
Nu vaknar björnarna ur sin vintersömn
9.4.2025 06:00:00 CEST | WWF | Pressmeddelande
Enligt gammal folktro är det på Tiburtiusdagen, den 14 april, som björnarna vaknar ur sina iden. Efter över fem månaders sömn, utan vare sig mat eller vatten, när björnen tappat upp till 40 procent av sin kroppsvikt, är det dags för dem att komma ut och äta upp sig igen. Och hur den klarar vintern är något vi förhoppningsvis kan dra nytta av i sjukvården framöver.

– Att björnar vaknar på just Tiburtiusdagen är inte helt taget ur luften. På samma sätt som vårfåglarna kommer och blåsipporna blommar så är även björnarnas uppvaknade ett vårtecken, säger Benny Gäfvert, rovdjursexpert på Världsnaturfonden WWF.
Innan björnen går i ide äter den upp sig på bland annat blåbär för att bygga upp sina fettdepåer. Menyn under sommaren och hösten ändras successivt till följd av vad som erbjuds. Under hösten kan en björn äta upp till 38 kilo bär om dagen.
Just det stora intaget av blåbär kan vara en av anledningarna till att björnen klarar vintersömnen så bra enligt forskning, då den får i sig så mycket antioxidanter.
Pågående forskning försöker ta reda på hur björnens fantastiska egenskaper kopplat till vinterdvalan kan användas inom vården i framtiden. Hjärt- och kärlsjukdomar, njur- och leversjukdomar, samt förlust av muskelmassa vid långvarig sängvistelse är några av de områden som studeras där björnar har unika lösningar.
– När björnarna kommer ut från sina iden är de hungriga, och vill i första hand ha proteinrik föda. Det kan vara både myror, kadaver och slaktrester som de letar efter, säger Benny Gäfvert.
– Jag har sett björn några gånger här i Järvsö, bland annat nedanför mitt hus faktiskt. Det händer att de går ut på åkrarna och äter av nyuppkommen gräsvall på våren innan det finns något annat att äta, säger Benny Gäfvert.
Att träffa på en björn i skogen är väldigt ovanligt. Och om man har turen att se en björn är det oftast över på ett ögonblick då björnen helst håller sig borta från oss människor. Vill man inte träffa på en björn kan ett enkelt sätt vara att höras i skogen samt undvika väldigt täta skogspartier.
Om du trots allt möter en björn ska du försöka behålla lugnet, göra tydliga ljud och långsamt backa samma väg som du kom.
– Om en björn ställer sig på bakbenen vill den förmodligen få en bättre överblick över situationen och behöver inte alls vara aggressiv, säger Benny Gäfvert.
Björnens ungar föds också i idet, och det är nu som de får se världen utanför för första gången. När de föds i januari eller februari är de små som marsvin och väger bara mellan 260 och 625 gram, men när de kommer ut har de vuxit till mellan 2 och 4 kilo.
– Ungarna delar oftast ide med honan även nästa vinter, och ibland även en tredje vinter, innan de sedan letar sig vidare. Hanarna går då i snitt tolv mil för att hitta ett nytt hemområde, medan honorna stannar närmare sin mamma, säger Benny Gäfvert.
Fakta: Brunbjörn
Brunbjörnen är Sveriges största rovdjur och honan väger mellan 60 och 100 kilo, medan hanen väger mellan 100 och 340 kilo. De kan bli upp till 40 år gamla.
De sover omkring sex månader om året, under vinterhalvåret, och kan då tappa upp mot 40 procent av sin kroppsvikt. När de går i ide så sänker de kroppstemperaturen från runt 38 grader till 34 grader och antalet hjärtslag går från 40 till 6 slag per minut
Deras iden grävs ofta i gamla myrstackar men de förekommer också i klippskrevor och under stenblock och rotvältor. Björnar kan även bygga så kallade “korgiden”, då samlar de ihop grenar och mossa till ett stort öppet bo. I alla typer av iden konstruerar björnen en säng av kvistar, ris och mossa. Björnhanar kan lägga sig under en tät gran eller på ett risbo de byggt och låta sig snöas över.
Kontakter
Benny GäfvertExpert rovdjur WWF
Tel:070-518 11 71benny.gafvert@wwf.seTroy EnekvistPressekreterareWWF
Tel:076 06 85 006troy.enekvist@wwf.seVärldsnaturfonden WWF är med sina sex miljoner supportrar en av världens ledande ideella natur- och miljöorganisationer. Vi arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer - genom att bevara den biologiska mångfalden, använda förnybara naturresurser på ett hållbart sätt samt minska föroreningar och ohållbar konsumtion.
Följ WWF
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från WWF
Webinarium: Maten och klimatet – ödesfrågor inför valet. WWF guidar dig!11.3.2026 12:02:10 CET | Pressmeddelande
När: Fredag den 27 mars kl 9 -10 Var: Teamslänk Delta i ett webinarium för journalister med: Anna Richert, matexpert WWF Martin Wadmark, klimatexpert WWF Em Petersson, politisk expert WWF Nina Schmieder moderator och pressekreterare, WWF
Lättare att köpa hållbar sill till påsk3.3.2026 06:00:00 CET | Pressmeddelande
WWFs röda ljus för den vanligaste butikssillen får nu flera företag att ställa om. Inför påsk kommer det därför bli enklare att hitta sill från mer hållbara fiskerier. Men branschen måste samtidigt fortsätta omställningen, menar WWF.
Kraftinjektion för Sveriges natur – men lagkrav nås inte26.2.2026 16:24:12 CET | Pressmeddelande
Idag presenteras myndigheternas förslag för hur Sverige ska restaurera natur och förverkliga kraven i EUs nya restaureringslag. Förslaget innehåller många viktiga åtgärder som skulle ge en stor injektion till Sveriges arter och natur. Men det finns även tydliga brister och förslaget lever inte upp till vad lagen kräver, konstaterar WWF.
EMBARGO 26/2 2026: WWF och Lisa Larson släpper lejoninnan Leona26.2.2026 06:00:00 CET | Pressmeddelande
EMBARGO 26 FEBRUARI 2026: Världsnaturfonden WWF och den ikoniska konstnären Lisa Larson släpper ytterligare ett älskat kattdjur i keramik – en lejoninna, efter en figurin per år under de senaste fyra åren: tigrinnan Greta, en elefantmamma med unge, noshörning och en leopard. Men WWFs och Lisa Larsons gemensamma historia går långt tillbaka i tiden och redan på 1970-talet släpptes serien ”Utrotningshotade djur”.
Oroande att jakten på lodjur utökas17.2.2026 13:47:11 CET | Pressmeddelande
Under årets lodjursjakt får 153 individer fällas – nästan dubbelt så många som i fjol. Detta trots att arten är fridlyst och klassad som sårbar i Sverige. WWF ifrågasätter omfattningen av jakten och efterlyser i stället större satsningar på förebyggande arbete och full kompensation för skador på tamdjur.