Ny forskning kan förebygga återinläggning på sjukhus efter hjärtsvikt
Hjärtsvikt är allvarligt och orsakar många dödsfall. Det är också en sjukdom som drabbar många och som mycket av resurserna inom vården används till. Nya studier vid Högskolan i Halmstad visar att av patienter med hjärtsvikt som varit inlagda på sjukhus läggs var tredje patient in igen inom 100 dagar. Forskarna kan också bidra med kunskap om hur många av dessa oplanerade inläggningar kan förutses och också förebyggas.

Vid hjärtsvikt är risken för ytterligare kardiovaskulära problem som störst inom 100 dagar, det kan vara exempelvis ny hjärtsvikt, angina, hjärtattack, stroke och oregelbundna hjärtslag. Ny studier vid Högskolan i Halmstad visar vilka faktorer som redan vid utskrivning skulle kunna tas i beaktande då dessa kan kopplas till ökad risk för ny, oplanerad sjukhusinläggning inom 100 dagar. Att vara kvinna minskar risken, liksom förhöjt blodtryck. Fler faktorer som kan kopplas till ökad risk för återinläggning är ålder, vissa hormonvärden och andra sjukdomar som KOL.
– Dessa faktorer är exempel på tydliga indikatorer för återinläggning, säger Farzaneh Kobra Etminani, docent i informationsteknologi vid Högskolan i Halmstad och en av forskarna bakom de aktuella studierna.
Slutsatser från hälsodata
Studierna är ett exempel på Högskolan i Halmstads forskning om informationsdriven vård där AI och dataanalys används för att dra slutsatser från hälsodata.
Det är skillnad mellan planerade och oplanerade inläggningar, påpekar Farzaneh Etminani. Forskarna har därför börjat utveckla en algoritm för att förutse vilka personer som statistiskt sett löper större risk att läggas in igen:
– Kunskapen bidrar till ett kliniskt beslutsstödsystem som kan stödja vårdpersonalen medan de fortfarande har patienten hos sig. Systemet kan ”flagga” för en hög risk för återinläggning, sedan är det upp till läkare att exempelvis inte skriva ut patienten alls eller att utskrivning sker exempelvis med fler stödinsatser och planerade återbesök.
Kunskapen blir ett beslutsstöd som blir en del av läkarens samlade kunskap om patienten tillsammans med provresultat, patientens historik, erfarenhet och så vidare. Förutom de känslomässiga aspekterna för patienten kopplat till att läggas in på sjukhus, handlar beslutsstödet om att spara resurser och rikta resurserna rätt.
– Tanken är att patienterna ska få bättre vård till lägre kostnad. Oplanerade inläggningar kostar mer än planerade. Det handlar inte om att undvika att patienter läggs in på nytt utan att kunna fokusera på de som verkligen behöver läggas in. Vem behöver vården och resurserna bäst? säger Farzaneh Kobra Etminani.
Beslutsstödsystemet implementeras just nu i vården tillsammans med ett företaget som gör journalsystem.
– Det gäller att vi hittar sätt som klinikerna tycker är det bästa, så att ny kunskap kan integreras in i vårdkedjan. I slutänden handlar det om att patienterna ska gynnas, säger Farzaneh Kobra Etminani.
Arbeta förebyggande
Markus Lingman, överläkare och strateg på Region Halland samt adjungerad professor i medicin vid Högskolan i Halmstad, menar att det är ohört viktigt för vården att förstå vad som kommer att hända med en patient för att kunna arbeta förebyggande och vidta preventiva åtgärder i tid.
– Att dessutom förstå vad det är som ökar risken, i detta fall för återinläggning, gör att vi kan rikta de förebyggande åtgärderna och på så sätt bli mer träffsäkra i vårt arbete, säger Markus Lingman och fortsätter:
– Vissa faktorer går att påverka medan andra, såsom ålder, inte går att göra så mycket åt. Att veta vilka faktorer som är viktigast och möjliga att påverka kan göra planeringen för patienterna mycket bättre så att behov av inläggning på sjukhus inte blir nödvändigt.
Mer om forskningen
Studien baseras på 7 500 patienter över 40 år som har lagts in med hjärtsvikt under åren 2017–2020 i Region Halland. Av patienterna avled 12 procent och var tredje patient lades in på sjukhus igen inom 100 dagar efter utskrivning.
Forskningen kring informationsdriven vård vid Högskolan i Halmstad sker ofta i nära samarbete med Region Halland.
Läs hela artikelnClinical characteristics at hospital discharge that predict cardiovascular readmission within 100 days in heart failure patients – An observational studyi International Journal of Cardiology: Cardiovascular Risk and Prevention (IJCCRP)
Forskarna bakom studien är Jason Davidge, doktorand i allmänmedicin, Lunds universitet, Anders Halling, professor i allmänmedicin, Lunds universitet, Awais Ashfaq, postdoktor i signal- och systemteknik, Högskolan i Halmstad, Farzaneh Kobra Etminani, docent i informationsteknologi, Högskolan i Halmstad samt Björn Agvall, specialist i allmänmedicin och FoU-handledare, Region Halland.
Läs hela artikeln The Price of Explainabitlity in Machine Learning Models for 100-Day Readmission Predicition in Heart Failure: Retrospective, Comparative, Machince Learning Study i Journal of Medical Internet Research.
Forskarna bakom den studien är Amira Soliman, universitetslektor, Högskolan i Halmstad, Björn Agvall, specialist i allmänmedicin och FoU-handledare, Region Halland, Kobra Farazaneh Etminani, docent i informationsteknologi, Högskolan i Halmstad, Omar Hamed, forskningsingenjör, Högskolan i Halmstad samt Markus Lingman, överläkare och strateg på Region Halland
Nyckelord
Kontakter
Kobra (Farzaneh) EtminaniBiträdande universitetslektor i informationsteknologi
Tel:035-16 73 32kobra.etminani@hh.seKristina RörströmKommunikatör
Tel:072-977 38 36kristina.rorstrom@hh.seBilder

Länkar
Om Högskolan i Halmstad
Högskolan i Halmstad
Box 823 (Besöksadress: Kristian IV:s väg 3)
301 18 Halmstad
035-16 71 00
https://www.hh.se/
Det innovationsdrivande lärosätet
Högskolan i Halmstad rustar människor för framtiden genom att skapa värden, driva innovation och utveckla samhället. Ända sedan starten 1983 har verksamheten präglats av nytänkande och omfattande samverkan med samhället. Högskolan erbjuder populära verklighetsförankrade utbildningar. Forskningen är tydligt profilerad mot de två fokusområdena Hälsoinnovation respektive Smarta städer och samhällen.
Följ Högskolan i Halmstad
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Högskolan i Halmstad
AI-modell hittar hjärtsviktspatienter i riskzonen16.12.2025 09:01:02 CET | Pressmeddelande
Tiden efter utskrivning är kritisk för många hjärtsviktspatienter, men det är ofta svårt att förutse vilka som riskerar att behöva vård igen. I projektet Heart Failure Readmission Prediction (HaRP) har forskare vid Högskolan i Halmstad tagit fram en AI-modell som ska hjälpa vårdpersonal att fånga upp riskpatienter i tid.
Ny forskning: Vården blir bättre när barnen får säga sitt9.12.2025 09:05:00 CET | Pressmeddelande
Barn har rätt att vara delaktiga i sin egen vård. Ändå är det ofta vuxna som styr samtalen, besluten och verktygen. Ny forskning från Högskolan i Halmstad undersöker hur normkritisk design kan göra det lättare för barn att komma till tals. Resultaten visar att små förändringar i perspektiv och arbetssätt kan få stor betydelse för barns hälsa, trygghet och inflytande.
Grannar över gränsen – så samarbetar samhällen i krigets skugga5.11.2025 10:30:18 CET | Pressmeddelande
När kriget i Ukraina hotar att rita om Europas karta riktar Sara Svensson, docent vid Högskolan i Halmstad, blicken mot gränsregionerna. Hon studerar hur människor klarar vardagen mitt i osäkerhet och oro – och hur lokala samhällen kan bygga motståndskraft när världspolitiken gungar.
De får Högskolans pris för samverkan22.10.2025 07:45:00 CEST | Pressmeddelande
Henrik Barth och Bengt-Göran Rosén tilldelas Högskolan i Halmstads pris för samverkan och innovation 2025. De två professorerna belönas för sitt långsiktiga arbete med att omsätta forskning till konkret samhällsnytta – genom nära samarbete med näringsliv, samhällsaktörer och internationella partner.
Forskning slår hål på myten om varför vi drabbas av stress13.10.2025 08:13:54 CEST | Pressmeddelande
Högutbildade kvinnor med flera barn syns ofta i statistiken över stressrelaterad sjukfrånvaro. Men en ny avhandling från Högskolan i Halmstad visar att förklaringen inte ligger i kön, utbildning eller familjesituation – utan i hur vi skapar mening och balans i vardagen. En viktig nyckel till hälsa är att förstå att det inte bara handlar om vad vi gör, utan också om hur och varför vi gör det.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum