Effekter av sanktionsavgifter får genomslag på restanmälningar

I halvårsstatistiken som publiceras idag framgår att 1 754 förpackningar restanmäldes under det första halvåret 2023. Det är en högre siffra än tidigare helår. Den nya lagen om sanktionsavgifter kan ha bidragit till ökningen, liksom överenskommelsen om frivillig restanmälan av parallellhandlade läkemedel samt oron i omvärlden som påverkar det ekonomiska läget med inflation och svag kronkurs. Trots att många restanmälningar sker antingen samma dag eller efter att en restsituation har uppstått, har siffran förbättrats jämfört med tidigare.

– Läkemedelsföretagen har börjat restanmäla i större utsträckning och med längre framförhållning. Möjligen hade vi ett mörkertal tidigare och det skulle innebära att den reella skillnaden i dagsläget inte är så stor. En längre framförhållning ökar möjligheten för alla inblandade aktörer att hantera restsituationen vilket förbättrar patientsäkerheten för de som använder läkemedel, säger Maria Wanrud, gruppchef på Läkemedelsverket.

6,4 procent av det totala antalet läkemedel på den svenska marknaden har idag en pågående restsituation. För de allra flesta restsituationer finns utbytbara eller alternativa läkemedel och ofta är restsituationen relativt kortvarig. På det stora hela fungerar läkemedelsförsörjningen i Sverige, men för patienter, vård och apotek kan ett restanmält läkemedel skapa stora bekymmer.

Flest restanmälningar har läkemedel för behandling av nervsystemet, mag-tarmkanalen och infektioner.