Lantbrukarnas Riksförbund

7 av 10 kostchefer larmar: Kostnadsökningarna går ut över skolmaten

Dela

Inflationen och ränteuppgången har satt sin prägel på landets kommuner och regioner, och de ekonomiska utmaningarna växer i snabb takt. Enligt prognoser för 2024 kommer de redovisa ett samlat underskott på nära 30 miljarder. En av budgetposterna som berörs är skolmaten. Det visar LRF Mjölks stora kostchefsundersökning, som besvarats av 224 av landets 290 kommuner. 

Sara Ask, barndietist, Fredrik Eriksson, krögare och ledamot i Skolmatskommission samt Kajsa Asp, dietist under panelsamtalet om LRF Mjölks Kostchefsundersökning som visar att kostnadsökningarna drabbar skolelevernas måltider.
Sara Ask, barndietist, Fredrik Eriksson, krögare och ledamot i Skolmatskommission samt Kajsa Asp, dietist under panelsamtalet om LRF Mjölks Kostchefsundersökning som visar att kostnadsökningarna drabbar skolelevernas måltider. Ann-Kristin Sundin/LRF Mjölk

Hela 7 av 10 kostchefer varnar nu för att kostnadsökningarna hindrar dem från att bibehålla eller öka kvaliteten på skolmaten. Tre av fyra kommuner har behövt göra förändringar av skolmaten, varav 35 procent svarar att de redan har tvingats backa i sina nuvarande hållbarhetsambitioner. Bland annat prioriterar de bort svenskproducerat till förmån för billigare råvaror. Undersökningen visar även att stigande livsmedelspriser leder till minskade portioner kött och fisk, begränsat utbud av grönsaker och frukt samt ökad användning av halv- och helfabrikat. Denna utveckling riskerar att påverka ungas hälsa och välbefinnande. 

- Vi vet sedan tidigare studier att en av tre elever i grundskolan ofta börjar skoldagen på tom mage. Den andelen är särskilt hög i utsatta områden och bland tjejer. Samtidigt vet vi att skolmaten inte bara är en kritisk del av barns och ungas näringsintag, den har också betydelse för deras inlärning, hälsa och långsiktiga matvanor under resten av livet, säger Ann-Kristin Sundin, nutritionsexpert på LRF Mjölk.  

Kostchefernas larmsignal behöver tas på stort allvar. Mot denna bakgrund har LRF Mjölk tillsatt en oberoende skolmatskommission med sakkunniga från forskningen, restaurang- och frivilligsektorn med uppgift att lämna konkreta förslag på hur vi kan få en mer enhetlig och rättvis skolmatsservering för alla skolelever.  

- Vi behöver vända trenden och avsätta mer resurser till skolmaten. Skolmaten ska inte ses som en kostnad utan som en viktig investering för Sveriges framtid, med positiva effekter på utveckling, innovation, folkhälsa och jämlikhet i hela landet, sa Skolmatskommissionens huvudsekreterare, Kajsa Asp, på dagens webbinarium om kostchefsundersökningen. 

Se hela webbinariet i efterhand

Fakta 

  • LRF Mjölk gör regelbundet kartläggningar om den mat som serveras på landets förskolor och skolor. Undersökningen genomfördes med hjälp av webbenkäter under september-oktober 2023. Frågorna besvarades av kommunernas kostchefer, kostansvariga eller motsvarande. Totalt medverkade 224 av landets 290 kommuner, vilket ger en svarsfrekvens på 77 %. 

  • Skolmatskommissionen är en oberoende utredning finansierad av LRF Mjölk. Syftet är att lämna förslag på hur fler skolbarn kan få tillgång till en hälsosam och näringsrik kost. Slutrapporten förväntas presenteras i början av 2024. Kommissionen har bland annat uppdraget att undersöka måltidernas roll i skolan, möjligheter och utmaningar med skattefinansierade skolmåltider samt tydligheten i riktlinjer för skolmat utifrån ett samhällsekonomiskt och folkhälsoperspektiv.

Kontakter

För mera information, kontakta Johan Sjöblom, LRF Mjölk, 070-951 44 70, johan.sjoblom@lrf.se eller LRF pressavdelning 010-184 40 70

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med cirka 140 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen. LRFs medlemmar driver omkring 60 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 151 miljarder kronor, vilket är 3,4 procent av landets BNP. Källa: Jordbruksverket www.lrf.se - http://www.lrf.se/

Följ Lantbrukarnas Riksförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Lantbrukarnas Riksförbund

Brev med tretåig hackspett landar i region Jämtland7.11.2024 08:30:09 CET | Pressmeddelande

Tretåig hackspett är en vacker syn. Det tråkiga är att den sätter stop för att använda din arbetsplats. Om du är en av Sveriges 300 000 skogsägare. Därför skickar LRF ett brev med en stansad tretåiga hackspettar till socialdemokratiska och moderata beslutsfattare i region Jämtland och dess kommuner i ett försök att uppmärksamma regionens företrädare om att enskilda skogsägare ansvarar för en resurs som inte bara är en ekonomisk tillgång, utan också en viktig del av regionens och Sveriges gemensamma klimat- och miljöarbete.

30 tretåiga hackspettar landar på riksdagen7.11.2024 07:37:18 CET | Pressmeddelande

Tretåig hackspett är en vacker syn. Det tråkiga är att den sätter stop för att använda din arbetsplats. Om du är en av Sveriges 300 000 skogsägare. Därför skickar LRF 30 symboliska tretåiga hackspettar i ett försök att uppmärksamma Sveriges riksdag och riksdagspartiernas partiledare om att enskilda skogsägare ansvarar för en resurs som inte bara är en ekonomisk tillgång, utan också en viktig del av Sveriges gemensamma klimat- och miljöarbete. Samtidigt måste staten ta ansvar när den förbjuder den enskilda skogsägaren att använda sin egendom.

Varför vill S stoppa skogsägares miljöersättningar?30.10.2024 12:54:18 CET | Pressmeddelande

I Dagens industri DEBATT klargör LRF att Sveriges 300 000 enskilda skogsägare spelar en nyckelroll i den gröna omställningen. De ansvarar för en resurs som inte bara är en ekonomisk tillgång, utan också en viktig del av vårt gemensamma klimat- och miljöarbete. Samtidigt måste staten ta ansvar när den förbjuder den enskilda skogsägaren att använda sin egendom. Skogsägare ska då, enligt grundlagens intentioner, kompenseras ekonomiskt på ett rättvist sätt. Så är det inte idag och det får större konsekvenser en drabbade skogsägare. Svårare att nå klimatmålen och mindre skatteintäkter till välfärden, för att nämna några.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye