Vägval om kärnkraft styr Sveriges behov av metaller och material
När Sverige ska ställa om till fossilfri elproduktion kommer behovet av en rad metaller och material att öka. Oavsett vägval i energipolitiken är den svenska självförsörjningsgraden av de material som behövs mycket låg. Det visar en ny rapport från Sveriges geologiska undersökning (SGU).
För att Sverige ska klara det långsiktiga klimatmålet om noll nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045 så behöver elförsörjningen byggas ut. På senare år har man inom energipolitiken debatterat vilka energislag som bör ingå i den utbyggnaden.
– Utbyggnaden av elförsörjningen kommer att innebära ett stort behov av de metaller och material som krävs för konstruktion och installation av fossilfria energislag som vind-, sol- och kärnkraft oavsett vilka vägval som görs i energipolitiken, säger Roger Hamberg, statsgeolog på SGU.
Framför allt kärnkraftens utveckling har orsakat debatt. I en ny rapport presenterar SGU vad tre olika scenarier för kärnkraften kommer att få för effekter på metall- och materialbehovet samt markanspråket inom svensk elförsörjning fram till 2050.
– Även markanspråket kommer att öka fram till 2040. Det hänger ihop med utbyggnaden av vindkraft som kräver stora mängder metaller och material, samt upptar stora markarealer. Vindkraft betraktas i dagsläget som det mest lönsamma energislaget, säger Roger Hamberg.
Under perioden 2040–2050 kan kärnkraften komma att utvecklas, bibehållas eller avvecklas, beroende på de energi- och miljöpolitiska vägvalen. Om kärnkraften avvecklas ökar markanspråket samt behovet av metaller och material, förutom behovet av kärnbränsle som minskar. Det motsatta gäller om kärnkraften utvecklas, det vill säga att markanspråket samt behovet av metaller och material minskar, men behovet av kärnbränsle ökar. Även om kärnkraften bibehålls så ökar behoven fortfarande något, i och med en högre förutspådd elanvändning.
Rapporten visar även hur stor andel av detta behov av metaller och material som kan täckas av svensk produktion. Det vill säga hur stor självförsörjningsgraden är.
– Den svenska självförsörjningsgraden av metaller och material är att betrakta som låg oavsett vilka politiska vägval som görs. Det gäller även koppar, zink, stål och cement som redan produceras i Sverige, säger Roger Hamberg.
Andra metaller som också är nödvändiga för energiförsörjningen – som exempelvis sällsynta jordartsmetaller, uran, mangan och molybden – har Sverige ingen produktion av i dagsläget. Det finns dock tillgångar av dessa metaller som väsentligt skulle kunna öka självförsörjningsgraden i Sverige.
Nyckelord
Kontakter
Cecilia IrefalkPressansvarigSGU
Tel:018-17 90 90press@sgu.seLänkar
Följ Sveriges geologiska undersökning
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Sveriges geologiska undersökning
Välkommen storsatsning på SGU:s mineralinformationskontor i Malå25.4.2024 13:40:32 CEST | Pressmeddelande
Som en del i arbetet med att öka Sveriges attraktionskraft som prospekteringsland ger regeringen Sveriges geologiska undersökning (SGU) i uppdrag att utveckla mineralinformationskontoret i Malå. För detta ska 15 miljoner användas 2024. SGU ska även stärka övriga näringsfrämjande insatser.
Nytt mineral upptäckt i Sverige11.4.2024 13:30:34 CEST | Pressmeddelande
Nu är det officiellt – ett nytt mineral har upptäckts i Sverige. Mineralet som fått namnet skogbyit är rikt på grundämnena zirkonium, magnesium och mangan och är ett nytt mineral för planeten jorden. Upptäckten gjordes av Erik Jonsson, statsgeolog vid Sveriges geologiska undersökning (SGU).
Så kan Sveriges grundvatten förändras – ny klimatmodell med framtidsfokus9.4.2024 08:30:05 CEST | Pressmeddelande
Mer grundvatten i norra Sverige och mindre i södra, vilket kan resultera i fler översvämningar och ökad grundvattentorka i olika delar av landet. Så kan framtiden se ut, enligt en ny klimatmodellering som Sveriges geologiska undersökning (SGU) har gjort för perioden 2011–2100.
Klart för flytt till nya lokaler i Uppsala29.2.2024 09:00:00 CET | Pressmeddelande
Sveriges geologiska undersökning (SGU) flyttar huvudkontoret till kvarteret Hugin i centrala Uppsala, bara ett stenkast från centralstationen. Myndigheten har tecknat ett nytt hyresavtal och lämnar sina nuvarande lokaler i stadsdelen Kåbo våren 2025.
Nu startar Mineraljakten – igen!20.2.2024 08:07:00 CET | Pressmeddelande
Sveriges geologiska undersökning (SGU) återupptar konceptet ”Mineraljakten”, efter beslut från regeringen. Syftet är att engagera privatpersoner i att bidra till att hitta potentiella fyndigheter av kritiska och strategiska metaller och mineral.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum