Akademiska sjukhuset

Forskningsstudie visar: Stora hälsorisker med obehandlad kronisk njursjukdom

Dela

Patienter med kronisk njursjukdom i tidig fas fångas oftast inte upp inom vården vilket leder till att de varken får diagnos eller behandling, oavsett om de har diabetes eller inte. Utebliven njurskyddande behandling ökar både risken för sjukhusvård och 15 procent av patienterna dör inom ett år. Det framgår av en internationell forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Detta uppmärksammas i samband med världsnjurdagen 14 mars.

Patienter med kronisk njursjukdom i tidig fas fångas oftast inte upp inom vården vilket leder till att de varken får diagnos eller behandling, oavsett om de har diabetes eller inte. Detta enligt en forskningsstudie från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Främsta orsakerna är, enligt forskarna, att läkare inte reagerar på tecken till nedsatt njurfunktion i blodprov.
Patienter med kronisk njursjukdom i tidig fas fångas oftast inte upp inom vården vilket leder till att de varken får diagnos eller behandling, oavsett om de har diabetes eller inte. Detta enligt en forskningsstudie från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Främsta orsakerna är, enligt forskarna, att läkare inte reagerar på tecken till nedsatt njurfunktion i blodprov. Mostphotos

– Att kronisk njursjukdom i tidig fas oftast inte fångas upp i vården leder till att patienterna varken får diagnos eller njurskyddande behandling. Studien visar också att patienter som inte har samtidig diabetes mer sällan behandlas. Våra resultat visar också att njurskyddande behandling inte startas vid diagnos i tillräckligt hög grad, säger Maria Eriksson Svensson, överläkare i njurmedicin på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet.

Främsta orsakerna till utebliven diagnos och vård, menar hon är att läkare inte reagerar på tecken till nedsatt njurfunktion i blodprov. Detta hänger samman med att tillståndet är symptomfritt och att man inte kopplar detta med allvarliga risker. Kronisk njursjukdom brukar kallas den tysta sjukdomen eftersom symptomen ofta kommer smygande. Det kan, enligt Maria Eriksson Svensson, dröja flera år innan man märker något och då kan njurfunktionen vara reducerad till hälften eller mer.

Förekomsten av kronisk njursjukdom ökar globalt på grund av en åldrande befolkning och allt högre förekomst av diabetes, fetma och hjärtkärlsjukdom, som jämte njurinflammation är de största riskfaktorerna.

Maria Eriksson Svensson har lett den svenska delen av studien OPTIMISE-CKD, där patienter från Sverige, Japan och USA ingått. Studien har använt data från hälso- och sjukvården i dessa länder under perioden 2016-2023. Syftet var att kartlägga omhändertagandet av över 400 000 patienter med medelsvår njurfunktionsnedsättning samt beskriva hur de kliniska riskerna ser ut för denna grupp av patienter.

Hon påpekar att det är vanligt att njursjukdom kopplas till diabetes, men studien visar att det är fallet för endast 20 procent av patienterna.
 
– Frånvaron av diabetes hos en nyupptäckt patient med kronisk njursjukdom kan göra att risken för allvarlig sjukdom bedöms lägre. Detta kan förklara varför tillståndet får mindre uppmärksamhet hos både läkare och patienter, med resultat att patienterna mer sällan får diagnos och att färre får adekvat behandling. Men de ökade riskerna för allvarliga komplikationer och död (enligt studien dör 15 procent av patienterna inom ett år) beror inte på om man har diabetes eller inte diabetesstatus. Därför bör förekomst av diabetes inte vara avgörande för uppföljning, framhåller hon.

Maria Eriksson Svensson betonar att primärvården har en viktig roll att se till att nedsatt njurfunktion undersöks vid tidiga symtom såsom förhöjt blodtryck, och trötthet.

– Det är särskilt viktigt är det att kontrollera patienter med högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, men även patienter utan diabetes. Detta görs genom en kombination av urinprov, blodprov och genom att mäta blodtryck.

– I dag finns kombinationer av gamla och nya läkemedel, s.k. RAS-blockerare och SGLT2-hämmare, som tillsammans har visat sig vara effektiva när det gäller att bromsa utvecklingen av njursjukdom samt förebygga tidig död. Tidig upptäckt är helt avgörande för prognosen vid kronisk njursjukdom. Förlorad njurfunktion går nästan aldrig att få tillbaka, men det går att bibehålla funktionen genom medicinering och livsstilsförändringar, avrundar Maria Eriksson Svensson.

Den vetenskapliga artikeln är accepterad i tidskriften Kidney 360.


FAKTA: Kronisk njursjukdom (CKD)
 

  • Definieras som förekomst av onormala förändringar i njurarnas struktur och/eller funktion som funnits i mer än tre månader.
  • Förekomsten ökar globalt på grund av en åldrande befolkning och allt högre förekomst av diabetes, fetma och hjärtkärlsjukdom, som jämte njurinflammation är de största riskfaktorerna.
  • I Sverige har en av tio personer någon typ av njursjukdom.
  • Enligt beräkningar kommer vart femte dödsfall i världen år 2040 att vara relaterat till nedsatt njurfunktion.

Nyckelord

Kontakter

Maria Eriksson Svensson, överläkare i njurmedicin på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet;
018-617 35 40 eller 072-212 17 19
maria.k.svensson@medsci.uu.se

Bilder

Maria Eriksson Svensson, överläkare i njurmedicin på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet
Maria Eriksson Svensson, överläkare i njurmedicin på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet
Ladda ned bild

Länkar

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter

I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).

Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande

Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.

Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.

Ny inflygningsteknik ska ge säkrare helikopterlandningar på Akademiska15.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Ambulanshelikoptrar ska kunna landa med högre precision på Akademiska sjukhuset även i mycket dåligt väder och mörker. Sjukhuset inför en ny tekniskt avancerad inflygningsteknik PinS (Point in space) som möjliggör mer patientsäkra transporter och en kapacitetshöjning genom att patienter kan transporteras direkt till och från Akademiska dygnet runt utan omlastning på annan flygplats.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye