Just nu flyttas tusentals flodpärlmusslor
Nu flyttas fler än 10 000 flodpärlmusslor i ett vattendrag i Voxnan i Gävleborg. Avsikten är att skydda musslorna när vattendragen, som påverkats negativt av flottledsrensning och kanalisering, ska återställas.
— Syftet med detta arbete är att bevara och tillfälligt flytta på de flodpärlmusslor som finns i de vattendrag som ska restaureras. Sedan återförs musslorna till deras ursprungliga habitat, säger Jill Staveley Öhlund, expert på sötvattensfrågor vid Världsnaturfonden WWF.
Flodpärlmusslor trivs bäst i strömmande vattendrag med grus- och stenbotten. Vattnet ska vara klart, syrerikt och näringsfattigt. Flottledsrensningarna gjordes under 1800- och 1900-talen för att möjliggöra transport av timmer längs kanalerna. Men dessa rensningar har drastiskt minskat mångfalden av arter och försämrat flodpärlmusslans livsmiljöer.
Just nu pågår ett arbete för att återställa de vattendrag som drabbades av flottledsresningen och kanaliseringen. För att undvika skador under restaureringsarbetet flyttas musslorna uppströms i samma vattendrag. Totalt flyttas mellan 10 000 och 15 000 flodpärlmusslor. Målet med projektet är att återskapa det naturliga landskapet så mycket som möjligt.
— Vi går runt med vattenkikare i vattendraget för att se var de finns. Sen plockar vi upp alla vi hittar i fångstpåsar. Förekomsten av musslor är ofta ojämn, så hela sträckan måste undersökas noggrant, säger Jill Staveley Öhlund.
Flodpärlmusslan är en viktig art för att mäta hur hälsosamt ett vattendrag är, eftersom den är beroende av lax och öring. Sedan 1994 är den fridlyst och den är också klassad som starkt hotad.
— Det är en fascinerande art som spelar en väldigt viktig roll i ekosystemet då den bland annat filtrerar vatten. En enda flodpärlmussla kan filtrera upp till 50 liter vatten per dygn, fortsätter Jill Staveley Öhlund.
Restaureringsarbetet sker i Ångerån, Voxnan, Kolarsjöbäcken, Västerhocklan och Ängraån. Återställningen förväntas öka mångfalden av arter och ekosystemtjänster, samt ge bättre förutsättningar för återväxt av fisk.
Fakta om flodpärlmusslor
Flodpärlmusslan är en av de arter som kan leva längst i den svenska faunan. Den äldsta hittades i Jokkmokks kommun och bedömdes vara 250-280år gammal. Eftersom musslan i stort sett bara växer på sommaren bildas det årsringar i skalet som kan räknas.
Det vetenskapliga namnet för flodpärlmusslan är Margaritifera margaritifera, vilket betyder "pärlbärare". Det är ett passande namn då musslan kan bilda pärlor när ett sandkorn eller en parasit kommer in i dess skal. Förmågan att skapa pärlor har gjort flodpärlmusslan till ett av de få ryggradslösa djur som har fascinerat människor genom historien. Pärlfisket har haft stor betydelse, men sedan 1994 är det helt förbjudet i hela landet.
Har du frågor, kontakta:
Jill Staveley Öhlund, expert på sötvattensfrågor WWF, tel 0704-493585.
Jill finns på plats för att flytta musslor vid Voxna bruk måndag den 8-torsdag den 11 juli, om ni har frågor.
Nina Schmieder, pressekreterare WWF, tel 073-5862622
Kontakter
Jill Steveley Öhlundexpert på sötvattensfrågor WWF
Tel:0704-493585Nina SchmiederPressekreterare WWF
Tel:0735-86 26 22nina.schmieder@wwf.seBilder
Världsnaturfonden WWF är med sina sex miljoner supportrar en av världens ledande ideella natur- och miljöorganisationer. Vi arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer - genom att bevara den biologiska mångfalden, använda förnybara naturresurser på ett hållbart sätt samt minska föroreningar och ohållbar konsumtion.
Följ WWF
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från WWF
WWF om vargjakten: satsa på förebyggande åtgärder30.12.2024 06:05:00 CET | Pressmeddelande
Den 2 januari startar 2025 års vargjakt. Trots kraftig inavel och bristande satsningar på alternativa åtgärder, får 30 vargar skjutas. WWF menar att jakten som enda åtgärd inte är en effektiv lösning på att minska konflikter mellan rovdjur och människor, utan det krävs också ökade insatser på förebyggande åtgärder.
WWF: 234 nya arter upptäckta i Mekong-regionen16.12.2024 06:00:00 CET | Pressmeddelande
En igelkott med mjuk päls, en krokodilsalamander och en ny palm är några av de drygt 230 nya arter som upptäckts i länderna längs Mekongfloden de senaste åren. WWF menar att det är hög tid att få stopp på de krympande livsmiljöerna och handeln med vilda djur, så att dessa arter inte försvinner.
Det hållbara alternativet till ålen på julbordet12.12.2024 06:00:00 CET | Pressmeddelande
I fiskaffärer, saluhallar, webbshoppar och julmarknader – den akut hotade ålen går tyvärr att köpa på många platser nu inför julen. Men att välja att äta en utrotningshotad art kan leda till förödande konsekvenser för hela ekosystemet under ytan.
Fiskguiden 2024: Hållbart fiske kräver kontroll och förvaltning4.12.2024 07:00:00 CET | Pressmeddelande
WWF Fiskguiden 2024 visar att det är möjligt med hållbart fiske, under förutsättning att kontrollen och förvaltningen förbättras. Årets guide, som innehåller närmare 100 arter, visar vilka fiskar som är ett bra val och vilka man bör undvika i fiskdisken.
Kaffe och krokodil – 742 arter upptäckta i Afrikas regnskogar3.12.2024 06:00:00 CET | Pressmeddelande
Vackra orkidéer, en groda med klor och en fisk som andas på land. 742 djur- och växtarter som hittills varit okända för vetenskapen har upptäckts i regnskogarna i Kongoområdet det senaste decenniet, visar en ny rapport från WWF. Fynden pekar på den stora artrikedom som trots allt finns kvar – och brådskan att skydda den.