Digitala verktyg hjälper kvinnliga flyktingföretagare att undvika diskriminering

Sedan flyktingkrisen 2015 har Sverige sett en ökning av flyktingägda företag, men ytterst lite forskning har gjorts om erfarenheter av sådant entreprenörskap. Det var en av de stora anledningarna till att Ghazal Zalkat, doktorand vid Högskolan i Halmstad, bestämde sig för att djupdyka i ämnet. Hon ville undersöka hur flyktingar själva upplever möjligheter och utmaningar på den svenska marknaden, för att på så sätt kunna ta fram ett ramverk som kan stödja politiker i utformningen av integrationspolitik.

– Resultaten understryker behovet av politiska justeringar och insatser som erbjuder ekonomiskt, administrativt och juridiskt stöd till flyktingföretagare, säger Ghazal Zalkat.

Upplever olika drivkrafter

I sin avhandling jämför Ghazal Zalkat erfarenheter hos flyktingföretagare i Sverige med deras motsvarigheter i Tyskland, ett land också tog emot många flyktingar mellan åren 2015 och 2016. I jämförelsen kunde hon se betydande skillnader mellan de två grupperna.

– Syriska flyktingar i Tyskland och Sverige upplever olika drivkrafter när det kommer till entreprenörskap. De som bor i Tyskland är mer motiverade av marknadsstrukturer och utbildningsutbud, har mer kunskap och är mindre benägna att drabbas av negativ motivation på grund av diskriminering eller begränsade möjligheter, jämfört med sina motsvarigheter i Sverige, säger Ghazal Zalkat.

Kvinnor gömmer sig bakom en digital ridå

Forskningen visade också att kvinnliga flyktingar som driver företag gynnas av digitaliseringen i samhället. De digitala verktygen erbjöd kvinnorna möjligheten att vara halvanonyma, något som Ghazal Zalkat menar har gjort det enklare för dem att ta sig in på den svenska marknaden.

– Användningen av digitala verktyg ger de kvinnliga flyktingarna mer flexibilitet, självförtroende och självständighet. Dessutom hjälper digitaliseringen dem att integreras på värdlandets marknad, särskilt i uppstartsfasen, tack vare den halvanonymitet som digitala plattformar erbjuder, säger Ghazal Zalkat och förklarar:

– I den digitala sfären kan de dölja sin identitet, vilket betyder att kunder inte kan döma dem på grund av att de är kvinnor eller flyktingar.

Avhandlingen är en del av EU-projektet PLOUTOS, vars syfte är att hjälpa tredjelandsmedborgare att integreras i sitt värdland. Det görs genom att, exempelvis, öka deras kunskaper inom ekonomi och finansiella tjänster. Resultaten från Ghazal Zalkats avhandling har bidragit till ny kunskap i projektet och kommer att användas för att hjälpa invandrare att snabbare uppnå ekonomisk självständighet.

– PLOUTOS-projektet hjälpte mig att omsätta mina forskningsresultat i praktiken, och det gjorde det möjligt för mig att vara nära invandrare, lyssna på deras röster och undersöka de utmaningar och möjligheter som de upplever, säger Ghazal Zalkat.

Kontaktpersoner

Ghazal Zalkat
076-262 12 26
ghazal.zalkat@hh.se

Lovisa Essunger
Kommunikatör
070-634 09 53
lovisa.essunger@hh.se