Iransk medborgare döms för folkrättsbrott och mord – Civil Rights Defenders kommenterar

Rättegången i Svea hovrätt gäller de massavrättningar av politiska fångar som ägde rum i Iran sommaren 1988. Den nu dömde mannen, en iransk medborgare, dömdes i juli förra året till livstids fängelse av Stockholms tingsrätt för delaktighet i brotten. Den fällande tingsrättsdomen överklagades därefter till Svea hovrätt som nu i huvudsak fastställer tingsrättens dom och finner den tilltalade skyldig till folkrättsbrott och mord.

– Denna rättsprocess som har pågått i snart fyra års tid har satt ljuset på massavrättningarna i Iran på 80-talet och har gjort det möjligt för brottsoffer att komma till tals. Att överlevande och drabbade får berätta sin historia är viktigt för att de ska ha möjlighet till upprättelse. Det rör sig om mycket allvarliga brott, men där förövarna under lång tid gått fria. Att rättegången genomförts är viktigt för att kunna fastställa ansvar och fakta, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders.

En unik rättegång 

Rättegången i Sverige är den första i sitt slag i världen – fram tills nu har ingen ställts till svars för de massavrättningar och den tortyr av politiska fångar som ägde rum i Iran under 80-talet. Fallet är även mycket ovanligt i en svensk kontext. Hittills har majoriteten av de åtal om folkrättsbrott som väckts i Sverige riktat sig mot individer som varit bosatta i Sverige.

– Möjligheten att pröva sådana här fall i andra länder än där brotten begåtts är ofta avgörande för att de ansvariga ska kunna ställas till svars och för att överlevande ska få någon sorts upprättelse. Många gånger saknar de länder där övergrepp begåtts förmåga eller vilja att hantera brotten och den internationella brottmålsdomstolen är inte heller alltid en möjlighet, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders.

Enligt principen om universell jurisdiktion kan Sverige utreda, åtala och pröva personer som misstänks för folkrättsbrott, trots att det saknas en koppling till Sverige.

– Vi ser fler och fler processer med principen om universell jurisdiktion som grund och vi kommer troligtvis att se fler liknande processer framöver, även i Sverige, både avseende händelser i Iran och i andra delar av världen, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders.

Vad händer nu? 

Påföljden för den dömde mannen är livstids fängelse och i avvaktan på att domen kan verkställas kommer han att hållas kvar i häkte. Hovrättens dom kan överklagas till Högsta domstolen fram till och med den 16 januari 2024.

Civil Rights Defenders sammanfattar domen  

I veckan kommer Civil Rights Defenders att publicera en detaljerad sammanfattning över hovrättsdomen på vår hemsida.

Kontakta oss  

Civil Rights Defenders jurister kan kommentera domen. Vi har inte varit involverade i rättsprocessen, däremot har vi nära följt och skrivit rapporter om rättegången. Vi kan bland annat förklara domens innebörd och vikten av ansvarsutkrävande och upprättelse för brottsoffer, och hur förövare som begått folkrättsbrott i andra länder kan ställas till svars i Sverige. 

Kontakta oss på 076 576 27 62 / press@crd.org