Säkerhetszoner innebär oacceptabla risker för diskriminering

DO lämnar idag sitt remissvar på den promemoria  där det föreslås ett införande av säkerhetszoner, som regeringen skickade ut på remiss den 14 december. DO instämmer i promemorians bedömning att kriminella nätverk har drivit på en oroande utveckling i Sverige med en kraftig ökning av våld i form av skjutningar och sprängningar. DO delar också bedömningen att det behövs ytterligare åtgärder för att bryta den allvarliga utvecklingen.

Risk för diskriminerande etnisk profilering

I sitt remissvar skriver dock DO att ett införande av säkerhetszoner, och polisens ingripanden mot personer inom dessa zoner, skulle innebära en sådan risk att polisen skulle komma att tillämpa diskriminerande etnisk profilering att förslaget inte bör genomföras. I promemorian behandlas flera forskningsrapporter och studier som tydligt talar för att diskriminerande etnisk profilering redan idag förekommer vid olika former av polisingripanden mot personer.

I promemorian redovisas uttalanden från såväl Justitiekanslern (JK) som Justitieombudsmannen (JO) om förutsättningarna för kroppsvisitationer och husrannsakan i allmänt brottsförebyggande syfte där det framgår att det finns brister i befintliga bestämmelser i polislagen om när kroppsvisitationer och husrannsakningar får ske. JO har framfört att det finns behov av en översyn av bestämmelserna, vilket enligt DO talar för att det skulle kunna finnas en annan möjlig och mindre ingripande lösning än den föreslagna lagstiftningen om säkerhetszoner.

– Det föreslagna systemet med säkerhetszoner medför oacceptabelt stora risker för diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet eller religion eller annan trosuppfattning när polisen gör ingripanden mot personer inom sådana zoner.  Förslaget bör därför inte genomföras, säger diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius.

Om regeringen ändå väljer att gå vidare med förslaget är det enligt DO nödvändigt och brådskande med en utvidgning av diskrimineringslagens skydd mot diskriminering inom offentlig verksamhet så att det bland annat även omfattar polisens kroppsvisitationer och husrannsakningar enligt den föreslagna lagen. DO:s tillsyn över polisens åtgärder behövs som en kontrollmekanism. Ett generellt krav på att dokumentera kroppsvisitationer som sker med stöd av polislagen behöver också införas, och det måste enligt DO i närtid göras en uppföljning av effekterna av den nya regleringen.

I sitt remissvar skriver DO också att remisstiden för förslaget har varit oacceptabelt kort, vilket står i strid med grundlagens krav på hur lagförslag ska beredas.

– Det här är särskilt allvarligt i och med att förslaget gäller en lagstiftning om användning av tvångsmedel som innebär en inskränkning av grundläggande rättigheter och som väcker komplexa frågor ur ett likabehandlingsperspektiv, säger Lars Arrhenius.

Kort om etnisk profilering

Etnisk profilering är när kriterier för urval sker mot bakgrund av etnisk tillhörighet eller förmodad etnisk tillhörighet. Diskriminerande etnisk profilering är när sådana kriterier inte är sakligt motiverade. I synnerhet är det synliga etniska minoriteter som utsätts och riskerar att utsättas.

Etnisk profilering kan exempelvis handla om att man har negativa föreställningar om människor med mörk hudfärg och därmed använder mörk hudfärg som ett urvalskriterium i drogtester och beslutar drogtesta personer som inte motsvarar andra, relevanta kriterier för droganvändning. Denna utsatthet kan i sin tur leda till ett bristande förtroende för exempelvis polisen, rättssystemet och myndigheter i stort.

Läs mer om etnisk profilering.