Var fjärde person saknar tillräcklig buffert för oförutsedda utgifter

I SBAB:s undersökning Spartempen har 1 000 personer tillfrågats om sitt sparande. Av undersökningen framgår att 22 procent sparar mindre nu jämfört med för sex månader sedan. Sju procent uppger att de inte sparade vare sig då eller nu. Var fjärde person, 25 procent, uppger att de inte har en tillräckligt stor buffert för oförutsedda händelser. Det är en ökning från 22 procent i september i fjol. 

– Det är oroväckande att många minskat sitt sparande. Särskilt oroväckande är det att andelen som uppger att de inte har tillräckligt med pengar för att kunna hantera oförutsedda utgifter ökat. Var fjärde person uppger att de inte har en tillräcklig buffert, säger Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom. 

Nästan 1 av 10 har en miljon eller mer på bankkonton

Hur mycket man sparar skiljer sig dock mycket åt. Var femte svarande uppger att de sparade mindre än 500 kronor förra månaden. Samtidigt uppger närmre hälften att de sparade mer än 2 000 kronor förra månaden. Att sparandet skiljer sig mycket åt blir också tydligt när de svarande får uppskatta hur mycket pengar de har insatt på bankkonton. 9 procent uppger att de har över en miljon sparat på bankkonton (se diagram 1). Samtidigt uppger 13 procent att de har mindre än 25 000 kronor. 

– Vi vet från olika sammanställningar att hushållens sparande i Sverige är mycket högt i ett internationellt perspektiv. Vår undersökning visar samtidigt att sparandet är ojämnt fördelat. Andelen som har över en miljon kronor på banken är ungefär lika stor som den andel som har 25 000 kronor eller mindre, säger Linda Hasselvik. 

Fler buffertsparar

Undersökningen visar att av det sparande som sker är det vanligast att spara till en buffert, vilket 72 procent anger att de gör (se diagram 2). Det är en ökning från 65 procent som var resultatet när vi ställde samma fråga i september i fjol. Därefter sparar flest till pensionen samt resor och nöjen, med 39 procent vardera. Just nöjen och resor har ökat något sedan sist, då 34 procent uppgav att de sparade till det.

– Det är glädjande att se att buffertsparandet ökar från redan höga nivåer. Särskilt i ljuset av att andelen som uppger sig ha en tillräckligt stor buffert minskat sedan vår senaste undersökning. Det är viktigt den dagen som en oförutsedd utgift kommer men också dessförinnan då man inte ska underskatta den trygghet en buffert skapar på förhand, säger Linda Hasselvik. 

Kvinnorna föredrar mindre riskfyllda placeringar

Hur man sparar skiljer sig åt mellan könen. Kvinnorna buffertsparar i större utsträckning än männen. 77 procent av kvinnorna uppgav det, att jämföra med 67 procent av männen. Det syns också en stor skillnad i hur männen respektive kvinnorna tänkt fördela sitt sparande framöver. Männen ligger tyngre på aktier och fonder medan kvinnorna i större utsträckning tycks föredra sparande på bankkonton (se diagram 3). 

– Kvinnorna prioriterar att buffertspara i större utsträckning än männen och föredrar dessutom mindre riskfyllda placeringar för sina sparpengar. Det kan komma av att de generellt sett har lägre lön och därmed ofta mindre marginaler. Att prioritera buffertsparandet är klokt. Samtidigt riskerar ett alltför defensivt sparande att öka de ekonomiska skillnaderna mellan könen. Då avkastningen på börsen historiskt sett varit bättre över tid för långsiktiga placeringar än sparande på bankkonton, säger Linda Hasselvik. 

Optimistiska vindar – hyresgästerna är mest optimistiska men bostadsägarna knappar in

Det finns en försiktig optimism om sparandet i framtiden. Det är fler, 31 procent, som tror att de kommer att spara mer framåt än som tror att de kommer att spara mindre (13 procent). Andelen som tror att de kommer att spara mer har också ökat sedan den förra undersökningen i september 2023 då 25 procent uppgav det. Här sticker de som bor i hyresrätt dock ut. Av dem tror 40 att de kommer att spara mer framåt. Det kan jämföras med de som äger sitt boende, där tror endast 27 procent att de kommer att öka sitt sparande framåt. Det senare är dock en ökning jämfört med när samma fråga ställdes i september, då uppgav bara 21 procent av bostadsägarna att de trodde att de skulle spara mer framåt. 

– Mycket tyder på att räntan kommer att sänkas i år som en följd av att inflationen minskat. Det är prognosmakarna mer eller mindre eniga om. Det budskapet bidrar sannolikt till en ökad optimism framförallt hos bostadsägare, säger Linda Hasselvik.  

Om granskningen:

Enkätundersökningen genomfördes av Verian (f.d. Kantar) på uppdrag av SBAB den 23–26 januari. Drygt 1 000 individer mellan 18–79 år svarade.