Högskolan i Halmstad

Våtmarker effektiva mot övergödning av hav och vattendrag

Dela

Övergödning är ett globalt problem som påverkar otaliga sjöar, floder och kustnära havsområden. Dess konsekvenser, till exempel giftiga algblomningar, är skadligt för både djur och människor. Forskning från Högskolan i Halmstad och Uppsala universitet visar att våtmarker kan vara en del av lösningen, och ett sätt att skydda människor och natur. 

Våtmarkscentrum drivs i samverkan mellan Högskolan i Halmstad, Hushållningssällskapet i Halland och Sydvatten och för samman forskare som arbetar med tillämpade aspekter inom våtmarksekologi. Forskning vid Våtmarkscentrum rör frågor kring förvaltning, restaurering, ekologi, ekosystemtjänster och skapande av våtmarker.
Våtmarkscentrum drivs i samverkan mellan Högskolan i Halmstad, Hushållningssällskapet i Halland och Sydvatten och för samman forskare som arbetar med tillämpade aspekter inom våtmarksekologi. Forskning vid Våtmarkscentrum rör frågor kring förvaltning, restaurering, ekologi, ekosystemtjänster och skapande av våtmarker. Dan Bergmark

I sin avhandling undersöker Josefin Nilsson, som nyligen disputerade i limnologi, kväveavskiljning i anlagda våtmarker – en viktig process för att minska problemen med övergödning. Kväveavskiljning är viktigt för att minska eller ta bort det överskott av kväveföreningar som kan finnas i vattenmiljöer, och som leder till just övergödning i sjöar, floder och hav.

– Till exempel handlar avhandlingen om vilken vegetationstyp som bör planteras, var våtmarker bör placeras och hur de bör utformas för att gynna kväveavskiljningen. Dessutom har jag undersökt interaktioner mellan kväveavskiljning och andra ekosystemtjänster, det vill säga sådana produkter och tjänster som naturen ger oss människor, och som bidrar till vår livskvalitet. Jag har också undersökt hur kväveavskiljningen påverkas av att klimatförhållanden förändras, samt när växter skördas och flytande våtmarker – flytande plattformar planterade med vass – installeras, berättar Josefin Nilsson, och fortsätter:

– Målet med avhandlingen var att öka kunskapen om kväveavskiljning så att framtida våtmarker i ännu större utsträckning kan bidra till att skydda våra värdefulla vattenresurser.

Jordbruket bidrar till övergödning

Jordbruket är en starkt bidragande faktor till övergödning på grund av användning av industriellt producerat gödningsmedel, vilket leder till att kväve läcker ut i den omgivande miljön och transporteras vidare från åkermark till hav.

– Anlagda våtmarker, det vill säga konstgjorda våtmarker i jordbrukslandskapet, kan minska kvävetransporterna genom att avskilja kvävet från vattnet. Våtmarker kan alltså bidra till att minska övergödningen och på så sätt skydda både människor och natur, säger Josefin Nilsson, som också poängterar att placering och utformning av våtmarkerna är viktigt:

– Våtmarker bör placeras nedströms från gödslade åkrar, där så mycket avrinning från jordbruksmark som möjligt kan fångas upp. En avlång form på våtmarken, med maximalt avstånd mellan inflöde och utflöde, leder till en mer effektiv kväveavskiljning.

Hög kväveavskiljning kan uppnås snabbt genom att så kallad övervattensvegetation, till exempel vass, planteras i nyligen anlagda våtmarker. Även oplanterade våtmarker kan avskilja väsentliga mängder kväve efter en viss tid. I kraftigt övervuxna våtmarker kan kväveavskiljningen dock behöva förbättras, till exempel genom växtskörd och flytande våtmarker.

Trots klimatförändringar verkar våtmarker behålla sin funktion.

– Den årliga kväveavskiljningen kan fortsätta att vara hög trots torra somrar, förutsatt att våtmarkerna är korrekt placerade, utformade och tar emot stora mängder kväverikt vatten under vintrar, säger Josefin Nilsson och avslutar:

– Även i våtmarker som är designade för att buffra vattenflöden och minska översvämningar kan effektiv kväveavskiljning uppnås, men för att på bästa sätt gynna både kväveavskiljning och leverans av andra ekosystemtjänster behövs hela landskap med flera våtmarker.

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Våtmarkscentrum drivs i samverkan mellan Högskolan i Halmstad, Hushållningssällskapet i Halland och Sydvatten och för samman forskare som arbetar med tillämpade aspekter inom våtmarksekologi. Forskning vid Våtmarkscentrum rör frågor kring förvaltning, restaurering, ekologi, ekosystemtjänster och skapande av våtmarker.
Våtmarkscentrum drivs i samverkan mellan Högskolan i Halmstad, Hushållningssällskapet i Halland och Sydvatten och för samman forskare som arbetar med tillämpade aspekter inom våtmarksekologi. Forskning vid Våtmarkscentrum rör frågor kring förvaltning, restaurering, ekologi, ekosystemtjänster och skapande av våtmarker.
Ladda ned bild
Ladda ned bild

Länkar

Om Högskolan i Halmstad

Högskolan i Halmstad 
Box 823 (Besöksadress: Kristian IV:s väg 3)
301 18 Halmstad

035-16 71 00
https://www.hh.se/

Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad rustar människor för framtiden genom att skapa värden, driva innovation och utveckla samhället. Ända sedan starten 1983 har verksamheten präglats av nytänkande och omfattande samverkan med samhället. Högskolan erbjuder populära verklighetsförankrade utbildningar. Forskningen är tydligt profilerad mot de två fokusområdena Hälsoinnovation respektive Smarta städer och samhällen.

Följ Högskolan i Halmstad

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Högskolan i Halmstad

Tjänstemän hittar strategier för att hantera oklara politiska beslut24.11.2023 09:07:13 CET | Pressmeddelande

När kommunala frågor avpolitiseras hamnar besluten i stället hos administratörerna. Det leder till att det blir svårare för invånarna att veta vad den politiska styrningen egentligen står för. Ny forskning från Högskolan i Halmstad visar också att tjänstepersoner i kommuner kan uppleva arbetet som otydligt, och hanterar det bland annat genom att försöka få tillbaka frågor till den politiska agendan.

Ny forskning kan förebygga återinläggning på sjukhus efter hjärtsvikt22.11.2023 08:28:35 CET | Pressmeddelande

Hjärtsvikt är allvarligt och orsakar många dödsfall. Det är också en sjukdom som drabbar många och som mycket av resurserna inom vården används till. Nya studier vid Högskolan i Halmstad visar att av patienter med hjärtsvikt som varit inlagda på sjukhus läggs var tredje patient in igen inom 100 dagar. Forskarna kan också bidra med kunskap om hur många av dessa oplanerade inläggningar kan förutses och också förebyggas.

Högskolan i Halmstad prisade långvarigt engagemang för samverkan samt utveckling av högskolepedagogik20.11.2023 10:26:28 CET | Pressmeddelande

I fredags firades akademisk högtid på Högskolan i Halmstad. Bland dem som uppmärksammades fanns pristagarna av årets pedagogiska pris och pris för samverkan och innovation. Vinnarna är Fredric Ottermo, universitetslektor i energiteknik samt Magnus Clarin, FoU-chef på Region Halland och projektledare på Högskolan, och Stella Erlandsson, samverkanskoordinator vid Akademin för informationsteknologi.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye