Ny studie visar att 6 000 transportsteg per dag leder till optimala hälsoeffekter

– Studiens slutsatser bygger på en jämförelse mellan uppmätta värden för normala transportsteg och stora epidemiologiska studiers metabola nyckeltal för att minska risken för sjukdomar och att dö i förtid, säger professor Peter Schantz.

Det är i grunden en klassisk arbetsfysiologisk studie, men det unika är att efter flera år av metodutveckling har kunnat utföra giltiga mätningar av grundläggande variabler. Vidare studeras gång till arbetet för första gången under fältmässiga betingelser, och med en direkt metodik.

Studien är gjord på manliga och kvinnliga fotgängare som går till och från sitt arbete i Stor-Stockholm under alla vardagar. De har även studerats under gång med olika hastigheter på plant underlag inomhus för att kunna jämföras med normalvärden och med gång i fält. De testades även i vila och med maximala löpbands- och cykelergometertester i laboratorium.

Under den normala gångpendlingen registrerades nivåer av syreupptagning, energiförbrukning, ventilation, hjärtfrekvens, blodlaktat, uppskattad upplevd ansträngning, stegkadens, antal steg, duration, distans och hastighet.

Resultatet visade att pendlarna gick i snitt cirka 2,2 kilometer till arbetet. Hastigheten var i medeltal 5,8 km/timme, tog 23 minuter och krävde 2 800 steg. Fotgängarna gick ungefär 385 turer om året, vilket blir drygt 80 mil om året.

Både kvinnor och män förbrukar i snitt 0,96 kilokalorier per kilo kroppsvikt per kilometer. De 80 milen per år motsvarar 6–8 kilo fettväv i energiomsättning. Denna energiomsättning, 48 000 kilokalorier för kvinnor och 63 000 för män, bidrar till en effektiv viktkontroll.

– Intressant är att om man promenerar utomhus i Stor-Stockholm kräver det 30 procent mer energi än om man går med samma hastighet på ett plant underlag inomhus. När vi utvecklat rekommendationen om de 6 000 transportstegen per dag, fem dagar i veckan, har vi tagit hänsyn till att den även ska fungera om man går i ett helt plant landskap. Vidare har vi utgått från konditionsnivåer i den vuxna befolkningen av idag, säger Peter Schantz.

Det intressanta med gång som motionsform är även att den för arbetspendlarna står för ett mycket stabilt beteende över hela året. De gick i snitt nio gångturer till och från arbetet varje vecka under året. Det finns alltså goda förutsättningar för att gång ska bli av under hela året.

Rekommendationen om att gå 10 000 steg per dag lanserades i Japan år 1964, men den baserades inte på några vetenskapliga studier, enligt Peter Schantz. Han betonar att dessa steg räknas under hela dagen, och har väldigt olika karaktär. Om man går transportsteg vet vi nu att man har en minst måttlig ansträngningsnivå, och det krävs för att få hälsoeffekter.

– Hälsoeffekterna planar ut efter 6 000 transportsteg, men om man går fler steg under en dag, vilket är sannolikt, så bidrar det till ökad energiomsättning, och det har ett värde i sig.

Studien är gjord av FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö vid GIH. Den är en del av ett större forskningsprojekt om vardagsmotion i form av gång och cykling.

Författarna är Peter Schantz, Karin Olsson, Jane Salier Eriksson och Hans Rosdahl.

Läs artikeln i Frontiers in Public Health.

Läs artikeln i GIH:s publiceringsdatabas DiVA

För mer information kontakta:
Peter Schantz, professor GIH, e-post: peter.schantz@gih.se, tel: 08-120 538 18
Louise Ekström, kommunikatör Press och PR GIH, e-post: louise.ekstrom@gih.se, tel: 070-202 85 86