Akademiska sjukhuset

Ny immunterapi har potential att minska behovet av dialys och transplantation för personer med svår njurinflammation

Dela

Var tionde njursjuk som går i dialys i västvärlden har en bakomliggande njurinflammation av typen IgA-nefrit. En ny typ av immunterapi som stabiliserar njurfunktionen har nu godkänts permanent av FDA, den amerikanska motsvarigheten till Läkemedelsverket. Det är det första läkemedlet någonsin som blivit godkänt på indikationen IgA nefrit. Regulatoriska myndigheter i EU, Storbritannien, Kina och Japan förväntas följa efter. Behandlingen baseras på forskning som har sitt ursprung vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Var tionde njursjuk som går i dialys i västvärlden har en bakomliggande njurinflammation av typen IgA-nefrit. Nu har en ny typ av immunterapi, som stabiliserar njurfunktionen och fördröjer behovet av dialys och njurtransplantation, godkänts permanent av FDA, den amerikanska motsvarigheten till Läkemedelsverket.  Behandlingen baseras på forskning som har sitt ursprung vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Var tionde njursjuk som går i dialys i västvärlden har en bakomliggande njurinflammation av typen IgA-nefrit. Nu har en ny typ av immunterapi, som stabiliserar njurfunktionen och fördröjer behovet av dialys och njurtransplantation, godkänts permanent av FDA, den amerikanska motsvarigheten till Läkemedelsverket. Behandlingen baseras på forskning som har sitt ursprung vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Akademiska sjukhuset

– En ny immunterapi för svårt njursjuka med njurinflammation av typen IgA-nefrit är oerhört efterlängtad och värdefull. Läkemedelsbehandlingen har visat sig minska äggviteutsöndringen från njurarna och skydda njurfunktionen långsiktigt. Förutom ökad livskvalitet för berörda patienter kan behandlingen innebära en påtaglig och signifikant fördröjning av dialys och njurtransplantation, säger Bengt Fellström, senior överläkare och senior professor i njurmedicin på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Med den nya immunterapin dämpas den immunologiska överaktiviteten i tarmens immunsystem. Äggviteutsöndringen i urinen minskar, samtidigt som aktiviteten hos antikropparna dämpas och njurfunktionen stabiliseras. 

I Sverige är njurinflammation orsak till ungefär en fjärdedel av alla fall av kronisk njursvikt, där patienten ofta behöver dialys eller njurtransplantation. För en viss typ av njurinflammation (IgA-nefrit) föreligger en överaktivitet i tarmens immunsystem som har stor betydelse. Globalt sett är IgA nefrit den vanligaste formen av njurinflammation. 

– Symtomen vid njurinflammation av denna typ kommer ofta smygande. Så småningom leder dock den immunologiska reaktionen till att antikroppar binder fast vid ett antigen och bildar så kallade immunkomplex, som deponeras i njurens kärlnystan. Detta kan leda till blod och äggvita i urinen och försämrad njurfunktion. Försämringen sker gradvis och knappt hälften av patienterna utvecklar kronisk njursvikt över tid och behöver dialys eller njurtransplantation, förklarar Bengt Fellström.

Han har koordinerat det svenska deltagandet, och tillika varit internationell koordinerande investigator, i en nyligen genomförd internationell fas III-studie, den så kallade NefIgArd-studien, publicerad i The Lancet.Studien genomfördes på 132 sjukhusbaserade njurkliniker i 20 länder runtom i världen, bland annat vid Akademiska sjukhuset. Det handlar om en randomiserad, placebokontrollerad studie där 364 patienter med primär njurinflammation av typen IgA-nefrit slumpades in i två grupper där den ena fick behandling som påverkar tarmens immunceller, den andra placebo.

Tack vare de goda resultaten av denna och andra kliniska studier har läkemedelsbehandlingen sedan drygt ett år haft ett tillfälligt godkännande i EU och USA. Nu har immunterapin fått ett permanent godkännande av FDA i USA. Enligt Fellström tyder allt på att EU, Storbrittanien, Kina, Japan med flera kommer att följa efter.

Fotnot: Idén bakom denna immunterapi kommer ursprungligen från forskare vid Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset och har vidareutvecklats av Calliditas Therapeutics AB i Stockholm. Den första randomiserade studien genomfördes i Uppsala där även den första patienten inkluderades i NefIgArd-studien.


FAKTA: NefIgArd-studien (fas III)

  • Har pågått vid 132 njurkliniker i 20 länder på fyra kontinenter (EU, Amerika, Asien, Australien).
  • Har totalt inkluderat 364 patienter med så kallad primär njurinflammation av typen IgA-nefrit med förhöjd risk  att förlora njurfunktionen.
  • Liksom i den tidigare fas IIb-studien har patienterna slumpats in i två grupper där den ena får behandling som påverkar tarmens immunceller, den andra placebo.
  • Hela studien är slutförd och publicerad i The Lancet i augusti 2023.
  • Fas III-studien bestod av en nio månaders aktiv behandling och 15 månader av uppföljning då ingen medicin gavs.

Nyckelord

Kontakter

Bengt Fellström, senior överläkare och senior professor i njurmedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, Tel: 018-611 43 48 eller 070-548 31 70, e-post: bengt.fellstrom@medsci.uu.se

Bilder

Bengt Fellström, senioröverläkare och seniorprofessor i njurmedicin, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Bengt Fellström, senioröverläkare och seniorprofessor i njurmedicin, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Tio år med banbrytande immunterapi firas på slottet13.5.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

För tio år sedan fick den första patienten i Europa banbrytande immunterapi, så kallade CAR T-celler, på Akademiska sjukhuset. Idag används CAR T-celler som behandling av flera cancersjukdomar såsom lymfom och akut lymfatisk leukemi samt vid återfall av maligna lymfom. Behandlingen har även visat effekt hos patienter med myelom och inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras att starta i Sverige. Idag uppmärksammas framstegen på ett symposium förlagt till Uppsala slott.

Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande

Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.

Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter

I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye