Infektioner är en av de vanligaste orsakerna till läkemedelsbehandling under graviditet. I Sverige får idag omkring 65 procent av alla gravida kvinnor något läkemedel utskrivet under graviditeten. Knappt var femte kvinna behandlas med antibiotika någon gång under en graviditet. Andelen sjunker, och det är en utveckling som följer den generella minskningen av antibiotikaanvändning i Sverige.

– Allvarliga infektioner utgör en klar risk för både den gravida kvinnan och fostret. Gravida löper en ökad risk att bli sjuka i vissa infektioner och risken att utveckla allvarlig infektion är också större på grund av fysiologiska, mekaniska och immunologiska graviditetsförändringar, säger Maria Furberg, specialist i allmänmedicin och infektionssjukdomar, och Läkemedelsverkets projektledare för behandlingsrekommendationen.

Antibiotika under graviditet

Vid behandling av gravida rekommenderas i första hand användning av väl beprövade läkemedel där det finns lång klinisk erfarenhet av användning under graviditet och där säkerheten är känd. För nyare antibiotika kan osäkerheten vara större eftersom det saknas tillräcklig dokumenterad klinisk användning under graviditet. Det finns också exempel på antibiotika som bör undvikas under vissa delar av graviditeten, då riskerna för fostret gör att behandling inte kan motiveras.

– Många antibiotika anses säkra att använda under graviditet, som till exempel penicilliner och flertalet cefalosporiner. Tetracykliner är ett exempel på antibiotika som bör undvikas efter första trimestern. Behandlingsrekommendationen ger en översikt av behandlingsalternativen, fortsätter Maria Furberg.

Antibiotika under amning

Antibiotika är ett av de vanligare läkemedlen som skrivs ut till ammande kvinnor. De flesta antibiotika är, vid kortare behandlingar, säkra att använda under amning. Om barnet får någon biverkning är det påverkan på tarmfloran med diarré eller svampinfektion som är vanligast.

– Vid korta antibiotikakurer överväger oftast fördelarna riskerna med behandling, och mamman kan vanligtvis fortsätta amma. Vissa läkemedel kräver dock att man särskilt överväger om amning kanske bör avbrytas. Flera faktorer behöver vägas in om man överväger att avbryta amningen. Till exempel risken att amningen inte kan återupptas efter avbrottet, hur länge barnet har ammats och allvarlighetsgraden av de möjliga biverkningarna, avslutar Maria Furberg.

Webbinarier för hälso- och sjukvård

Rekommendationerna är framtagna i konsensus av en expertgrupp och är baserade på godkänd produktinformation, vetenskapliga publikationer och samlad klinisk erfarenhet. Expertgruppen består av kliniskt verksamma läkare inom infektionssjukdomar, obstetrik och gynekologi, barn- och ungdomsmedicin, neonatologi, klinisk farmakologi och allmänmedicin, samt experter från Läkemedelsverket. Uppdateringen av rekommendationen är gjord i samråd med Folkhälsomyndigheten och Strama.

Den 10 oktober 2023 anordnar Läkemedelsverket webbinarier för hälso- och sjukvården om behandlingsrekommendationen. Ett ytterligare tillfälle kommer ges under hösten. Mer information och anmälan på Läkemedelsverkets webbplats.

Tre medskick till vården

• Säkra odling med resistensbestämning innan antibiotikabehandling av en gravid kvinna påbörjas.
• Vid antibiotikabehandling av gravida rekommenderas i första hand väl beprövade läkemedel där säkerheten under graviditet är känd.
• Vid korta antibiotikakurer kan fördelarna med amning oftast överväga riskerna och amningen kan i regel fortsätta. Risken finns att avbruten amning inte kan återupptas och detta bör vägas in i bedömningen.