
Den globala vattenkrisen – en dyr affär för vår livsmedelsproduktion
Sötvatten behövs för allt liv på jorden, men spelar också en avgörande roll för vår ekonomi. Enligt en ny WWF-rapport uppgår det ekonomiska värdet genererat av världens alla sötvattensmiljöer till 58 biljoner dollar, lika mycket som 60 procent av världens samlade BNP. Men sjöar, floder, våtmarker och grundvatten hotas i allt högre grad.

– Värdet av sötvatten för vår miljö, hälsa, livsmedelsproduktion och ekonomi är enormt. Det är nu hög tid för regeringar och hela samhället att förstå att den globala vattenkrisen är här. Vi måste investera för att skydda vårt livsviktiga sötvatten, säger Gustaf Lind, generalsekreterare WWF.
Under de senaste 50 åren har världen förlorat en tredjedel av sina våtmarker och endast en tredjedel av världens långa floder är fortfarande fritt strömmande. Samtidigt hotas en tredjedel av alla sötvattensarter av utrotning. Denna katastrofala utveckling har bidragit till att allt fler människor drabbas av vattenbrist och osäker livsmedelsförsörjning när floder och sjöar torkar ut, föroreningarna ökar och även viktiga livsmedelskällor som till exempel sötvattensfisk minskar.
Som privatperson kan du minska din påverkan på biologisk mångfald och vattenåtgång genom dina vardagsinköp. Många svenskar köper importerade jordgubbar, blåbär och tomater. Stor del av dessa odlas i det spanska våtmarksområdet, världsarvet Doñana. Ett område känt för sin artrikedom och fantastiska fågelliv men som nu håller på att torka ut på grund av allt för intensivt och ibland även illegalt uttag av vatten till konstbevattning.
– Genom att undvika produkter som mandlar eller avokado, som ofta är odlade i områden där risken för påverkan på vatten är hög, samt köpa mer frukt och grönt i säsong kan den enskilde konsumenten bidra till att minska trycket på viktiga sötvattensmiljöer, säger Anna Richert, matexpert på WWF.
Även här i Sverige har vi rationaliserat jord- och skogsbruk och då förändrat vattnets naturliga väg genom landskapet. Exempelvis har en fjärdedel av Sveriges våtmarker dikats ut, vilket har gjort att livsmiljöer för djur och växter försvunnit. Det har också lett till att landskapets förmåga att buffra vatten över tid har försämrats.
– Allt fler kommuner upplever vattenbrist och låga grundvattennivåer. Utan tillgång till vatten kommer lantbruket i framtiden inte klara av att producera tillräckligt med livsmedel. Bara försommarens torka orsakade skördeförluster på minst 20 procent, samtidigt som sensommarens stora regnmängder har inneburit en ekonomisk chock för många lantbrukare, säger Mats Johansson, vattenexpert på WWF.
För att kunna hantera och lösa vattenkrisen spelar livsmedel- och jordbrukssektorn en avgörande roll. Idag står jordbruket för cirka 70 procent av den globala vattenanvändningen, där konstbevattning utgör en stor del. I Sverige kommer vi precis som i stora delar av Sydeuropa behöva bevattna allt större arealer i jordbruket för att klara de allt oftare återkommande och längre perioderna med torka. Det kommer att kräva stora investeringar i jordbruket, men är också en chans att få till stånd robusta och långsiktig hållbara lösningar som kan bidra till att återställa och öka den biologiska mångfalden.
Läs hela rapporten här.
FAKTA:
Om rapporten:
Rapporten är den första i sitt slag att beräkna det ekonomiska värdet genererat av världens sötvattensmiljöer: 58 biljoner dollar per år (jämförbart med 60 procent av världens samlade BNP). Rapporten beskriver hur dessa värden hotas i allt högre grad och belyser hur investeringar i bättre vattenförvaltning och friska floder, sjöar, våtmarker och grundvatten är avgörande för att säkerställa vatten- och livsmedelssäkerhet, minska katastrofrisker samt hantera klimat- och naturkriser.
Om beräkningen:
Modellen fokuserar på de direkta och indirekta ekonomiska värdena av sötvattensmiljöer, som är monetärt kvantifierbara. Beräkningarna baseras på etablerade metoder och bygger på källor som använder bästa tillgängliga data om olika ekonomiska värden av sötvatten eller de bästa estimaten där data är begränsat eller inte tillgängligt.
Syftet med analysen är att ge en mer heltäckande bild av det ekonomiska nyttjandevärdet av sötvattenresurser. Rapporten estimerar det ekonomiska nyttjandevärdet genererat av sötvatten som (1) globalt (2) en ögonblicksbild av det årliga värdet 2021, (3) inkluderar floder, sjöar, reservoarer och våtmarker (kärr, mossar, träsk, torvmarker) och (4) mätt i monetära termer (US dollar), med användning av 2021-års penningvärde (US dollar), korrigerat för inflation. Analysen använder ett totalt ekonomiskt värde (TEV) för att beräkna värden för flera delkomponenter, och aggregeras sedan till ett totalt värde. Detta inkluderar a) värden för direkt användning, inklusive konsumtions- och icke-konsumtionsanvändning, och (b) indirekta användningsvärden, inklusive biologisk mångfald, skydd mot extrema händelser och miljöreglering.
Sötvattensmiljöer är dessutom sammankopplade till ekosystem i flodmynningar och hav, inklusive andra oerhört värdefulla ekosystem som mangrove och koraller. Även om rapporten betonar hur sötvattensmiljöernas hälsa påverkar ekosystemen nedströms, försöker den inte kvantifiera dessa värden.
Det verkliga värdet av vatten och sötvattensekosystem är ovärderligt eftersom vi inte kan leva utan vatten. Att estimera det ekonomiska värdet av ekosystemtjänster innebär inte att sötvattensmiljöer bör monetariseras eller kommersialiseras.
Siffran 58 biljoner dollar kommer förhoppningsvis att hjälpa beslutsfattarna att inse värdet av vatten och sötvattenekosystem - och det brådskande behovet av åtgärder för att skydda dem. Rapporten beskriver siffran 58 biljoner dollar som likvärdigt med 60 procent av världens samlade BNP, det betyder inte att sötvatten står för 60 procent av BNP.
Läs mer om beräkningsmetoden i rapportens appendix.
Om Doñana
Doñana är beläget vid Guadalquivirs flodmynning i sydvästra Spanien. Området består av våtmarker, kärr, sanddyner, laguner, buskmarker och skogar. Doñana är listat på UNESCO:s världsarvslista, och även klassat som biosfärområde, Natura 2000-område och nationalpark. Doñana är hem för mer än 200 endemiska (arter som bara förekommer inom ett specifikt område) och utrotningshotade arter. Doñanas våtmarker är också viktiga för flyttfågelarter.
På grund av stort uttag av vatten för konstbevattning håller nu Doñana på att torka ut. 79 8000 hektar i Doñana är lagligt avsatta för produktion av frukt och grönt, framför allt jordgubbar och blåbär. Samtidigt är olagliga grundvattenuttag i området utbrett. Det stora uttaget av sötvatten sätter både vattenkällorna under stress och bidrar till höga nivåer av vattenföroreningar. Även torka har drabbat området hårt, den största permanenta lagunen torkade ut för tredje gången på 50 år under 2022 och i år, 2023, torkade den ut ännu tidigare på året. Effekterna på djur- och växtlivet är redan påtagliga, hundraåriga korkekar dör, vattenväxter och vattenlevande djur försvinner och antalet observerade flyttfåglar har sjunkit med 82 procent.
Kontakt:
Mats Johansson, Vattenexpert WWF, mats.johansson@wwf.se, 08 624 74 06
Anna Richert, Matexpert WWF, anna.Richert@wwf.se, 070-637 68 78
Cecilia Gustavsson, pressekreterare WWF, cecilia.gustavsson@wwf.se, 073- 514 34 98
Bilder



Världsnaturfonden WWF är med sina sex miljoner supportrar en av världens ledande ideella natur- och miljöorganisationer. Vi arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer - genom att bevara den biologiska mångfalden, använda förnybara naturresurser på ett hållbart sätt samt minska föroreningar och ohållbar konsumtion.
Följ WWF
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från WWF
Rapport: Ny hållbarhetsdata – en möjliggörare för både ekonomi och natur28.4.2025 07:30:00 CEST | Pressmeddelande
Nya krav inom EU väntas generera stora mängder hållbarhetsdata som kan bli värdefull information för företag och finansiella aktörer att använda för bättre beslut. En ny rapport från Världsnaturfonden WWF visar att dessa data kan leda till stora vinster för ekonomi, samhälle och miljö – om de används rätt. Men då krävs även politisk tydlighet, offentliga investeringar och konkreta miljöåtgärder.
Spana efter vårtecken och bidra till forskningen25.4.2025 06:00:00 CEST | Pressmeddelande
Vårtecken är något som många förknippar med glädje och härliga vårkänslor. Men vissa vårtecken kan ibland vara ett tecken på klimatförändringar. För elfte året i rad genomförs Vårkollen, som tar reda på hur långt våren har kommit över hela landet under Valborgshelgen.
Sill och makrill på rött ljus i WWF Fiskguiden9.4.2025 15:43:12 CEST | Pressmeddelande
All makrill (Scomber scombrus) och norsk vårlekande sill (Clupea harengus) flyttas till rött ljus (låt bli) i WWF Fiskguiden. Anledningen är flera år av överfiske, till följd av att de fiskande länderna inte kunnat komma överens om hur kvoterna ska fördelas. WWF uppmanar att se upp när du väljer sill i påsk.
Nu vaknar björnarna ur sin vintersömn9.4.2025 06:00:00 CEST | Pressmeddelande
Enligt gammal folktro är det på Tiburtiusdagen, den 14 april, som björnarna vaknar ur sina iden. Efter över fem månaders sömn, utan vare sig mat eller vatten, när björnen tappat upp till 40 procent av sin kroppsvikt, är det dags för dem att komma ut och äta upp sig igen. Och hur den klarar vintern är något vi förhoppningsvis kan dra nytta av i sjukvården framöver.
Ägg i alla dess former, färger och storlekar: “Livets viktigaste cell”2.4.2025 06:00:00 CEST | Pressmeddelande
Påsken närmar sig med stormsteg och de svenska hemmen fylls med ägg i olika former, färger och storlekar. Hönsägget har blivit en stark symbol för påsken, men det finns miljontals äggläggande arter i världen som är värda att hyllas i påsktider. WWF listar, lagom till påsken, några av världens arter som lägger ägg.