Beräkningarna visar att de hittills planerade satsningarna på grön omställning inom batteritillverkning skulle generera totalt drygt 28 000 nya jobb. Motsvarande beräkning för de hittills planerade satsningarna på grön omställning inom gruvindustrin visar en ökning med nära 12 000 nya jobb. Dessutom kan bilindustrins hittills planerade satsningar på produktion av elbilar skapa nära 9 000 nya jobb. Sammantaget skulle industrins ovan nämnda satsningar följaktligen skapa nära 50 000 nya jobb.

– Uppskattningen måste ändå ses som en underskattning. Här räknas alltså inte de ytterligare jobb som skulle kunna skapas av fler investeringar i grön omställning i Sverige, som exempelvis i utvinning av kritiska mineral, säger Teknikföretagens chefekonom, Mats Kinnwall.

Med hjälp av input/output-analys (I/O) ges en mer rättvisande bild bland annat av hur många jobb som industrin skapar och hur många jobb totalt i Sverige som är utsatta för internationell konkurrens. Framför allt visar den hur tätt sammanflätad varu- och tjänsteproduktion är. Nära 40 procent av näringslivets totala förädlingsvärde i Sverige producerades tack vare efterfrågan på näringslivets exportprodukter.

– En av de viktigaste slutsatserna vi kan dra ur den här analysen är industrins stora betydelse som jobbskapare, även för en mycket stor del av det som klassas som tjänstejobb, säger Mats Kinnwall.

Totalt sysselsätter industrin omkring 800 000 personer, såväl direkt som indirekt. För varje direkt jobb inom industrin skapas ytterligare 1,1 jobb, sysselsättningsmultiplikatorn uppgick alltså till 2,1. Rapporten visar även att industrins andel av Sveriges BNP har stabiliserats på omkring 20 procent.

Industriekonomerna, som består av Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer, tar fram en uppdaterad I/O-rapport varje år.