Hyresgästföreningen Riksförbundet

Vad kan vi lära av Danmark? Hyresgästföreningen släpper rapport om den danska bostadspolitiken

Dela

Danmark har under de senaste åren använts som jämförelse med Sverige på många samhällspolitiska områden. I rapporten Vad kan svensk bostadspolitik lära av: Danmark går Hyresgästföreningen igenom den danska bostadspolitiken och jämför den med den svenska. Samtidigt som det finns många likheter och olikheter kan vissa slutsatser dras, inte minst om kopplingen mellan införandet av marknadshyror och kraftigt ökade hyreskostnader.

Hyresgästföreningens chefekonom Martin Hofverberg. Foto Filippa Ländin
Hyresgästföreningens chefekonom Martin Hofverberg. Foto Filippa Ländin

- Det är många likheter mellan våra länder, men också många skillnader. I Danmark råder marknadshyror i nyproducerade fastigheter, det är ingen reavinstskatt vid försäljning av bostäder men däremot en rejäl fastighetsskatt på det ägda boendet, reformer som många ekonomer förespråkat i Sverige. Ändå tampas danskarna med varianter på samma grundproblem som här, nämligen att det är brist på bra bostäder till rimliga kostnader, säger Martin Hofverberg, chefekonom på Hyresgästföreningen. 

Rapporten Vad kan svensk bostadspolitik lära av: Danmark är den senaste delen i Hyresgästföreningens serie om andra länders bostadspolitik. Trots att dansk och svensk bostadspolitik delar vissa grundläggande likheter finns det också stora skillnader: sedan början av 90-talet är det i Danmark möjligt att ta ut marknadshyror i nyproduktion, allmännyttan utgörs av privata kooperativ, och det läggs i Danmark betydligt mer pengar på bostadspolitik än i Sverige. 

Införandet av marknadshyror ledde till höga hyror, inte en bostadsmarknad i balans 

Den danska modellen för hyressättning är ett lapptäcke av olika principer. Den kanske största skillnaden från Sverige är att det sedan början av 90-talet är möjligt att ta ut marknadshyror i nyproduktion.  Sett till hela landet är hyran ungefär 36 procent högre i bostäder tagna i bruk efter införandet av marknadshyror år 1992. I Köpenhamn är skillnaden så mycket som 50 procent. 

- Införandet av marknadshyror har resulterat i kraftigt höjda hyror samtidigt som det inte fått bostadsmarknaden att hamna i balans. Jämfört med Sverige och andra EU-länder lägger danskar väldigt mycket pengar på boende och andelen med ohållbara boendekostnader är mycket hög säger Martin Hofverberg. 

En stark allmännytta med över 560 000 bostäder 

En sjättedel av den danska befolkningen bor i det allmännyttiga beståndet. Den danska allmännyttan är inte kommunägd, utan består av privata och icke-vinstdrivande kooperativa föreningar. Föreningarna har ett stort socialt ansvar, får finansiellt stöd från det offentliga för nyproduktion och det finns stödsystem för dem att kunna bygga även i områden där hyresnivåerna annars hade blivit för höga för målgruppen. Systemet med föreningsägda bostäder har lett till mindre politisk påverkan för utförsäljningar men har med sitt icke-vinstdrivande intresse och frånvaro av en stark ägare också saknat incitament för utbyggnad.  

- Den danska kooperativa allmännyttan visar att det finns intressanta modeller bortom social-housing eller ren marknadslogik. Allmännyttans andel av bostadsmarknaden har varit stabil över tid, vilket beror på att det knappts sålts eller omvandlats några bostäder, samtidigt som det finns ett system på plats för finansiering av nyproduktion, säger Olof Karlsson, utredare och författare till rapporten Vad kan vi lära av Danmark 

Lägger mer pengar på bostadspolitiken och mer nationell inblandning i markpolitiken 

Danmark lägger –precis som Norge och Finland – mer pengar på bostadspolitiken än Sverige. De olika stöden med syfte att stimulera utbud och efterfrågan på den danska bostadsmarknaden uppgick år 2021 till knappt 1,5 procent av BNP, efter att ha sjunkit kontinuerligt sedan 2010. Samma år la Sverige under 1 procent av BNP. I markpolitiken är det precis som i Sverige kommunerna som är nyckelaktörer, däremot är statens roll mycket mer framträdande.  

- Att staten lägger relativt mycket pengar på bostadsfrågan och är inblandade i markpolitiken tyder på hög ambitionsnivå och en förståelse för att bostadspolitiken måste få kosta. Samtidigt är en för stor del av medlen kopplade till ränteavdraget, vilket gjort danskarna till ett av världens mest skuldsatta folk, säger Olof Karlsson. 

Hyresgästföreningens landrapporter: 
Sverige har mycket att lära av de bostadspolitiken i andra länder. Hyresgästföreningens rapport Vad kan svensk bostadspolitik lära av: Danmark är den senaste i en serie där det tidigare publicerats rapporter om norsk och finsk bostadspolitik.  

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Hyresgästföreningens chefekonom Martin Hofverberg. Foto Filippa Ländin
Hyresgästföreningens chefekonom Martin Hofverberg. Foto Filippa Ländin
Ladda ned bild
Olof Karlsson, utredare Hyresgästföreningen. Foto Sophie Ehmsen
Olof Karlsson, utredare Hyresgästföreningen. Foto Sophie Ehmsen
Ladda ned bild

Länkar

Om oss

Hyresgästföreningen är en demokratisk medlemsorganisation för dagens och morgondagens hyresgäster. Vi är partipolitiskt obundna och har över en halv miljon hushåll som medlemmar. Det gör oss till en av Sveriges största folkrörelser och den främsta företrädaren för hyresgästerna.Vårt uppdrag är allas rätt till en god bostad till rimlig kostnad. Dessutom ska alla hyresgäster garanteras ett boende med trygghet, inflytande och gemenskap.

Följ Hyresgästföreningen Riksförbundet

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Hyresgästföreningen Riksförbundet

Hyresgästföreningen välkomnar regeringens beslut om förlängt tillfälligt bostadsbidrag. Vill nu se permanent höjning22.3.2024 09:16:56 CET | Pressmeddelande

I onsdags larmade Hyresgästföreningen, Majblomman, Rädda Barnen och Röda Korset om den tuffa situationen för ekonomiskt utsatta familjer i Sverige. Organisationerna gick fram med fyra gemensamma krav på politiken för att öka dessa familjers möjlighet att tillgodose sina barns grundläggande behov. Ett av kraven var förlängning av det tillfälliga bostadsbidraget. Idag meddelar Tidöpartierna att de vill förlänga det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 31 december 2024.

Ny mätning: tuffare ekonomiskt läge för barnfamiljer20.3.2024 07:00:00 CET | Pressmeddelande

En ny Sifo-undersökning bekräftar civilsamhällets beskrivning: ett tufft ekonomiskt läge för barnfamiljer med små ekonomiska marginaler. Undersökningen visar att 4 av 10 ensamstående föräldrar med lägre inkomst har behövt låna pengar för att kunna betala grundläggande utgifter de senaste sex månaderna. 1 av 5 ensamstående föräldrar med lägre inkomst har inte haft råd att äta sig mätt vid något eller flera tillfällen de senaste sex månaderna. Läget för de mest utsatta familjerna är allvarligare än förra året.

Ny rapport. Välkomna på pressbriefing där Rädda Barnen, Röda Korset, Majblomman och Hyresgästföreningen presenterar färska siffror över barnfamiljers ekonomiska svårigheter7.3.2024 08:54:20 CET | Pressinbjudan

Den 19 mars bjuder Hyresgästföreningen, Majblomman, Rädda Barnen och Röda Korset in utvalda medier för att presentera en helt färsk Sifo-undersökning om barnfamiljers ekonomiska situation idag. Undersökningen presenterar siffror på barnfamiljers svårigheter med vardagsekonomin och föräldrars möjligheter att förse sina barn med fritidsaktiviteter, mat, kläder och hur de ser på den ekonomiska situationen. Men också för att berätta hur trycket på våra verksamheter ökat i samband med det tuffa ekonomiska läget.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye