Rekordmånga njurtransplantationer på Akademiska förra året
Under 2023 genomfördes 126 njurtransplantationer på Akademiska sjukhuset, jämfört med knappt 100 i genomsnitt tidigare år. En förklaring är att sjukhuset kunnat återinföra donation efter att man avslutat livsuppehållande behandling och cirkulationen helt har upphört (DCD). Dessa donationer står idag för en femtedel av njurtransplantationerna.

– Vi började med införandet av DCD-donationer inom ett nationellt pilotförsök 2019 som avslutades våren 2020. Det formella återinförandet, som skulle ha skett samma år, kolliderade tyvärr med utbrottet av covid, som begränsade oss till enstaka fall under 2020. Nu fylls organpoolen på med allt fler organ från DCD-donatorer, säger Amir Sedigh, överläkare och sektionschef för transplantation på Akademiska sjukhuset.
I Sverige sker organdonation efter döden endast under vård på en intensivvårdsavdelning. Organ och vävnader kan doneras efter att man dött till följd av skada som gett upphov till hjärndöd (DBD). Sedan 2020 är det även möjligt att donera organ efter att livsuppehållande behandling avslutats och cirkulationen helt har upphört (DCD).
Den vanligaste orsaken till att en person behöver en ny njure är att njurfunktionen upphört, så kallad terminal njursvikt. Njurtransplantation är förstahandsbehandling vid mycket svår njursvikt eller dialys om det inte finns hinder för transplantation. I Sverige görs drygt en fjärdedel av alla njurtransplantationer med levande givare. Det finns ingen övre åldersgräns vare sig för donator och mottagare.
– Tyvärr har antalet levande njurtransplantationer nationellt och internationellt inte ökat som man hoppats och förväntat. Tvärtom har andelen levande njurdonationer det senaste decenniet blivit allt lägre. Donation från avlidna kan aldrig bli tillräckligt för att möta efterfrågan på njurar. Behovet av att öka antalet levande njurtransplantationer behöver lyftas och diskuteras betydligt mer. Det har inte erkänts som ett problem i tillräcklig utsträckning, varken inom eller utanför njursjukvården, framhåller Amir Sedigh.
I Sverige utförs få donationer i jämförelse med andra europeiska länder trots att donationsviljan är stark i befolkningen. Förhoppningen med DCD är att fler patienter ska erbjudas transplantation. I början av januari väntade 563 personer på njurtransplantation med njure från avliden donator.
– För patienter med njursjukdom i slutstadiet innebär njurtransplantation förlängd överlevnad, förbättrad livskvalitet, minskad sjuklighet och lägre sjukvårdskostnader jämfört med dialys. Det finns många fördelar med njurtransplantation från levande jämfört med avliden donator, framhåller Amir Sedigh.
Under 2023 genomfördes 126 njurtransplantationer på Akademiska sjukhuset. Om man även räknar in kombinerade transplantationer av njure och bukspottkörtel var antalet 130.
I Sverige görs uttagsoperationen på det sjukhus där organdonatorn vårdas och organen skickas sedan inom ramen för samarbetet inom Scandiatransplant till respektive transplantationscenter, exempelvis Akademiska sjukhuset. Vid DCD kan njurar, lever, lungor och pancreas tas tillvara. I andra länder har i enstaka fall även hjärta och tarm tillvaratagits. Olika organ har olika känslighet för sviktande cirkulation och DCD bedöms främst kunna öka antalet njurar.
Nyckelord
Kontakter
Amir Sedigh, överläkare i kirurgi och sektionschef för transplantation vid Akademiska sjukhuset, tel: 018-617 43 28, e-post: amir.sedigh@akademiska.se
Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Hälsoriskbedömning klar: Falubors exponering för metaller har undersökts10.12.2025 16:00:00 CET | Pressmeddelande
Faluns tusenåriga historia av gruvdrift har satt omfattande spår i landskapet. Metaller som spridits från gruvdriften finns i dag i marken och kan påverka både miljö och hälsa. Under 2023 startade därför en omfattande undersökning av den förorenade marken i Falun. De preliminära resultaten visar bland annat att en liten mängd nedsvald jord i de mest förorenade områdena kan innebära risk för akut förgiftning.
Uppdaterad: Misstänkt för förgiftningarna häktad för grov misshandel8.12.2025 12:04:54 CET | Pressmeddelande
En person som är anställd vid Akademiska sjukhuset greps och anhölls under helgen. Måndagen den 8 december häktade domstolen på åklagarens begäran personen, skäligen misstänkt för grov misshandel genom förgiftning av fyra personer på Akademiska barnsjukhuset.
En person anhållen misstänkt för förgiftningarna6.12.2025 14:26:13 CET | Pressmeddelande
I början av november inledde polisen en förundersökning om försök till mord med misstanke om förgiftning. Detta efter att fyra medarbetare på samma avdelning på Akademiska barnsjukhuset insjuknat med liknande symtom under arbetstid. Idag har åklagare meddelat att man har gripit och anhållit en misstänkt person.
Nutrition vid kronisk njursjukdom – fokus för internationellt symposium i Uppsala28.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
På Akademiska sjukhuset läggs allt större vikt vid individuellt anpassad nutrition för patienter med kronisk njursjukdom. Detta sker bäst i ett multidisciplinärt samarbete mellan dietister, sjuksköterskor, läkare och forskare. Detta lyfts fram under ett internationellt symposium i Uppsala 30 november-1 december.
Intensiv magnetstimulering ska utvärderas mot ungdomsdepression26.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Magnetstimulering av hjärnan används sedan några år inom rutinsjukvården som behandling för vuxna patienter med svårbehandlad depression, men har inte visat sig verksam på unga. En mer intensiv variant, som visat lovande resultat hos vuxna, har ännu inte testats på ungdomar. Nu ska forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvärdera om den även är effektiv mot tonårsdepression.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum