SGU söker svar på var koldioxid kan lagras

– Utsläppen av koldioxid till atmosfären måste minska om Sverige ska nå klimatmålen. Här är koldioxidlagring ett av flera viktiga verk­tyg. Som expertmyndighet kan vi bidra med underlag för att möjliggöra lagring nationellt, vilket skulle göra oss mindre beroende av andra länder i vårt arbete med klimatomställningen, säger SGU:s generaldirektör Anneli Wirtén.

Regeringens uppdrag till SGU handlar om att de kommande åren undersöka var det finns lämpliga platser att lagra koldioxid till havs. Vid tidigare bedömningar har två havsområden i Sverige pekats ut som potentiellt möjliga för koldioxidlagring: i sydvästra Skåne och i sydöstra Östersjön utanför Gotland. Här finns den typ av djupt liggande och porösa sandstenslager som kan fungera som lagringsplatser, så kallad reservoarer, for koldioxiden.

­­– Nu ska vi gå vidare och specifikt identifiera och bedöma möjliga reservoarer. För det krävs mer kunskap om de geologiska förutsättningarna, och modernare och mer högupplöst data om berggrunden, säger Lena Yotis, projektledare för uppdraget vid SGU.

Geologisk lagring av koldioxid är tillåtet i Sverige, men fullskalig lagring får endast ske under havsbotten. Med hjälp av maringeologiska metoder kommer därför havsbotten och berggrunden under den att kartläggas med avancerade akustiska och seismiska metoder. Undersökningarna sker med SGU:s eget specialutrustade fartyg S/V Ocean Surveyor, i samarbete med SGU:s danska motsvarighet GEUS och Århus universitet.

– Vi genomför de seismiska mätningarna till havs under en period, fram till slutet av september, då marina däggdjur som är känsliga för undervattensbuller och de lågfrekventa ljud som undersökningarna orsakar, inte riskerar att påverkas lika mycket som precis då de får sina ungar, säger Lena Yotis.

För en bedömning av lagringsmöjligheterna behövs också data från borrkärnor. I projektet ingår både en digitalisering av befintliga borrhållsdata och nya undersökningsborrningar. Eftersom borrningar till havs är både dyrt och komplicerat utför SGU dem på land, på platser där sandstenslagret ligger så djupt som möjligt. Borrningarna ner till cirka 800 meters djup genom­förs med den så kallade Riksriggen och i samarbete med Uppsala universitet. Varje borrhål tar cirka en månad att färdigställa.

FAKTA
Regeringsuppdraget, som SGU ska slutredovisa våren 2026, är en del av den satsning som regeringen gör på CCS och bio-CCS. CCS är en förkortning från engelska "Carbon Capture and Storage" och innebär att fånga in koldioxiden, till exempel från rökgaserna vid kraftvärmeverk och processindustrier. Därefter komprimeras koldioxiden till flytande form, transporteras och lagras permanent djupt nere i berggrunden.