyggnaden av den offentliga sektorn.

– Den bilden av historien stämmer inte. Sverige utvecklades snabbare andra länder under perioden 1890–1950. Då var skatterna lägre än i jämförbara länder. Dessutom fanns det välfärd långt före den stora utbyggnaden av offentlig sektor, säger Fredrik Segerfeldt, näringspolitisk expert på Almega och upphovsman till idéskriften Vad mer skulle det privata kunna ta över?.

Enligt idéskriften var det främst 1980- och 90-talens reformer som förändrade Sverige.

– Sverige blev ett rikare, bättre och friare land. Den offentliga sektorn slutade växa, offentliga monopol avskaffades, marknader avreglerades och Sverige gick med i EU. Det blev lättare att starta och driva företag, och marknader öppnades upp som gjorde att tjänstesektorn kunde växa och bidra ännu mer till svenskt välstånd, säger Fredrik Segerfeldt.

Trots att Sverige fortfarande har en av världens största offentliga sektorer och världens sjätte högsta skattetryck är reformtempot försvinnande lågt. Och de fåtal reformer som genomförts under 2000-talet har inte lämnat några större avtryck ur ett tillväxtperspektiv.

–Det var reformerna under slutet av 1900-talet som gjorde Sverige bättre. Nu är det hög tid att återuppta det arbetet. Sverige kan inte vänta, säger Fredrik Segerfeldt.

I idéskriften presenteras tolv områden som det privata på olika sätt skulle kunna ta över, för att fortsätta den positiva utvecklingen:

1. Socialförsäkringarna
2. Högre utbildning
3. Sjukvård
4. Motorvägar
5. Järnvägar
6. Lantmäterimyndigheten
7. Statliga bolag
8. Flygplatser
9. Media
10. Detaljhandel med alkohol
11. Sopor
12. Begravningar

Idéskriften är bifogad pressmeddelandet samt återfinns här.