Sju av tio undersökta fiskbutiker säljer akut hotad ål

– Att ål fortfarande säljs i svenska butiker år 2025 är anmärkningsvärt. Det är djupt oroande att en majoritet av fiskaffärerna vill tjäna pengar på en hotad art som riskerar att försvinna från våra vatten för gott, säger Inger Melander, fiskeexpert på Världsnaturfonden WWF. 

Inför årets julfirande har WWF undersökt ålförsäljningen i Sverige genom att kontakta totalt 112 restauranger med julbord och 100 fiskbutiker för att se om de serverar eller säljer ål.  

Resultaten visar att totalt sju av tio av de undersökta fiskbutikerna säljer ål. Värst i ligan var Skåne län där hela nio av tio undersökta fiskbutiker har ål i sortimentet. Så här ser den geografiska fördelningen av resultatet ut i WWFs undersökning:  

• Skåne län: 27 av 29 undersökta fiskbutiker säljer ål 

• Blekinge län: 4 av 6 undersökta fiskbutiker säljer ål 

• Stockholms län 11 av 15 undersökta fiskbutiker säljer ål 

• Uppsala län: 1 av 1 undersökta fiskbutiker säljer ål 

• Småland län: 11 av 14 undersökta fiskbutiker säljer ål 

• Västra Götalands län: 15 av 25 undersökta fiskbutiker säljer ål 

• Norrbottens-, Västerbottens- och Västernorrlands län: 0 av 9 undersökta fiskbutiker säljer ål 

• Gävleborgs län 1 av 1 undersökta fiskbutiker säljer ål 

– När ett bestånd är så hårt pressat räknas varje individ. Att fortsätta sälja ål är att aktivt bidra till artens utrotning, säger Inger Melander. 

Endast ett av tio undersökta julbord i år serverar fortfarande ål. Den hotade arten har länge varit en tradition på svenska julbord, men utvecklingen visar glädjande nog att allt fler restauranger väljer bort den.  

WWF kontaktade även samtliga stora livsmedelskedjor; ICA, Coop, Axfood (Willys, Hemköp och City Gross) samt Lidl. Samtliga uppgav till WWF att de har centrala policys mot att sälja ål. Hos ICA gäller riktlinjen på koncernnivå, men eftersom kedjan bygger på ett franchiseupplägg och de enskilda handlarna har frihet att själva fatta beslut innebär det i praktiken att ål ändå kan förekomma i vissa av ICAs fiskdiskar. 

WWF kräver ett politiskt krafttag och uppmanar regeringen och myndigheter att agera innan det är för sent:  

• Inför ett totalstopp för allt ålfiske, i linje med Internationella havsforskningsrådets (ICES) rekommendationer. Totalstoppet ska omfatta ålens alla livsstadier och allt fiske, inklusive fångst av glasål för utsättning och vattenbruk.  

• Bevara och återskapa livsmiljöer för ålens hela livscykel. Minska utsläpp av miljögifter, återställ våtmarker och skapa fria vandringsvägar i vattendrag genom att åtgärda hinder som dammar och vattenkraftverk. 

• Stärk tillsynen och stoppa tjuvfiske samt illegal handel, som fortfarande är ett omfattande problem.  

• Stoppa utsättningarna av ål. Metoden är beroende av glasålsfångster, den sprider sjukdomar och virus och förvärrar utarmningen av beståndet. Det ger ingen nettovinst för ålens reproduktion utan riskerar istället att påskynda artens försvinnande. 

Internationella havsforskningsrådet (ICES ) publicerade nyligen sin rådgivning inför 2026. De slår fortsatt fast att noll fångst av europeisk ål är det enda hållbara alternativet, eftersom ålen inte visar några tecken på återhämtning. 

Samtidigt beslutade EU:s fiskeministrar i ministerrådet i december 2025 att tillåta fortsatt ålfiske under 2026–2027. Beslutet innebär ett sex månader långt fiskestopp, men med ett avgörande undantag: medlemsstaterna ges möjlighet att tillåta upp till 30 dagars fiske under ålens huvudsakliga migrationsperiod. Det är ett beslut som riskerar att bli ännu en spik i kistan för en redan akut hotad art, eftersom yrkesfisket i Sverige och andra EU-länder därmed kan fortsätta även när ålen är som mest sårbar under vandringen. Fritidsfiske efter ål är fortsatt förbjudet i EU-vatten. 

År 2024 landade det svenska fisket nära 150 ton ål – individer i sitt sista livsstadium som egentligen var på väg mot Sargassohavet för att reproducera sig. 

– Att lekmogna ålar på väg mot Sargassohavet fortfarande får fiskas lagligt längs den svenska kusten, är djupt beklagligt. Lika orimligt är att varje tillståndshavare får fånga upp till 8 000 kilo ål per år – en nivå som helt undergräver möjligheten till återhämtning för denna ikoniska och akut hotade art, säger Inger Melander. 

Tips för ett mer hållbart julbord:

• Köp inte ål – varken “odlad” eller vildfångad. Uppmana restauranger och butiker att ta bort ålen från sina menyer och diskar. Välj hållbara alternativ till ålen, till exempel svenskodlad afrikansk ålmal (Clarias gariepinus), som är ett miljömässigt bättre val.  

• Undvik fisk och skaldjur från icke hållbara fisken eller vattenbruk – till exempel viss lax, sill, strömming, långa och hummer – samt alla andra arter som har rött ljus i WWFs Fiskguide. Välj i första hand arter med grönt ljus. Om sådana alternativ saknas, välj då certifierad sjömat (ASC, KRAV eller MSC).  

– Julen handlar om traditioner, men också om ansvar. Om restauranger klarar att ställa om, så kan även fiskbutikerna göra det. Låt ålen få simma vidare mot Sargassohavet i stället för att hamna på julbordet, säger Inger Melander.

Fakta om den europeiska ålen:

Den europeiska ålen (Anguilla anguilla) är akut hotad. Beståndet har minskat kraftigt och utrotningsrisken har ökat markant. Arten har minskat med närmare 95 procent sedan 1950-talet, trots att fisket varit reglerat sedan början av 2000-talet. Ålen är en panmiktisk art, vilket betyder att all europeisk ål i hela dess utbredningsområde tillhör en och samma population. Oavsett var i Europa eller norra Afrika ålen växer upp, samlas alla individer för att leka i Sargassohavet där deras gener blandas. 

Från Sargassohavet följer ålyngel – så kallade glasålar Golfströmmen till Europa. I dag når färre glasålar Nordsjön jämfört med på 1970-talet, på grund av hårt fiske, dammar och vattenkraftverk. Läs mer här om den europeiska ålen här. 

WWF Fiskguiden:

Se WWFs konsumentguide för mer hållbara val av sjömat här.  

För mer information, kontakta:  

Anna Almberg, press Världsnaturfonden WWF, anna.almberg@wwf.se, 0709816782 

Inger Melander, fiskeexpert Världsnaturfonden WWF, inger.melander@wwf.se