
Spana efter vårtecken och bidra till forskningen
Vårtecken är något som många förknippar med glädje och härliga vårkänslor. Men vissa vårtecken kan ibland vara ett tecken på klimatförändringar. För elfte året i rad genomförs Vårkollen, som tar reda på hur långt våren har kommit över hela landet under Valborgshelgen.

Mellan den 30 april –1 maj är det dags att rapportera in vårtecken till www.vårkollen.se. Initiativet arrangeras av Svenska Botaniska Föreningen och Svenska fenologinätverket, som med hjälp av observationer från allmänheten kartlägger variationerna i vårsäsongen.
– Vårkollen är ett väldigt fint tillfälle att själv få engagera sig och jag kommer själv såklart vara med och rapportera; dels lär man känna sin närnatur och får följa våren samtidigt som man är med och bidrar till forskning. Ju fler som deltar, desto större är chansen att få en bred bild av hur våren ser ut från norr till söder, säger Jessica Ångström, naturvårdsexpert på Världsnaturfonden WWF.
Tidigare vårar och förlängda växtsäsonger kan vara tecken i naturen på klimatförändringarnas inverkan. Vårkollen hjälper till att mäta hur stor klimatförändringarnas påverkan är på naturen och hur olika arter påverkas av förändringarna.
– Det är ju svårt att säga exakt hur arter kommer påverkas av klimatförändringarna över tid. Det man däremot vet är att det finns en stor risk för att balansen mellan blommor, pollinatörer och vårfåglarnas återkomst kan rubbas av ett varmare klimat, förklarar Jessica Ångström.
Förra året rapporterade tusentals svenskar in observationer från hela landet. Resultatet visade att våren 2024 följde samma trend som visats under de senaste tio åren: varmare klimat och tidigare blomning. Generellt visar forskningsresultaten att blomningen och lövsprickningen av björk har tidigarelagts med minst ett par veckor sedan 1873.
– Trenden visar ju på att våren kommer tidigare och att den nordliga gränsen för vårstarten flyttas allt längre norrut. Det är viktigt att följa variationerna över tid för att ta reda på mer om hur djur och växter kan påverkas, säger Mora Aronsson, ordförande för Svenska Botaniska Föreningen.
För att vara med i medborgarforskningen ger man sig ut under Valborgshelgen (30 april –1 maj) och spanar efter Vårkollens efterfrågade vårtecken. Observationerna fylls i ett formulär och skickas in senast den 1a maj. Allt är värdefullt att dokumentera; det som redan har hänt, det som inte har hänt än och det som händer just nu.
Såhär deltar du:
- Gå in på www.vårkollen.se och hämta formuläret över vårtecken.
- Skriv namn på dig som observatör.
- Fyll i de vårtecken du har sett, eller om du har sett att det är för tidigt eller sent för det aktuella vårtecknet hos dig.
- Fyll i ett namn på observationsplatsen, till exempel närmaste ort och namn på plats.
- Fyll i latitud och longitud.
- Rapportera in observationerna till vårkollen.se.
Arter att hålla utkik efter:
- Tussilago
- Blåsippa
- Vitsippa
- Sälg
- Hägg
- Björk
Faktaruta:
- Vårkollen startades 2015 av Svenska Botaniska Föreningen och Svenska fenologinätverket. I år genomförs det för elfte gången.
- Den insamlade datan jämförs med historiska mätningar som genomfördes mellan 1873–1920 av ett liknande initiativ som observerade vårtecken under Valborgshelgen.
- Enskilda år kan vårvädret idag vara tillbaka på 1800-talets nivå, men den övergripande trenden visar på att det blir allt varmare.
- Enligt de historiska mätningarna startade björkarnas lövsprickning normalt precis vid Valborg i allra sydligaste Skåne.
- Ett varmare klimat riskerar att över tid rubba balansen i arternas samspel.
Läs mer och rapportera in dina observerade vårtecken på www.vårkollen.se.
Kontakter
Jessica ÅngströmTalesperson natur och arter
Tel:070-353 22 72jessica.angstrom@wwf.seNina SchmiederPressekreterare WWF
Tel:0735-86 26 22nina.schmieder@wwf.seBilder
Världsnaturfonden WWF är med sina sex miljoner supportrar en av världens ledande ideella natur- och miljöorganisationer. Vi arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer - genom att bevara den biologiska mångfalden, använda förnybara naturresurser på ett hållbart sätt samt minska föroreningar och ohållbar konsumtion.
Följ WWF
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från WWF
Nu räknas utrotningshotad bjässe16.5.2025 14:53:10 CEST | Pressmeddelande
Nu startar en omfattande inventering av bergsgorillor för att se om den positiva trenden för arten fortsatt – trots kvarstående hot som kan driva arten till utrotning. Flera team rör sig nu över de lummiga bergen där arten lever, på jakt efter spår såsom sovplatser och spillning.
WWF: Hur många igelkottar kan vi räkna i år?13.5.2025 15:20:39 CEST | Pressmeddelande
När igelkottarnas livsmiljöer försvinner minskar även igelkottarna i antal. Men en sak är säker. Svenskarna gillar igelkottar och WWF hoppas få hjälp igen att räkna dem under vår årliga Igelkottsvecka 11-17 augusti. WWF välkomnar alla observationer om såväl levande som döda igelkottar – och lika viktigt att rapportera om du inte ser någon. På så vis kan vi få veta mer.
WWF: Hur många igelkottar kan vi räkna i år?13.5.2025 15:00:01 CEST | Pressmeddelande
När igelkottarnas livsmiljöer försvinner minskar även igelkottarna i antal. Men en sak är säker. Svenskarna gillar igelkottar och WWF hoppas få hjälp igen att räkna dem under vår årliga Igelkottsvecka 11-17 augusti. WWF välkomnar alla observationer om såväl levande som döda igelkottar – och lika viktigt att rapportera om du inte ser någon. På så vis kan vi få veta mer.
Skydda igelkottarna från vårens faror29.4.2025 15:20:50 CEST | Pressmeddelande
Våren är en tid med många utmaningar för landets igelkottar. Både majbrasor och olika trädgårdsredskap utgör hot mot igelkottarna som gärna sover i rishögar och buskage.
Lokala ängsfröer ska stärka den biologiska mångfalden29.4.2025 06:00:00 CEST | Pressmeddelande
Bristen på vilda blommor i jordbrukslandskapet gör att pollinatörerna har svårt att hitta mat och boplatser. För att de ängar och blomodlingar som bönderna och andra markförvaltare anlägger ska göra nytta för den biologiska mångfalden krävs svenska ängsfrön som är anpassade för olika delar av landet. Nu startar ett projekt för att ta fram regionala ängsfröer i Sverige.