WWF

Satsa på naturens lösningar mot klimatkris och extremväder

Dela

Naturens egna lösningar kan mildra effekterna av extremväder som torka och översvämningar. Att bevara skogar, restaurera våtmarker och satsa på gröna städer kan spela en viktig roll. En rad positiva exempel är på gång både i Sverige och globalt, visar en kartläggning från WWF.

Översvämningar och extremväder blir vanligare. Bilden visar den tyska staden Frankfurt am Main. Foto: Hartmut Jungius/WWF.
Översvämningar och extremväder blir vanligare. Bilden visar den tyska staden Frankfurt am Main. Foto: Hartmut Jungius/WWF.

–Samhällets kostnader för klimatanpassning kommer att bli mycket stora, lågt räknat hundratals miljarder bara för ras, skred, erosion och översvämning av stadsbebyggelse. Hur det ska finansieras är en fråga som regeringen måste börja ta i. Kommunerna kan själva inte klara det. Med hjälp av naturens lösningar kan vi bidra till att öka den biologiska mångfalden och motståndskraften mot översvämningar och värmeböljor, säger WWFs generalsekreterare Gustaf Lind.

Hetta och torka i Sydeuropa och kraftiga regn och översvämningar i Sverige och Norge återigen satt strålkastarljuset på klimatkrisen och behovet av utsläppsminskningar och klimatanpassning.

–Ett starkt ledarskap innebär att kraftigt minska utsläppen enligt Parisavtalet och samtidigt bygga motståndskraftiga städer. Naturbaserade lösningar ger också stora mervärden för människor, biologisk mångfald och stadsmiljön. Glädjande nog finns många positiva exempel, säger Sabina Andrén, expert på hållbara städer på WWF.

Det kan handla om att bevara gröna korridorer genom städerna, öppna upp täckta dagvattenledningar, återställa våtmarker och bygga in växtlighet i städer. Våtmarker, regnbäddar och gröna översvämningsytor fördröjer vattnet, vilket minskar risk för skador. En global rapport från WWF och Röda korset 2022 visar att man med naturens hjälp kan mildra effekterna av till exempel torka och översvämningar med 26 procent.

Ett internationellt uppmärksammat exempel kommer från stadsdelen Augustenborg i Malmö, som redan på 1990-talet byggdes om till en ekostad. Malmö stad hade tidigare brottats med mycket översvämningar i källare på grund av otillräckliga vattenledningsrör. Satsning på gröna tak, rännor, kanaler och fördröjningsdammar gjorde att regnvattnet kunde rinna av på vägen till avloppssystemet. En botanisk takträdgård på 9 500 kvadratmeter anlades på hustaken. 2014 testades det nya systemet skarpt i ett av de värsta skyfallen som någonsin drabbat Malmö. Efter regnet var andelen försäkringsskador bara en tiondel där jämfört med resten av Malmö.

Andra exempel är Sundbybergs kommun utanför Stockholm som jobbar med en aktivitetspark med inbyggd dagvattenfördröjning. Örebro kommun tar fram lekplatser där grönskan har både en biologisk och pedagogisk funktion.

– I stadsmiljöer kan vatten och grönska finnas invävd på många olika sätt i gaturummen, på tak och fasader och i mikroparker, vilket ger stora mervärden för biologisk mångfald och människors livsmiljö, säger Sabina Andrén.

Jord- och skogsbruk drabbas också av det extrema vädret. LRF och Jordbruksverket uppskattar att försommarens torka reducerar spannmålsskörden med cirka 15-20 procent. Effekterna av sensommarens skyfall och stora regnmängder är ännu svårbedömda men kan bli stora. Torkan 2018 ledde till omfattande skogsbränder och ekonomiska förluster för skogsägarna.

– Mer extremväder är ett långsiktigt hot för det svenska jord- och skogsbruket. Genom att använda naturens egna lösningar kan vi bevara vattnet i landskapet, till exempel i våtmarker och bevattningsdammar. Genom invallningar och avledning av vatten kan vi skydda åkermarken från höga flöden och översvämningar, säger Mats Johansson, expert på vattenförvaltning vid WWF. 

Läs WWFs och Röda korsets rapport: Nature-based solutions can help reduce the impact of climate change and weather related disasters: https://www.wwf.se/dokument/working-with-nature-to-protect-people/

Rapport från universitetet i Surrey: https://www.surrey.ac.uk/news/nature-based-solutions-can-help-tackle-climate-change-and-food-security-communities-outside-europe

Läs mer om WWFs arbete med klimat och städer: wwf.se/hallbarastader

Rapporten visar att utvecklingsländer med naturbaserade lösningar kan spara 1 000 miljarder kronor år 2030 och knappt 4000 miljarder år 2050. En färsk studie från universitetet i Surrey visar att 60 procent av de naturbaserade lösningarna  används  i Europa.

För frågor, kontakta:

Gustaf Lind, generalsekreterare WWF, 073-52 53 571                                                             

Mats Johansson, expert vattenförvaltning WWF, 073-502 03 93                                   

Sabina Andrén, expert hållbara städer WWF, 070-34 05 137                                                  

Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF , 070-629 10 77

--------------------------------------------------------------------------------------------------

FAKTA: Naturbaserade lösningar - här händer det i Sverige:

Vattenparker i Uppsala och Enköping samt i Västerås: Västerås stad och Mälarenergi har anlagt en multifunktionell vattenpark som renar förorenat vatten innan det släpps vidare ut i Mälaren. Miljön gynnar den biologiska mångfalden i området och erbjuder fin miljö för rekreation och friluftsliv. Liknande vattenparker har också byggts i Enköping, Uppsala och Lund.

