PET-scanning ger snabbare och mer träffsäker diagnos vid aggressiv bröstcancer
Närmare 15 procent av kvinnor med bröstcancer har en så kallad HER2-positiv variant. Den är mycket aggressiv om den inte behandlas med särskilda mediciner i kombination med cytostatika. En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att en ny metod för diagnostik, där patienten får en liten dos med små proteiner laddade med radioaktiva ämnen, ger snabbare och säkrare svar än traditionell biopsi. Detta uppmärksammas i samband med bröstcancerdagen 1 oktober.
– Metoden är snabbare och ger mer träffsäker diagnostik av aggressiv HER2-positiv bröstcancer. Undersökningen är också enklare för patienten och har fördelen att hela kroppen undersöks vid samma tillfälle, säger Henrik Lindman, överläkare och docent i onkologi och verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, en av initiativtagarna till studien som publicerats i den ansedda tidskriften Journal of Nuclear Medicin.
Fokus för den aktuella studien har varit att jämföra olika metoder för diagnostik av HER2-positiv bröstcancer. Det är en speciell form av bröstcancer som utgör knappt 15 procent av all ny bröstcancer i Sverige och är mycket aggressiv om den inte behandlas med särskilda mediciner i kombination med cytostatika.
För att kunna avgöra om en patient har HER2-positiv bröstcancer krävs idag ett större prov från tumören med så kallad biopsi, som följs upp med mikroskopiska undersökningar och ibland särskilda DNA-undersökningar. Forskargruppen i Uppsala har under många år provat en annan metod utvecklad i Sverige, där patienten får en liten dos med små proteiner, så kallade affibodymolekyler, laddade med radioaktiva ämnen. Patienten har sedan undersökts i PET-, eller SPECT-kameror som fångar upp radioaktiviteten. Forskarna har tidigare i mindre skala visat att metoden med PET-kameror (HER2-PET) sannolikt kan ersätta biopsimetoden vilket nu skulle bekräftas i en större studie där de första 40 patienterna utgjorde det första steget.
– Oväntat nog fann vi att metoden med HER2-PET och biopsimetoden visade olika resultat i en stor andel av patienterna. Den fråga vi då ställde oss var vilken metod som säkrast kunde avgöra om patienten hade nytta av den speciella anti-HER2 behandlingen och resultatet pekar på att HER2-PET var bättre än den tidigare använda biopsimetoden, säger Henrik Lindman.
– Den nya metoden innebär även lättnader för patienten och fördelar för läkarna, så förhoppningsvis kommer HER2-PET snart att kunna användas i klinisk rutin, avrundar han.
Studien utfördes i samarbete med Affibody AB och läkemedelsbolaget Roche. Den huvudsakliga finansieringen har kommit från Cancerfonden och Bröstcancerfonden.
FAKTA: HER2-positiv bröstcancer
- Utgör knappt 15 procent av all ny bröstcancer i Sverige. Det är en aggressiv form av bröstcancer där cancercellerna delar sig oftare och tumören växer snabbare.
- HER2 står för Human epidermal growth factor receptor 2. Det är ett protein som kan finnas i en större mängd på cancercellernas yta.
- Om sjukdomen upptäcks i tidigt stadium är prognosen ofta mycket god. Det hänger delvis samman med behandling med antikroppar mot HER2 som har ökat överlevnaden markant.
- Behandlingen består främst av: operation, cytostatika, strålbehandling, anti-HER2-behandling, hormonell behandling för de med hormonkänslig HER2-positiv bröstcancer samt skelettstärkande läkemedel.
Nyckelord
Kontakter
För information om studien/intervju:
Henrik Lindman, överläkare och docent i onkologi och verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
henrik.lindman@igp.uu.se
070-688 48 78
För frågor om PET-delen av studien:
Jens Sörensen, överläkare inom molekylärsektionen, Bild- och funktionsmedicinskt centrum och PET-centrum, tillika professor i radiologi, Uppsala universitet;
jens.sorensen@akademiska.se eller jens.sorensen@pet.uu.se
072-204 86 65
Bilder
Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Livräddande shuntbehandling allt vanligare vid skrumplever20.9.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Allt fler svenskar drabbas av skrumplever (levercirros) och andra leversjukdomar. I Sverige genomgår cirka 150-200 personer per år TIPS, en ofta livräddande behandling som innebär att man lägger en shunt genom levern för att risken för blödningar från åderbråck i matstrupe och magsäck. Akademiska sjukhuset har mer än 20 års erfarenhet av TIPS och är ett av fyra universitetssjukhus som ansvarar för behandlingen inom ramen för Nationell högspecialiserad vård (NHV).
Akademiska får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid perifer facialispares och skelettdysplasier18.9.2024 13:53:09 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid perifer facialispares (ansiktsförlamning) hos barn och vuxna, dels vid skelettdysplasier som innebär att skelettet har en onormal form och/eller hållfasthet. Båda är komplexa sjukdomar och tillstånd som kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården till färre sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 18 september.
Akademiska högt rankat bland världens bästa specialistsjukhus17.9.2024 15:35:31 CEST | Nyheter
Akademiska sjukhuset får bra placeringar inom flera områden när den internationella tidskriften Newsweek för första gången rangordnar världens bästa specialistsjukhus inom 12 specialiteter. Inom kardiologi hamnar sjukhuset på plats 52 av 300, inom neurokirurgi på plats 65 av 125 och inom hjärtoperationer på plats 81 av 150.
Studie visar: Flexibelt stent kan minska komplikationer vid kranskärlsoperation5.9.2024 07:57:17 CEST | Pressmeddelande
Standardbehandlingen vid förträngningar i hjärtats kranskärl är ballongvidgning (PCI), då en läkemedelsavgivande stent placeras i kärlet för att öppna upp så att blodet kan passera. En stor nationell, randomiserad studie, som letts från Uppsala Clinical research Center (UCR), visar att en ny, mer eftergivlig kranskärlsstent minimerar risken att åter drabbas av kärlkramp eller få en ny hjärtinfarkt i samma kärl.
Clinical Genomics Uppsala har bidragit till snabbare diagnostik och bättre behandling3.9.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
Genetiska analyser innebär stora möjligheter till förbättrad och individanpassad diagnostik och behandling, så kallad precisionsmedicin. Samverkansenheten Clinical Genomics Uppsala har under sina första tio år bidragit till utveckling av 85 diagnostiska tester för cancer, ärftliga sjukdomar och infektionssjukdomar som används rutinmässigt inom vården.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum