Bostadsåret 2023 – rekordmånga säljare och avvaktande köpare

Det har varit ett minst sagt frostigt år på bostadsmarknaden. Många hushåll har haft det tufft ekonomiskt, vilket bidragit till en stor försiktighet och låg aktivitet bland köpare och säljare. 

Under året har antalet unika villor till salu ökat kraftigt jämfört med tidigare år. Även lägenhetsmarknaden började med ett stort utbud för att sedan öka till rekordnivåer under hösten. Trots detta är antalet unika lägenheter till salu för hela året lägre än 2022. Det beror på att en stor del av lägenheterna inte blivit sålda utan legat ute till salu en längre tid, och därför räknats under flera månader.

- Känslan under året har därför varit att det legat ute många bostäder till salu. För lägenheter däremot handlar det snarare om att det är objekt som förblivit osålda och som därmed ökar utbudet, trots att det inte tillkommit så många nya objekt på den tröga marknaden, säger Karin Grundeus, presskontakt på Booli.

Efterfrågan på bostäder har varit låg. Det genomfördes färre bostadsaffärer och det deltog färre budgivare i budgivningar. I snitt budade 2,2 budgivare per hus. Genomsnittet för 2022 var 2,6 stycken och år 2021 var 3,1 personer med och budade.

Parallellt med det vanliga utbudet till salu fortsatte utbudet av bostäder på “Snart till salu-marknaden” att öka kraftigt. För lägenheter var ökningen 7 procent jämfört med föregående år och antalet villor ökade med hela 11 procent. Summeras även dessa försäljningar ihop med till salu-utbudet har det totala utbudet på marknaden varit det högsta sedan Booli började mäta 2013.

Längst tid till salu på över tio år

Antalet dagar en bostad låg ute till försäljning ökade kraftigt under året, framförallt under hösten. I snitt tog det 29 dagar innan en lägenhet togs bort från Booli. Det är 10 dagar längre än snittet för 2022. 

Samma sak på villamarknaden där genomsnittstiden till salu var 40 dagar, till skillnad från 2022 är det en ökning med 16 dagar. 

- Villamarknaden har på ett sätt drabbats hårdare av den tuffare ekonomin. Det beror delvis på att villor generellt är dyrare än lägenheter och påverkas därför ännu mer av ökade bolåneräntor och elkostnader. Under året har fler avstått eller väntat lite längre innan de köpt en villa. Samtidigt har säljarna inte velat gå ner mer i pris för att möta köparna. Det tyder på att en stor del av säljarna inte måste sälja nu utan kan avvakta med att sänka priset, säger Karin Grundeus.

Allt fler säljare behövde sänka utgångspriset på sin bostad för att få den såld. Under 2023 var ungefär var femte bostad till salu prissänkt, vilket är den högsta nivån på över tio år. Även detta indikerar på en marknad där köpare och säljare har haft det svårt att mötas prismässigt. 

Nästan obefintliga budgivningar

Till skillnad från 2022 höll sig budgivningarna på rekordlåga nivåer under i stort sett hela året, både för villor och lägenheter. Det främsta skälet är den avvaktande marknaden. Dessutom fortsatte säljarna att sätta höga utgångspriser, där det snarare blev en förhandling om priset istället för budgivning.

Trots en trögare marknad har kvadratmeterpriserna på lägenheter inte fallit i samma takt. I snitt kostade en lägenhet 45 800 kronor per kvadratmeter under 2023, en minskning med 3 procent jämfört med helåret 2022.

- Omsättningen av bostäder sjönk kraftigt under året. Därför är det viktigt att komma ihåg att statistiken gäller de bostäder som faktiskt såldes, vilket i en nedåtgående marknad oftast är de mest attraktiva objekten. Samtidigt har säljarna inte velat gå ner mer i pris för att möta köparna. Det tyder på att en stor del av säljarna inte måste sälja nu, utan kan vänta lite längre innan de verkligen måste sänka priset, säger Karin Grundeus.

För villor sjönk medelslutpriset mer än för lägenheter. I snitt kostade en villa 3 488 000 kronor vilket är en minskning med 9 procent jämfört med 2022. 

Se årssammanställningen i sin helhet under bifogade bilder. Statistiken finns även uppdelad per län i bifogad excelfil.