Dagvatten tas tillvara i Norra Djurgårdsstaden: I Norra Djurgårdsstaden, Stockholms mest omfattande stadsutvecklingsområde, jobbar Stockholms stad med att ta tillvara dagvatten, att skapa en mångfunktionell grönstruktur och att förstärka spridningssamband mellan norra och södra Djurgården.

Våtmark, översvämningsskydd och rekreation kombineras i Getinge i Halland: Getinge i Halmstads kommun har upprepade gånger drabbats av översvämningar i Suseån. För att skydda samhället, bevara naturvärden och höja livskvalitén hos invånarna byggde kommunen 2017 skyddsvallar och ett kombinerat våtmarks- och rekreationsområde med promenad- och motionsvägar. Projektet bidrar till tre övergripande mål: samhällsskydd, naturvård och rekreation.

Skånsk skolgård buffrar regnvatten: I Vellinge kommun i Skåne har Sandplaneskolans skolgård byggts om till multifunktionell yta med amfiteater och utrymme för rekreation och idrott och en trädgård för naturpedagogik, som samtidigt kan buffra regnvatten.

Urban våtmark i Järfälla: I nya stadsdelen Barkabystaden i Järfälla minskar en urban våtmark översvämningsrisker och avrinning från bebyggelse genom att fördröja och magasinera vattnet. 

Gröna tak på busskurerna i Göteborg: 100 busskurer i Göteborg har fått nya så kallade “gröna tak” med fetbladsväxter. Syftet är att gynna biologisk mångfald och minska översvämningar.

Regnbäddar som farthinder: I Ängelholm har kommunen byggt regnbäddar på vägar för att minska översvämningsrisk, samtidigt som de blir ett farthinder för att öka trafiksäkerheten.

Massaprojektet i Stockholm (planeringsstadium): Sprängsten från tunnelbaneutbyggnaden ska användas för att utveckla undervattensrev och göra sjöbottnar i staden mer levande igen.

Här händer det i världen:

Köpenhamns Klimakvarter klarar skyfallen: I skyfallsdrabbade Köpenhamn har hela kvarter byggts om med naturbaserade lösningar för att klara stora regnmängder. På Tåsinge Plads har en tidigare bilväg blivit park. Vid Bryggervangen har en traditionell gata omvandlats till ett grönt stråk, och på Sankt Kjelds Plads har en asfalterad rondell ersatts med genomträngligt markmaterial och grönska som främjar biologisk mångfald.

100 procent vattenbalans för nybyggt danskt kontor: Utanför Köpenhamn har läkemedelsföretaget Novo Nordisk byggt ett nytt kontor där allt regnvatten som faller på området tas om hand lokalt och antingen återanvänds som regnvatten eller infiltreras i marken. Man släpper helt enkelt inte ut något dagvatten från sin fastighet och har med naturbaserade lösningar skapat en grönare stadsmiljö som är dimensionerad för extrema skyfall.

Bosco Verticale Milano: Arkitekten Stefano Boeris två bostadstorn i italienska storstaden Milano, klädda i tät vegetation, har kraftigt ökat den biologiska mångfalden på platsen och ökat motståndskraften mot skyfall och värmeböljor. Arkitektfirman har senare bidragit till flera liknande projekt som har byggts i Nederländerna, Schweiz och Kina på gång i bland annat i Dubai och Kairo.

Medellín i Colombia har fått gröna korridorer: I colombianska Medellín har naturområden länkats ihop med 36 gröna korridorer av stadsträd och regnträdgårdar. Staden blev därmed mer motståndskraftig mot regn, värmeböljor och översvämningar.

Salvador Capital da Mata Atlântica i Brasilien: I brasilianska regnskogsstaden Salvador har stadens skogar restaurerats. Offentliga utrymmen har omvandlats med nya plantor, skogsområden, fåglar, fjärilar och insekter.

Frodigare i Singapore: Ett stormflodsavlopp i betong har utvecklats med frodiga gröna banker. Antalet fågelarter, fjärilar och trollsländor har ökat kraftigt och gjort staden mer motståndskraftig mot regn, hetta och torka.

Strömmande vatten och mer grönska i Seoul: Cheonggyecheon-strömmen som tidigare var övertäckt till bilväg, har återställts och fler gröna offentliga utrymmen i staden har skapats, med fler arter och bättre översvämningsskydd som följd.

Vägg av träd i flera afrikanska länder: Elva afrikanska länder, från Senegal till Djibouti, försöker plantera en ”vägg av träd” som ska motverka Saharaöknens spridning, öka biologisk mångfalden, skapa djurhabitat och suga upp koldioxid ur atmosfären.

Bilder

Följ WWF

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från WWF

Klimatbarometern 2025: Stor oro för kommande generationer27.2.2025 06:00:00 CET | Pressmeddelande

Sju av tio svenskar är oroliga för att klimatförändringarna ska påverka kommande generationer. Och lika många tycker att regeringen borde göra mer för att både begränsa klimatförändringarna och bevara och skydda natur i Sverige. En åtgärd som svenskarna vill se för att främja klimatomställningen, både i städer och på landsbygd, är bättre kollektivtrafik. Det framkommer i WWFs Klimatbarometer 2025, som baserar sig på 2000 intervjuer under februari månad.

World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye