Institutet för mänskliga rättigheter

FN-kritik kräver stor omställning i Sveriges arbete med funktionsrätt

Dela
En rullstolssymbol syns på asfalten på en mörk parkeringsplats.
Rekommendationerna från FN visar att Sverige behöver ta sig an funktionsrättskonventionen på ett annat sätt, till exempel i lagstiftning, budget och handlingsplaner.

Den 11–12 mars i år granskades Sverige av FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Nu har kommittén publicerat sina sammanfattande slutsatser och rekommendationer till Sverige. Bland annat rekommenderar kommittén Sverige att förbjuda användningen av tvång och begränsningsåtgärder i olika former av institutionsmiljöer.

Kommittén uttrycker oro över situationen för rättigheterna på olika områden. Det gäller till exempel den gradvisa återgången till den medicinska modellen av funktionshinder inom många områden, särskilt inom socialförsäkringen och stödsystemen för personer med funktionsnedsättning. Kommittén välkomnar bland annat Sveriges antagande av en strategi för uppföljning av funktionshinderspolitiken (2021) och införandet av barnkonventionen i svensk lag. 

Kommittén anser att Sverige behöver:

  • Göra en systematisk översyn av de nationella lagarna och systemen för att säkerställa att de stämmer överens med funktionsrättskonventionens krav.  
  • Anta en människorättsbaserad handlingsplan som innehåller åtgärder för att främja, skydda och fullgöra rättigheterna i funktionsrättskonventionen. 
  • Anta en plan för avinstitutionalisering genom att anta relevanta riktlinjer för att stänga befintliga institutioner för personer med funktionsnedsättning, samt säkerställa oberoende övervakning av institutioner tills de stängs. 
  • Säkerställa jämlik tillgång till personlig assistans över landet, inklusive för de som förlorat insatsen under åren 2015–2022, och till personer över 66 år. 
  • Anta en nationell strategi för att övergå från segregerad utbildning till inkluderande utbildning, samt förbättra tillgängligheten och individuella lösningar utifrån alla typer av funktionshinder i skolan. 
  • Göra mer för att stärka systemet för stöd för barn med funktionsnedsättning att leva med sina familjer eller växa upp i familjemiljöer i stället för på institutioner. 

Rekommenderar Sverige att förbjuda användningen av tvång
Kommittén rekommenderar även Sverige att förbjuda användningen av tvång och begränsningsåtgärder i olika former av institutionsmiljöer och att vidta åtgärder för att stärka befintliga mekanismer för tillsyn. 

– Vi är oroade över den tillbakagång vi ser i Sverige, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Rekommendationerna visar att Sverige behöver ta sig an konventionen på ett annat sätt, till exempel i lagstiftning, budget och handlingsplaner. Institutet önskar föra en dialog med regeringen och funktionsrättsrörelsen om hur rekommendationerna kan följas upp. 

Funktionsrättskommittén lämnade även rekommendationer till Institutet för mänskliga rättigheter vad gäller aktiv involvering i övervakningen av funktionsrättskonventionen. 

–  Vi instämmer i kommitténs rekommendation om att förstärka aktiv involvering av personer med funktionsnedsättning och deras representativa organisationer i vårt arbete med att övervaka funktionsrättskonventionen. Vi ser fram emot att detta arbete kan ta fart nu när vi har slutfört rapporteringen till kommittén och kommit längre i uppbyggnaden av institutet. I det arbetet tar vi med oss erfarenheter från de dialoger vi hittills har haft, bland annat i samband med att vi tog fram vår alternativrapport till FN, fortsätter Fredrik Malmberg.

Rekommendationer från FN:s granskningskommittéer är ett viktigt stöd i staternas arbete med att stärka genomförandet av konventionerna och det är av vikt att de tas på allvar. Institutet har i sin Årsrapport 2024 rekommenderat regeringen att förbättra uppföljningen av rekommendationer från internationella övervakningsorgan genom att skapa en nationell mekanism för omhändertagande av rekommendationer från internationella granskningsorgan. 

På vår webbplats kan du ta del av institutets rapport till FN-kommittén.

För mer information och intervjuförfrågningar, kontakta:
Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Om institutet:

Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Följ Institutet för mänskliga rättigheter

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter

Yttrande i Auroramålet tillåts av Högsta domstolen4.7.2024 12:00:00 CEST | Pressmeddelande

Institutet för mänskliga rättigheter skickade i maj in ett amicus curiae-yttrande (amicusyttrande) till Högsta domstolen för att belysa sambandet mellan mänskliga rättigheter och klimatförändringarna i Auroramålet. Högsta domstolen meddelade den 3 juli 2024, i ett unikt beslut, att tillåta institutets yttrande i Auroramålet. I svenska domstolar är det ännu ovanligt med amicusyttranden, men i många andra länder och i Europadomstolen är det relativt vanligt. -Det är glädjande och av stor betydelse att Högsta domstolen tillåter institutets amicusyttrande i Auroramålet. Nu ser vi fram emot att Högsta domstolen fattar beslut om Auroras talan ska tillåtas eller inte, säger Charlotte Palmstierna som är ställföreträdande direktör på Institutet för mänskliga rättigheter. Högsta domstolen skriver i sitt beslut att institutets yttrande tillåts eftersom det innehåller beskrivningar av och synpunkter på rättsliga frågor som tas upp i målet. Innehållet i institutets yttrande rör sådana frågor som Hö

Historisk dom i Europadomstolen: stater har ett ansvar att skydda sina invånare mot klimatförändringar9.4.2024 14:35:44 CEST | Pressmeddelande

I ett historiskt avgörande har Europadomstolen i dag kommit fram till att stater har ett ansvar att skydda mänskliga rättigheter mot klimatförändringar. Schweiz har dömts för att inte ha vidtagit tillräckliga klimatåtgärder i målet KlimaSeniorinnen mfl mot Schweiz. – Det här är en milstolpe i skyddet för den enskildes mänskliga rättigheter. Domstolen bekräftar att klimatförändringarna utgör ett hot mot rätten till privatliv och att staterna måste ha ett tillräckligt bra ramverk för att skydda mot klimatförändringar, vilket bland annat inkluderar koldioxidbudget och begränsningar av utsläpp av växthusgaser, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Europadomstolen har i dag avgjort tre ärenden. Två mål, Careme mot Frankrike och Duarte Augostino mot Portugal, blev avvisade på processuella grunder. Målet Verein KlimaSeniorinnen Schweiz and Others v. Switzerland, rör ett klagomål från äldre kvinnor och en klimatförening som hävdar att Schweiz bryter mot skyldig

Ny årsrapport från MR-institutet: Regeringen behöver stärka skyddet av mänskliga rättigheter i Sverige25.3.2024 09:00:00 CET | Pressmeddelande

Idag överlämnar Institutet för mänskliga rättigheter sin årsrapport till regeringen och jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg. Institutet ser flera tecken på att mänskliga rättigheter utmanas i Sverige. Rapporten visar att rättighetsskyddet är otillräckligt och att kunskapen om mänskliga rättigheter behöver stärkas. För att stärka försvaret av mänskliga rättigheter i Sverige, ger institutet regeringen följande rekommendationer: Ta fram en ny strategi och handlingsplan med konkreta åtgärder för mänskliga rättigheter. Stärk det rättsliga skyddet bland annat genom en förbättrad lagstiftningsprocess och översyn av hur svensk rätt stämmer överens med internationella konventioner. Stärk det institutionella skyddet genom att bland annat stärka skyddet för domstolarnas opartiskhet och genom att ge enskilda förbättrade möjligheter att utkräva sina rättigheter. Förbättra uppföljningen av rekommendationer från internationella övervakningsorgan. Vidta åtgärder för

Regeringen bör utreda en ny rekryteringsmodell för nämndemän14.3.2024 11:12:19 CET | Pressmeddelande

Institutet för mänskliga rättigheter föreslår att regeringen tillsätter en utredning om hur ett nytt rekryteringssystem för nämndemän kan utformas utan inblandning av de politiska partierna. I en skrivelse till justitieminister Gunnar Strömmer framför institutet att även den Europeiska kommissionen rekommenderat Sverige att säkerställa att processen som utser nämndemännen garanterar deras oberoende. – Det svenska nämndemannasystemet med lekmannadomare som utses av de politiska partierna har aktualiserats i olika sammanhang de senaste åren. För att säkerställa att nämndemännen agerar självständigt i förhållande till de politiska partierna menar vi att regeringen behöver se över rekryteringsmodellen av nämndemän, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Ett effektivt rättsskydd av oberoende och opartiska domstolar räknas som en av de mest grundläggande beståndsdelarna i en rättsstat. I sin årliga rapport om rättsstatens principer 2023, framförde Europeiska k

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye