Institutet för mänskliga rättigheter

Riksdagsseminarium om hat, hot och polariserande retorik i Sverige

Dela
Bilden visar publiken som deltar vid ett riksdagsseminarium i Andrakammarsalen i Östra riksdagshuset. Längst fram finns scenen med talarna.
Den 30 november arrangerade Institutet för mänskliga rättigheter ett välbesökt seminarium i Andrakammarsalen, Östra riksdagshuset.

Institutet för mänskliga rättigheter, i samarbete med Konstitutionsutskottets presidium, arrangerade den 30 november ett riksdagsseminarium med anledning av att den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna fyller 75 år i år. Seminariet fokuserade särskilt på utvecklingen med hat, hot och polariserande retorik i Sverige samt konsekvenserna det kan få. Deltog gjorde bland andra Volker Türk, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Jens Mattsson, Generaldirektör för Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), och Ida Karkiainen, ordförande för riksdagens konstitutionsutskott.

I sitt inledande tal berättade högkommissarien att man kan se en tillbakagång när det gäller mänskliga rättigheter, inte minst kopplat till våld och hatpropaganda. I sitt tal uttryckte Volker Türk också att han fångat upp en oro över situationen för minoriteter i Sverige under sitt besök tidigare i höst, inte minst för muslimer.

I Institutets nya rapport ”Kännedom om och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige 2022–2023” uppger 43 procent att de upplever att det finns grupper av människor vars rättigheter är särskilt hotade i Sverige. Nästan hälften, 47 procent, av de som svarat på undersökningen upplever att det finns mänskliga rättigheter som är hotade i Sverige i dag. Av de som svarat att det finns mänskliga rättigheter som är hotade i Sverige i dag uppger merparten, 56 procent, att rätten till frihet från hat, hot och våld är hotad.

– Hat, hot och toxiskt språk leder till att människor tystnar, att förtroendevalda hoppar av, att journalister avstår från att göra vissa reportage och att civilsamhällesorganisationer tvekar att ta upp frågor som är angelägna. Vi har alla ett ansvar att stå upp för mänskliga rättigheter och bidra till ett gott, respektfullt, samtalsklimat, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter.

I dialogen mellan Fredrik Malmberg och Jens Mattsson, generaldirektör för FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, lyftes allvaret med hat, hot och toxiskt språk och vilka konsekvenser detta får. I samtalet beskrevs att problemen tilltagit de senaste åren och att vissa grupper utsätts mer än andra. Det handlar exempelvis om civilsamhälle, politiker, journalister och forskare men också om vissa minoriteter. Kvinnor drabbas ofta hårdare än män.

Seminariet innehöll även ett panelsamtal om var gränsen för hat, hot, och polariserande retorik går. Deltog i samtalet gjorde ordförande och vice ordförande i riksdagens konstitutionsutskott, Ida Karkiainen (s) och Erik Ottoson (m), samt justitieråd Thomas Bull under ledning av Elisabeth Rynning, styrelseordförande för Institutet för mänskliga rättigheter. Samtalet kretsade kring att lagen redan ger utrymme att göra vissa begränsningar av yttrandefriheten, vad gäller exempelvis hatbrott och förtal, och att det utrymmet bör användas. Samtidigt som vi alla, alldeles särskilt våra politiska företrädare, har ett viktigt ansvar att samtala och debattera om meningsskiljaktigheter på ett respektfullt sätt.

– Yttrandefriheten är en viktig förutsättning för demokratin, och när hat och hot leder till självcensur riskeras inte bara enskildas rättigheter utan också det demokratiska systemet i sig. Den är något vi måste ta på allvar, säger Elisabeth Rynning, styrelseordförande för Institutet för mänskliga rättigheter.

Institutets rapport ”Kännedom om och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige 2022–2023” kan du ladda ner gratis  här.

För mer information, kontakta:
Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se

Deltagare:
Kerstin Lundgren, tredje vice talman, Sveriges riksdag
Volker Türk, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (digitalt framträdande)
Debbie Kohner, Generalsekreterare, European Network of National Human Rights Institutions (ENNHRI)
Ida Karkiainen, Ordförande för riksdagens konstitutionsutskott
Erik Ottoson, Vice ordförande för riksdagens konstitutionsutskott
Thomas Bull, Justitieråd
Elisabeth Rynning, Styrelseordförande, Institutet för mänskliga rättigheter
Jens Mattsson, Generaldirektör för Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
Fredrik Malmberg, Direktör för Institutet för mänskliga rättigheter

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Om Institutet:

Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Följ Institutet för mänskliga rättigheter

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter

Sverige får inte bli en bromskloss när det gäller företagens ansvar för mänskliga rättigheter7.2.2024 13:40:38 CET | Pressmeddelande

På fredag ska EU:s medlemsländer rösta om ett regelverk som ska säkerställa att företag tar ansvar för mänskliga rättigheter i hela värdekedjan. Det europeiska nätverket för nationella institutioner för mänskliga rättigheter uppmanar alla länder att rösta för förslaget, men den svenska regeringens hållning är oklar in i det sista. –Jag är oroad över att ett banbrytande regelverk som skulle kunna skydda de mest utsatta människorna i produktionskedjan stoppas i sista stund. Sverige får inte bli en bromskloss i sammanhanget, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter. Institutet för mänskliga rättigheter har i likhet med andra oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter vänt sig till regeringen i frågan. De senaste åren har EU arbetat med ett direktiv om företagens ansvar för mänskliga rättigheter, EU:s Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD). Det riktar in sig på stora företag som får ett tydligt ansvar att respektera mänsk

Institutet rapporterar till FN om allvarliga rättighetskränkningar och stor ojämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning6.2.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Trots att det har gått 15 år sedan konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning trädde i kraft i Sverige, är levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning fortfarande generellt sämre än för den övriga befolkningen. Utbildningsnivåerna är lägre, arbetslösheten är högre, den ekonomiska utsattheten är större och den fysiska och psykiska hälsan är sämre. Detta skriver Institutet för mänskliga rättigheter i sin rapport till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, inför granskningen av hur Sverige efterlever konventionen. –Vi ser en generell negativ utveckling på vissa områden, men vi ser också en brist på framsteg och särskilda utmaningar för vissa grupper av personer med funktionsnedsättning, exempelvis ungdomar, kvinnor, äldre, och migranter. Personer med funktionsnedsättning som bor i gruppbostäder utsätts fortfarande för allvarliga rättighetskränkningar som innefattar våld och tvång, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institut

Institutet för mänskliga rättigheter avstyrker regeringens förslag om säkerhetszoner18.1.2024 12:22:20 CET | Pressmeddelande

Regeringens förslag att inrätta säkerhetszoner för att ge polisen ökade möjligheter till kroppsvisitation, skulle innebära en oproportionerlig inskränkning i rätten till privat- och familjeliv för breda grupper och riskerar också att leda till diskriminering. Institutet säger därför nej till förslaget och hänvisar också till att svarstiden för att inkomma med ett yttrande har varit orimligt kort. – Det är en oacceptabelt kort svarstid för ett lagförslag som rör grundläggande mänskliga rättigheter och med en potentiellt stor inverkan i många människors vardag, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter. Den korta svarstiden gör att det finns risk att viktiga remissinstanser inte har möjlighet att inkomma med genomarbetade remissvar, vilken i sin tur kan påverka rättssäkerheten negativt i längden. Institutet ser med oro på det gängrelaterade våldet i Sverige med ett stort antal dödsskjutningar och sprängningar. Det är avgörande att staten vidtar relevanta å

Institutet rapporterar till FN om brister i ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i Sverige11.1.2024 08:30:00 CET | Pressmeddelande

Sverige måste öka sina ansträngningar för att uppfylla sina åtaganden enligt Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR). Detta konstaterar Institutet för mänskliga rättigheter in sin alternativrapport till FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, inför kommitténs granskning av hur den svenska staten efterlever konventionen. Kommittén granskar kontinuerligt hur de länder som ratificerat den Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) lever upp till dess bestämmelser. I konventionen återfinns flera av de rättigheter som slogs fast i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948, däribland rätten till arbete, utbildning och en adekvat levnadsstandard, samt rätten till hälsa och bostad. Sverige har inte granskats av kommittén sedan 2016 men i februari 2024 sker en dialog mellan kommittén och regeringen som en del av den aktuella granskningen. Tecken på tillba

Institutet för mänskliga rättigheter avstyrker regeringens förslag om ungdomsfängelser15.12.2023 11:43:12 CET | Pressmeddelande

Institutet för mänskliga rättigheter avstyrker regeringens förslag om en ny fängelselag för unga som skulle innebära att barn, mellan 15 och 17 år, som begår allvarliga brott ska avtjäna sina fängelsestraff vid särskilda ungdomsavdelningar i Kriminalvårdens anstalter. – Att placera dömda barn på särskilda ungdomsavdelningar i Kriminalvårdens anstalter skulle innebära oacceptabla risker för skador på deras hälsa och utveckling, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter. Det tar sin utgångspunkt i tankar om repression snarare än de internationella normer som föreskriver att det dömda barnets återanpassning ska vara i fokus. Institutets yttrande över betänkandet ”En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga” (SOU 2023:44) sker inom ramen för institutets uppgift att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige, med utgångspunkt i våra grundlagar och för Sverige folkrättsligt bindande förpliktelser inom området mänskliga

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye