24 av 26 arbetsställen inom räddningstjänsten har brister i arbetsmiljön

Arbetet inom räddningstjänsten är förknippat med många arbetsmiljörisker. Brandmän riskerar till exempel att utsättas för kemiska arbetsmiljörisker i en betydligt större omfattning än andra yrkesgrupper. Under 2021 och 2022 genomförde Arbetsmiljöverket därför en riktad inspektionsinsats mot räddningstjänsten i södra och mellersta Sverige.  

- Räddningstjänsten är en samhällsviktig verksamhet. Arbetsgivarna behöver systematiskt förebygga alla arbetsmiljörisker och vidta de åtgärder som behövs för att de som ska hjälpa oss i kris- eller katastroflägen har en säker arbetsmiljö, säger Malin Cato som är projektledare för insatsen. 

Riskbedömning saknas ofta

Arbetsmiljöverket inspekterade 26 arbetsställen som varierade i storlek, ålder på lokalerna och storlek på utryckningsområde. Av de inspekterade arbetsställena fick 24 krav att åtgärda risker i arbetsmiljön. 

-    Det var många risker på relativt få arbetsplatser som vi inspekterade, och arbetsgivarna har nu åtgärdat riskerna. Resultatet tyder på att det finns mycket att förbättra inom räddningstjänsten. Nu vill vi att branschen i övrigt tar till sig resultaten av vår rapport och ser över arbetsmiljön även på de stationer vi inte har inspekterat, säger Malin Cato.

Det vanligaste kravet är att arbetsgivaren ska undersöka och bedöma de risker som personalen utsätts för både vid utryckningar och på stationerna. Ett annat krav är att arbetsgivaren ska göra en förteckning och riskbedömning över kemiska arbetsmiljörisker i räddningstjänstens arbete. Ett exempel är att utrustningen som använts i släckningen behöver rengöras efter en brandutryckning. Kläder, slangar, hjälmar och annat som har använts behöver saneras så att ämnen som kan ha fastnat på utrustningen inte kommer i kontakt med medarbetarna. Det är ämnen som kan vara farliga att andas in eller som inte ska komma i kontakt med huden. 

-    Det är också viktigt att ta hänsyn till att arbetet på en räddningstjänst utförs dygnet runt. Räddningstjänsten ska kunna rycka ut och arbeta på alla tider av dygnet och vid större katastrofer behöver personalen stå rustade för detta. En hållbar planering och bra kunskap om riskerna är därför avgörande. Ingen ska bli sjuk, skadas eller dö på jobbet, säger Malin Cato. 

Vidare har det ställts krav på att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling.

Omoderna lokaler försvårar arbetsmiljöarbetet

Många av de brandstationer som Arbetsmiljöverket har inspekterat finns i gamla byggnader där tvättrum för kläder, ventilation vid hantering av nedsmutsad utrustning och uppdelning mellan nedsmutsad och rengjord utrustning är svårt att ordna. Dessa brandstationer är inte byggda så att man kan arbeta utifrån modern forskning och kunskap. 

Arbetsmiljöverket har också inspekterat kommuner som satsat på en modern räddningstjänst där lokalernas utformning och utrustning är mer anpassad till dagens standard. Det minskar risken betydligt för att brandmännen utsätts för arbetsmiljörisker när de tar hand om, rengör och återställer utrustning efter en utryckning.

Fakta om inspektionsinsatsen

Arbetsmiljöverket har enbart inspekterat räddningstjänster som drivs inom kommunalförbund. Det beror på att Arbetsmiljöverket bedrev tillsyn av kommunernas systematiska arbetsmiljöarbete inom ramen för en annan tillsynsaktivitet.

Syftet med tillsynen var att kontrollera att arbetsgivarna systematiskt förebygger arbetsmiljörisker. Kraven som har ställts visar att räddningstjänstens arbete är ett riskfyllt arbete med många risker inom väldigt många områden.

Inspektionerna innefattade flera olika arbetsmiljöområden; kemiska arbetsmiljörisker, systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, användning av arbetsutrustning och organisatoriska och sociala arbetsmiljörisker.