Stöd för förbättrat fysiskt aktivitetsmönster gynnar kontorsarbetares mentala välbefinnande

Ett syfte var att undersöka om det finns ett samband mellan kontorsarbetares rörelsemönster och symtom på depression, ångest, utbrändhet, mentalt välbefinnande och stress. Rörelsemönstret avser hur människor fördelar sina 24 timmar mellan sömn, stillasittande och fysisk aktivitet.

– Tidigare forskning har ofta fokuserat på ett beteende i taget. Men vi behöver förstå hur kombinationen av sömn, stillasittande och fysisk aktivitet påverkar vår psykiska hälsa. Vi såg att andelen måttlig till intensiv fysisk aktivitet var relaterat till mentalt välbefinnande, även om deltagarna också satt mycket, säger Lisa-Marie Larisch, forskare vid GIH.

Ett annat syfte var att utvärdera en randomiserad kontrollerad interventionsstudie med över 260 kontorsarbetare från Intrum Justitia och ICA-gruppen. Under sex månader fick en grupp kontorsarbetare olika former av stöd för att främja fysisk aktivitet, medan en annan grupp fick stöd för att minska stillasittandet. Målet var att undersöka om stöd för att förbättra rörelsebeteende även kan förbättra det mentala välbefinnandet och symtom på depression, ångest och stress. Deltagarna fick individuell rådgivning av hälsocoacher, baserad på kognitiv beteendeterapi och motiverande samtal. De hade stående och gående möten på arbetet, promenader under lunchen, gemensam gruppträning och ledare som stöttade och motiverade medarbetarna att delta. En av grupperna fick gratis gymkort.

För att mäta rörelsemönstret bar deltagarna en rörelsemätare som mätte dagens rörelser och nattens sömn under en veckas tid. De fyllde i en sömndagbok och ett frågeformulär för att mäta deras psykiska hälsa. Analyser gjordes på hur de fördelade sin tid över fyra kategorier: måttlig till hög fysisk aktivitet, lätt fysisk aktivitet, stillasittande, sömn samt tid i sängen.

– Vi såg att det mentala välbefinnandet förbättrades hos deltagarna, men inte symtom på depression, ångest och stress. Vi hittade även en positiv effekt på vissa delar av rörelsemönster, som medelintensiteten av fysisk aktivitet. Däremot såg vi ingen effekt på hur de fördelade sin tid i de olika kategorierna, säger Lisa-Marie Larisch.

Efter interventionsperioden genomfördes intervjuer och fokusgrupper för att undersöka hur deltagarna upplevde interventionen och hur det fungerade inom ramen för företagens löpande verksamhet.
– Resultaten visade att insatserna var uppskattade och deltagarna upplevde förbättringar i rörelsebeteende och välbefinnande. En del kontorsanställda upplevde dock att de inte fick stöd av sin närmaste chef och vissa aktiviteter genomfördes inte som planerat. Detta kan ha påverkat resultatet. Det blev tydligt att det inte räcker att utrusta individen med verktyg för att förstå och förändra sitt eget beteende utan förutsättningar för att kunna röra sig mer eller sitta mindre måste finnas på arbetsplatsen. Tillgång till gym, friskvårdstimme, en arbetsplatskultur som är tillåtande och chefer som föregår med gott exempel nämndes som stödjande faktorer, säger Lisa-Marie Larisch.

Sammanfattningsvis visar resultaten att åtgärder på arbetsplatser som fokuserar på fysisk aktivitet och stillasittande kan gynna mentalt välbefinnande hos kontorsarbetare. Avhandlingen ger värdefulla insikter och överväganden som kan informera arbetsgivare, företagshälsovård, forskare och kontorsarbetare och bidra till att utveckla framtida effektiva insatser.

Avhandlingen försvaras den 13 oktober på GIH. Läs avhandlingen ”Movement behavior and mental health in office workers: Associations and intervention effects” i GIH:s publikationsdatabas DiVA.

Lisa-Marie Larischs forskning ingår i E-PABS excellenscenter för fysisk aktivitet, hälsosamma hjärnfunktioner och hållbarhet på Gymnastik- och idrottshögskolan. Läs mer om E-PABS forskningscenter.

För mer information kontakta:

Lisa-Marie Larisch, forskare GIH, e-post: lisa-marie.larisch@gih.se, tel: 072-247 80 50
Louise Ekström, kommunikatör Press och PR GIH, e-post: louise.ekstrom@gih.se tel: 070-202 85 86