Patienter med förstadium till malignt melanom har bättre överlevnad än genomsnittet i befolkningen
Malignt melanom är den cancerform som ökar mest i Sverige. Flera tusen personer diagnostiseras med ett förstadium till denna form av hudcancer varje år. En studie från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att dessa patienter har en signifikant bättre överlevnad än genomsnittet av befolkningen trots en ökad risk att diagnostiseras med malignt melanom. De som diagnostiserats med förstadiet visade sig ha en lägre förekomst av flera sjukdomar och en lägre dödlighet i hjärt-kärlsjukdom och demens. Resultaten har publicerats i tidskriften eClinicalMedicine/The Lancet.
– Resultaten är positiva för patientgruppen och bör ingå i informationen till framtida patienter. Sannolikt beror den minskade dödligheten på att patienter som diagnostiseras med ett förstadium till malignt melanom lever hälsosammare samt att de söker läkare tidigare och därmed snabbare får rätt behandling mot olika sjukdomar, säger Gustav Ullenhag, cancerläkare och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Antalet patienter som diagnostiseras med ett förstadium till malignt melanom har ökat kraftigt och uppgår till flera tusen per år. Vid misstanke om malignt melanom ska förändringen opereras bort enligt det nationella vårdprogrammet.
Malignt melanom startar i pigmentceller längst ner i överhuden, så kallade melanocyter. När ett fel uppstår i en melanocyt börjar cellerna dela sig ohämmat. Av de tre vanligaste hudtumörerna: basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom är det framförallt den sistnämnda formen som kan ge metastaser.
Malignt melanom är vanligare bland människor med ljus hud och drabbar oftast personer i åldern 60-70 år. Risken ökar hos personer som bränt sig i solen många gånger eller solat i solarium. Tumörsjukdomen kan uppstå var som helst på kroppen. Även födelsemärken kan utvecklas till malignt melanom. Vanliga symtom är att ett födelsemärke börjar växa, klia eller ändra färg och form.
För att upptäcka malignt melanom tittar och känner läkare på hudförändringen. Det är också vanligt att man tittar på hudförändringen med ett dermatoskop som förstorar hudens strukturer och färgvariationer.
Nyckelord
Kontakter
Gustav Ullenhag, cancerläkare och professor, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
073-816 28 92
gustav.ullenhag@igp.uu.se
Bilder
Länkar
Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Tio år med banbrytande immunterapi firas på slottet13.5.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
För tio år sedan fick den första patienten i Europa banbrytande immunterapi, så kallade CAR T-celler, på Akademiska sjukhuset. Idag används CAR T-celler som behandling av flera cancersjukdomar såsom lymfom och akut lymfatisk leukemi samt vid återfall av maligna lymfom. Behandlingen har även visat effekt hos patienter med myelom och inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras att starta i Sverige. Idag uppmärksammas framstegen på ett symposium förlagt till Uppsala slott.
Gunilla Wahlström blir ny biträdande sjukhusdirektör på Akademiska2.5.2024 09:34:30 CEST | Nyheter
Gunilla Wahlström blir ny biträdande sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset, med övergripande ansvar för produktionsfrågor. Hon börjar sin tjänst den 19 augusti. Gunilla kommer senast från Capio S:t Göran där hon för närvarande är verksamhetschef för medicin- och infektionskliniken.
Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande
Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.
Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter
I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).
Biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för njursjuka26.3.2024 10:00:23 CET | Pressmeddelande
En nationell njurmedicinsk biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för patienter med njursjukdomar så att diagnostik och behandling kan anpassas mer individuellt. En förhoppning är att patienterna helt ska slippa genomgå njurbiopsi, att det ska räcka med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov för att ställa diagnos och styra behandlingen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum