Akademiska sjukhuset

Nationellt vårdprogram ska förbättra vården för barn med långvarig smärta

Dela
Ett nationellt vårdprogram ska förbättra och göra vården mer jämlik för barn med långvarig smärta. Det tvärprofessionella arbetet med att ta fram vårdprogrammet har letts av en fysioterapeut på smärtcentrum, Akademiska sjukhuset, vilket uppmärksammas på internationella fysioterapidagen 8 september.
Ett nationellt vårdprogram ska förbättra och göra vården mer jämlik för barn med långvarig smärta. Foto: Mostphotos
Ett nationellt vårdprogram ska förbättra och göra vården mer jämlik för barn med långvarig smärta. Foto: Mostphotos

– Syftet med vårdprogrammet är att beskriva hur alla barn och ungdomar med långvarig smärta ska erbjudas jämlik vård oavsett var i landen man bor. I programmet beskrivs hur en genomtänkt och sammanhållen vårdkedja, uppföljning och utvärdering kan se ut, säger Eva Gåve, fysioterapeut på smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset och universitetsadjunkt vid Uppsala universitet, som har lett arbetet med det nationella vårdprogrammet.

Förekomsten av långvarig smärta hos barn är vanligt och ökar med åldern. Det vanligaste är huvudvärk, buksmärta, smärta i extremiteter såsom händer och ben samt ryggsmärta.
Även efter operationer kan smärta orsaka långvariga smärttillstånd.

– Sambanden mellan objektiva fynd, smärtintensitet och funktionspåverkan relaterad till smärtan är sällan helt samstämmiga. Många barn och ungdomar har en stor påverkan på hälsorelaterad livskvalitet och svårigheter att delta i vardagliga aktiviteter, förklarar Eva Gåve.

Enligt Eva Gåve finns det stora skillnader i hur man arbetar med dessa patienter i de 21 regionerna. På vissa ställen finns smärtmottagningar för barn på olika vårdnivåer, medan andra inte har några satsningar alls eller endast några eldsjälar. För att åstadkomma förändring och göra vården mer jämlik, menar hon att det behövs ökad kunskap, kompetensutveckling och ett tvärprofessionellt omhändertagande, vilket vårdprogrammet lyfter fram.

Barnsmärtteam på Akademiska bedömer och behandlar

I Region Uppsala finns utöver barnsmärtteamet på Akademiska sjukhuset även verksamhet på barnspecialistmottagningen (Munin). Här arbetar flera fysioterapeuter med barn och ungdomar med smärta. Även inom primärvården finns det på vissa ställen fysioterapeuter med denna inriktning.

– I barnsmärtteamet ingår fysioterapeut, psykolog, arbetsterapeut, smärtläkare och psykiater, som samarbetar med såväl utredning som behandling. Det vanligaste är att vi bedömer och behandlar patienter med långvarig smärta, men här finns kompetens att ge behandling vid akut smärta och när smärtsamma eller skrämmande vårdprocedurer fått konsekvenser. Patienterna kommer oftast på remiss från Akademiska barnsjukhusets olika mottagningar och samarbetet sker ofta över olika verksamhetsområden. Även barn från andra delar av sjukvårdsregionen och ibland även andra delar av landet remitteras till oss, berättar Eva Gåve.

Nu ska det nya vårdprogrammet införas i respektive region efter de lokala förutsättningar som finns. Olika arbetsgrupper ska åta sig att sjösätta det.

– Samverkan mellan olika professioner och verksamhetsområden är nödvändigt för att insatserna ska vara hjälpsamma och effektiva. Här behöver vi arbeta strukturerat för att skapa rutiner som fungerar i praktiken. Det ska vara tydligt vilka barn som ska omhändertas var. Samverkan är särskilt viktig när smärtan orsakas av underliggande sjukdom, inte samverkan mellan skola och socialtjänst, eftersom skolgång, familjeliv och vardag ofta påverkas negativt av smärtan, framhåller Eva Gåve.

Hon understryker att många fysioterapeuter arbetar ensamma och hoppas att vårdprogrammet kan ge stöd att trycka på högre upp i chefshierarkin för att förbättra omhändertagandet och vården för berörda barn och ungdomar. Det är, menar hon, en styrka att vårdprogrammet tagits fram av alla regioner med målet är att få smärtvården att fungera i verksamheterna.

För mer information/intervju, kontakta:
Eva Gåve, fysioterapeut inom barnsmärtteamet vid smärtcentrum, Akademiska sjukhuset, och universitetsadjunkt inom fysioterapi och beteendemedicin, Uppsala universitet;
eva.gave@neuro.uu.se


Läs mer om nationellt vårdprogram för långvarig smärta hos barn.

Läs mer om konsekvensbeskrivningen.

Nyckelord

Bilder

Ett nationellt vårdprogram ska förbättra och göra vården mer jämlik för barn med långvarig smärta. Foto: Mostphotos
Ett nationellt vårdprogram ska förbättra och göra vården mer jämlik för barn med långvarig smärta. Foto: Mostphotos
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Tio år med banbrytande immunterapi firas på slottet13.5.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

För tio år sedan fick den första patienten i Europa banbrytande immunterapi, så kallade CAR T-celler, på Akademiska sjukhuset. Idag används CAR T-celler som behandling av flera cancersjukdomar såsom lymfom och akut lymfatisk leukemi samt vid återfall av maligna lymfom. Behandlingen har även visat effekt hos patienter med myelom och inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras att starta i Sverige. Idag uppmärksammas framstegen på ett symposium förlagt till Uppsala slott.

Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande

Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.

Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter

I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye