Fattiga länder bär största kostnaden för plastavfallet
En ny WWF-rapport varnar för att plastens verkliga kostnader för miljö, hälsa och ekonomi blir tio gånger högre i fattiga än i rika länder, trots att de konsumerar mindre plast. WWF efterlyser bindande regelverk för produktion och konsumtion vid FN-förhandlingarna 13-19 november i Kenya om ett globalt plastavtal.
– Vi kan inte längre acceptera att plast är en billig engångsvara. Alla länder måste stå upp för höga ambitioner och bindande globala regler för en framtid utan plastskräp. Regeringar frestas att tro på nationella eller frivilliga åtgärder snarare än gemensamma regler. Men vår rapport visar att länders enskilda beslut leder till ett orättvist system, där bördorna bärs av de som har minst resurser, säger Inger Näslund, senior havsexpert på Världsnaturfonden WWF.
Rapporten “Who Pays for Plastic Pollution? Enabling Global Equity in the Plastic Value Chain” uppskattar de totala kostnaderna för ett kilo plast under dess livstid till cirka 200 US-dollar (cirka 2 200 kronor) i låginkomstländer jämfört med 19 US-dollar (cirka 209 kronor) per kilo i höginkomstländer.
De flesta kostnaderna för plastens omhändertagande får tas av de som är minst rustade. Låg-och medelinkomstländer har ett minimalt inflytande men förväntas samtidigt ta hand om avfallet. Hur produkter och system designas bestäms oftast av multinationella företag i höginkomstländer. Rikare länders plastavfall exporteras till fattigare länder där återvinningssystem saknas. Bara 9 procent av plastavfallet återvinns globalt. Cirka 60 procent av det som tillverkas designas för engångsbruk och slängs direkt efteråt.
Idag saknas också producentansvar som håller länder och företag ansvariga för plastens påverkan på hälsa, miljö och ekonomi. WWF efterlyser därför en utfasning av de mest riskfyllda plasterna och att globala produktdesignregler införs så att produkter kan återanvändas eller återvinnas.
13-19 november samlas FN i Nairobi i Kenya för en tredje förhandlingsomgång kring ett globalt plastavtal. WWF uppmanar till:
● Förbud, utfasning eller avveckling av högriskprodukter och farliga kemikalier.
● Globala krav på produktdesign och system för en säker och giftfri cirkulär ekonomi, som prioriterar återanvändning och återvinning av plast.
● Starka åtgärder och ekonomiskt stöd för att plastavtalet ska kunna genomföras effektivt, särskilt i låg- och medelinkomstländer.
Fakta: Rapporten har granskat kostnader för produktion och avfallshantering i hög-, medel- och låginkomstländer. De omfattar kostnader för ny plast, utsläpp av växthusgaser, ekosystemtjänster och direkta kostnader för avfallshantering.
Afrika: För sex år sedan tog Kenya ett djärvt steg genom att förbjuda engångsplastpåsar. Trots alla lagar och förbud fortsätter landet att kämpa med illegal import av plastpåsar. Ett stort problem är att grannländerna saknar förbud mot plastpåsar. Kenyas soptippar är överfulla .
Asien och Stillahavsområdet: Fiji: Turister, som anländer till den lilla östaten Fiji, genererar sju gånger mer plastavfall per person och dag än Fijis invånare. Trots miljölagstiftning och strategier för avfallshantering, klarar bara en av Fijis åtta slutförvarsplatser miljökraven. Det innebär ett plastläckage på 25 procent eller nästan 4 000 ton plast – vilket motsvarar 80 simbassänger med 500 ml plastflaskor.
Latinamerika: Brasilien: Mer än 10 miljoner ton plast kommer in på den brasilianska hemmamarknaden varje år. Dessutom importerar Brasilien årligen 12 000 ton plastavfall i en takt som växer med 7 procent. Mängden avfall som hanteras olagligt ökar. Om nuvarande trend fortsätter kan Brasilien bli den fjärde största producenten av felhanterat plastavfall. Den ökande mängden av plastföroreningar i Brasilien beror på begränsad infrastruktur och kapacitet för avfallsinsamling och återvinning. Endast 22 procent av städerna i Brasilien samlar in avfall för återvinning. Brasiliens fantastiska kustekosystem med vilda djur och samhällen bär den största bördan.
https://plasticnavigator.wwf.de/#/en/stories/?st=0&ch=0&layers=surface-concentration
Mer fakta om plastavtalet här: https://www.unep.org/inc-plastic-pollution https://wedocs.unep.org/bitstream/handle/20.500.11822/43239/ZERODRAFT.pdf
Kontakter
Inger NäslundSenior rådgivare hav & fiske WWF
Tel:070-105 30 57inger.naslund@wwf.seMarie Von ZeipelSenior pressekreterare WWF
Tel:070-629 10 77marie.vonzeipel@wwf.seBilder
Dokument
Världsnaturfonden WWF är med sina sex miljoner supportrar en av världens ledande ideella natur- och miljöorganisationer. Vi arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer - genom att bevara den biologiska mångfalden, använda förnybara naturresurser på ett hållbart sätt samt minska föroreningar och ohållbar konsumtion.
Följ WWF
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från WWF
WWF: Rapportera in vårtecken och stötta forskningen29.4.2024 14:12:13 CEST | Pressmeddelande
Blommande sälg, surrande bin och vitsippsbackar är tydliga vårtecken. Men vad många inte vet är att vårens ankomst sker allt tidigare varje år. WWF uppmanar alla att under valborgshelgen (30 april-1 maj) rapportera in de vårtecken man sett till www.vårkollen.se.
WWF och Svenska Golfförbundet: Gör golfen vildare22.4.2024 08:45:00 CEST | Pressmeddelande
Sveriges golfbanor bidrar redan idag till biologisk mångfald. Men nu är det dags att växla upp. Det menar Världsnaturfonden WWF och Svenska Golfförbundet (SGF) som idag lanserar sitt nya samarbete ”Gör golfen vildare”. En rad insatser ska gynna naturen – allt från blomsterängar för pollinerande insekter till att bygga bihotell.
Nytt samarbete mellan WWFs Pandaklubben och Funnys Äventyr17.4.2024 06:00:00 CEST | Pressmeddelande
Det unika barnkulturhuset, Funnys Äventyr i Malmö, inleder ett samarbete med WWFs Pandaklubben och ger alla Pandaklubbsmedlemmar fritt inträde. WWF vill erbjuda barn spännande och lärorika utflyktsmål över hela Sverige och där passar Funnys Äventyr in perfekt.
Tiburtiusdagen 14 april: Björnen vaknar i sitt lugna bo10.4.2024 06:00:00 CEST | Pressmeddelande
Enligt gammal folktro är det på Tiburtiusdagen som brunbjörnarna vaknar och lämnar sina iden. Efter sex månaders vintersömn är de både törstiga och hungriga vilket gör att vi ofta får se björnar ute på åkrarnas första grönska.
WWF: Gör Sverige vildare5.4.2024 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
Nu drar WWF igång kampanjen Gör Sverige vildare som pågår fram till 31 augusti. Låt gräsmattan växa, rishögen ligga och rabatterna blomstra. –Genom att ge tillbaka lite natur kan vi hjälpa våra bin, humlor och insekter att få en framtid, säger Jessica Ångström, talesperson för svensk natur och arter på Världsnaturfonden WWF.