Försämrad mitokondriefunktion och blodsockerreglering efter överdriven träning

– I våra mitokondrier omvandlas energin i maten vi äter, till energi som kan användas till muskelarbete. Det är väl visat att uthållighetsträning ökar både mängden mitokondrier i muskulaturen och förbättrar blodsockerregleringen, men det är också känt att överdriven träning och brist på återhämtning kan leda till en försämrad hälsa. Vad dessa negativa förändringar består av är inte lika väl studerat, berättar Mikael Flockhart.

I två studier har potentiella negativa effekter av överdriven träningsbelastning, samt olika typer av uthållighetsträning undersökts.

I den första studien fick elva försökspersoner genomföra ett strikt övervakat träningsupplägg med ökande antal intervallträningspass på en cykelergometer. Löpande under studien togs muskelbiopsier och gjorde glukosbelastningstest för analys av hur mitokondrierna anpassade sig till träningen.
– Vi såg att både funktionen hos mitokondrierna och blodsockerregleringen drastiskt försämrades efter den mest intensiva perioden med träning. Att endast en vecka med daglig högintensiv träning kan ge de här effekterna är uppseendeväckande. Det kan jämföras med att motivet för uthållighetsträning är just att förbättra de här parametrarna, inte försämra dem, säger Mikael Flockhart.

I ett nästa steg sammanställdes all data som samlats in under träningspass och tester, för att visa den fysiologiska och psykologiska responsen vid olika träningsbelastningar. Utifrån resultaten skapades ett enkelt test som kan användas av fysiskt aktiva för att tidigt upptäcka negativa anpassningar till träning.
– Eftersom tränare och aktiva inte kan mäta direkt hur mitokondrierna mår, ville vi visa hur data som lätt samlas in vid träning och tester kan användas och tolkas för att upptäcka negativa effekter under perioder med hög träningsbelastning.

För att verifiera om en störd blodsockerreglering även kan finnas hos individer som är vana att träna dagligen, genomfördes kontinuerliga blodsockermätningar hos elitaktiva uthållighetsidrottare, de mätningarna jämfördes sedan med en kontrollgrupp som tränade mindre. Elitidrottarna visade sig tillbringa mer tid under ett dygn med både högt och lågt blodsocker än vad kontrollgruppen gjorde.

I den andra studien undersöktes om olika former av uthållighetsträning kan ha en negativ effekt på blodsockerreglering. Dagen efter ett intervallpass, tre timmar låg- till medelintensiv träning och i en kontrollsituation med vila, mättes mitokondriefunktion och glukostolerans hos nio vana uthållighetsidrottare och åtta kontrollindivider som inte tränar uthållighet. Uthållighetsidrottarna visade sig här ha försämrad glukostolerans och insulinkänslighet dagen efter tre timmars cykling medan denna effekt inte var lika uttalad hos kontrollindividerna.
– Vi fann inte någon negativ effekt på mitokondriefunktionen som kan förklara varför idrottare, som annars har en hög kapacitet för att ta upp glukos ur blodet, inte utnyttjar sin kapacitet i den här situationen. Därför tror vi att förklaringen är att uthållighetsidrottarens kropp, som också har en hög kapacitet för fettförbränning, väljer att fortsätta prioritera fett som energikälla efter ett uthållighetsarbete som aktiverar fettförbränningen. Den respons vi observerar kan vara kroppens strategi för att skydda mot lågt blodsocker, som en del av anpassningen till uthållighetsträning, säger Mikael Flockhart.
Sammanfattningsvis bidrar den här avhandlingen och dess studier till att öka kunskapen om fysiologisk respons vid hög träningsbelastning och olika former av uthållighetsträning.

Ta del av avhandlingen “Exercising on the edge: mitochondrial and metabolic responses to intense training” på GIH:s forskningsdatabas DiVA.

För mer information kontakta:
Mikael Flockhart, doktorand, GIH, tel: 08-120 537 55, e-post: mikael.flockhart@gih.se
Louise Ekström, kommunikatör press och PR GIH, tel: 070-202 85 86, e-post: louise.ekstrom@gih.se