Växande renoveringsbehov för idrottsanläggningar i Västra Götaland

Med många idrottsplatser byggda på 60- och 70-talet är renoveringsbehovet stort över hela landet. Behoven finns både i städerna och på landsbygden – i traditionella idrottshallar, i bad- och simanläggningar, i utomhusmiljöer och i klubbstugor.

Christer Östholm är ordförande för RF-SISU Västra Götaland, idrottens företrädarorganisation på regional och lokal nivå.
– Det finns många fina och bra anläggningar runtom i vårt område, inte minst sådana som kommunerna har byggt och förvaltar. Det är såklart något vi inom idrottsrörelsen är väldigt tacksamma för. Men vi måste också kunna peka på det stora renoveringsbehovet som tyvärr blivit värre med åren, säger han.

Kommunerna medvetna om bristerna
När Riksidrottsförbundet (RF) förra året genomförde en anläggningsenkät svarade knappt hälften (43 procent) av idrottsföreningarna i Västra Götaland att det finns ett ”stort renoveringsbehov” på den plats där de idrottar. Cirka en femtedel (18 procent) anser att idrottsplatsen inte uppfyller verksamhetens behov. Det kan handla om anläggningar som ägs av såväl kommuner som av föreningarna själva eller av andra aktörer.

Därtill visar RF:s kommunundersökning att kommunerna ser just renoveringsbehovet som den största utmaningen i den långsiktiga planeringen av idrottsytor.

Christer Östholm igen.
− Genom den dialog vi för med politiker och anställda hos de 49 kommunerna i vårt distrikt förstår man att situationen är ansträngd på många håll. Med dagens ekonomiska läge ställs beslutsfattare inför tuffa val och prioriteringar. Men de får inte glömma att idrottsanläggningar som byggs nya eller byggs om är en investering i invånarnas hälsa både på kort och lång sikt.

RF-ordföranden: Staten måste kliva in
Karl-Erik Nilsson, ordförande för Riksidrottsförbundet, understryker anläggningsfrågans betydelse för idrottsrörelsen. Han manar nu regeringen att ta större ansvar tillsammans med kommunpolitikerna.  

− Investeringarna som gjordes för 50–60 år sedan har haft en avgörande betydelse för idrottsrörelsens utveckling. Men nu har många passerat bäst-före-datumet för längesen. Ekvationen är enkel: utan en plats att vara på, stannar idrotten.
−  Här behöver politikerna inse att krafttag måste till och det skyndsamt. Kommunerna bär ett stort ansvar men även staten måste kliva in. Ett sätt att göra det är att skapa och skjuta till medel till en anläggningsfond som kan vara ett stöd och premiera nytänkande gällande idrottsanläggningar, säger Karl-Erik Nilsson, ordförande Riksidrottsförbundet.

Problemen varierar
Vilka behov av renovering som finns ser olika ut. Det kan handla om läckande tak, avstängda toaletter och duschutrymmen eller ventilation som inte fungerar. Hårt slitna och eftersatta anläggningar påverkar inte bara kvaliteten på verksamheterna som bedrivs där. Dessutom ökar risken för olyckor och skador.

Renovering och ombyggnation kan, förutom att upprätthålla kvalitet och säkerhet, vara startskottet till att tänka nytt.

− Genom att föra in fler värden vid renovering, som exempelvis mer inbjudande och öppna platser, sociala ytor och tillgänglighet så kan fler målgrupper nås och i förlängningen göra så att fler barn och ungdomar kommer i rörelse, säger Jonnie Nordensky, Projektledare Plats för idrott, Riksidrottsförbundet.
−  Ibland kan det vara små justeringar som gör stor skillnad. Att renovera och bygga om kan också bidra till att skapa trygghet. Genom belysning och mötesplatser på utsidan så kan mer liv och rörelse skapas i området.

Fotnot: Under hösten kommer RF-SISU Västra Götaland arrangera fyra delregionala kommunträffar för politiker och tjänstemän. I fokus står just utmaningar kopplade till anläggningsfrågan på lokal nivå. (28/9 - Göteborgsregionen, 12/10 - Fyrbodal, 18/10 - Sjuhärad, 8/11 - Skaraborg.)