Institutet för mänskliga rättigheter

Institutet rapporterar till FN om allvarliga rättighetskränkningar och stor ojämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning

Dela
Övergiven rullstol står parkerad på stenbelagd yta.
Enligt Institutet har det paradigmskifte som funktionsrättskonventionen måste innebära ännu inte fått fullt genomslag.

Trots att det har gått 15 år sedan konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning trädde i kraft i Sverige, är levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning fortfarande generellt sämre än för den övriga befolkningen. Utbildningsnivåerna är lägre, arbetslösheten är högre, den ekonomiska utsattheten är större och den fysiska och psykiska hälsan är sämre. Detta skriver Institutet för mänskliga rättigheter i sin rapport till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, inför granskningen av hur Sverige efterlever konventionen.

–Vi ser en generell negativ utveckling på vissa områden, men vi ser också en brist på framsteg och särskilda utmaningar för vissa grupper av personer med funktionsnedsättning, exempelvis ungdomar, kvinnor, äldre, och migranter. Personer med funktionsnedsättning som bor i gruppbostäder utsätts fortfarande för allvarliga rättighetskränkningar som innefattar våld och tvång, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter.

Inför arbetet med att sammanställa rapporten till FN:s kommitté har institutet genomfört flera dialoger för att samla in värdefulla synpunkter från personer med funktionsnedsättning. Rapporten belyser bland annat att konventionen har haft ett bristande genomslag i lagstiftningen och att det saknas ett sammanhållet strategiskt arbete för att genomföra den. Hanteringen av rekommendationer från FN-kommittén behöver också förbättras.

Enligt institutet har det paradigmskifte som funktionsrättskonventionen måste innebära ännu inte fått fullt genomslag. Det gäller exempelvis människors möjligheter till självbestämmande, delaktighet, demokrati och frihet. I rapporten till kommittén påpekar institutet brister och lämnar rekommendationer på bland annat följande områden:

  • Personer med funktionsnedsättning vittnar om en delvis återgång till en medicinsk modell, där personens egna behov, intresse och rätt till självbestämmande inte respekteras. Inom socialförsäkring och funktionshinderstöd ställs krav på omfattande medicinsk bevisning och personer med funktionsnedsättning beskriver upplevelser av att känna sig misstrodda, misstänkliggjorda och som en belastning, snarare än att bemötas som personer med rättigheter och kapacitet att ge värdefulla bidrag till samhället.
  • Inom områden som bostad, utbildning och sysselsättning utgör strukturer som är segregerande till sin karaktär fortfarande betydelsefulla delar i de system som syftar till att möta behoven hos personer med funktionsnedsättning. Samtidigt saknas en diskussion om systemens utformning utifrån ett rättighetsperspektiv.
  • Antalet anmälningar avseende diskriminering som har samband med funktionsnedsättning har ökat under de senaste åren men diskrimineringslagen skyddar idag inte mot all diskriminering som CRPD kräver att staten förbjuder.
  • Hatbrott på grund av funktionsnedsättning är inte uttryckligen kriminaliserat och det saknas statistik och kunskap om brott med hatmotiv på grund av funktionsnedsättning.
  • Personer med funktionsnedsättning har sämre ekonomiska förutsättningar jämfört med den övriga befolkningen. Den disponibla inkomsten är lägre och det är vanligare med en låg ekonomisk standard. Personer som är hänvisade till ersättningar från socialförsäkringssystemet för sin försörjning har en dålig inkomstprognos sett ur ett livsperspektiv. Sjukersättningen, som många personer med funktionsnedsättning är beroende av, har utvecklats betydligt långsammare än löneutvecklingen.
  • Det är fortfarande tillåtet att använda olika former av tvångsåtgärder vid SiS (Statens institutionsstyrelse) särskilda ungdomshem, där barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är överrepresenterade. Flickor, framför allt unga flickor, är särskilt utsatta. 2023 rekommenderade FN:s barnrättskommitté Sverige att uttryckligen förbjuda användningen av isolering och avskiljning av barn. Ingen åtgärd har vidtagits ännu.
  • Vissa grupper har sämre stöd trots att de hör till konventionens målgrupp. Till exempel har stödinsatsen ledsagning minskat för personer med synnedsättning, hörselnedsättning eller dövblindhet. Bristerna på tillgång till tolk är desamma som för tio år sedan.
  • Assistansanvändare och arbetsgivare vittnar om att nivån på den statliga assistanser­sättningen är för låg för att rätten till stöd ska tillgodoses i praktiken. Ersättningsnivån medför svårigheter att rekrytera och behålla assistenter.
  • Den fysiska och psykiska hälsan hos kvinnor med funktionsnedsättning är sämre både jämfört med män med funktionsnedsättning och med kvinnor i övrigt. Få insatser har gjorts för att specifikt stärka hälsan hos kvinnor med funktionsnedsättning.
  • Brister i tillgängligheten hindrar deltagande i demokratin för personer med funktionsnedsättning. Valdeltagandet är lägre för personer med funktionsnedsättning jämfört med den övriga befolkningen.

På övergripande nivå rekommenderar institutet bland annat att Sverige ska:

  • Ta fram en nationell strategi och handlingsplan med mätbara mål, indikatorer, ansvarsfördelning och uppföljning för genomförandet av CRPD.
  • Ta initiativ till en fördjupad granskning av överensstämmelsen mellan svensk rätt och konventionen.

Inom ramen för FN-kommitténs granskning kommer ett dialogmöte att hållas mellan kommittén och representanter för Sveriges regering. Institutet kommer att delta vid dialogen som äger rum den 11-12 mars. Efter dialogen kommer kommittén att presentera sina rekommendationer till Sverige. Det ingår i institutets särskilda uppdrag kopplat till CRPD att följa upp hur staten arbetar för att genomföra rekommendationerna.

Rapporten finns i svensk, engelsk och lättläst version och går att ladda ner på institutets webbplats här.

För mer information, kontakta:
Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se

Fakta:
Institutet har ett särskilt uppdrag att fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt artikel 33.2 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD). Det innebär bland annat att institutet ska bidra med information till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning om Sveriges genomförande av konventionen. Rapporten ska även innehålla information i form av rekommendationer om vad institutet anser att Sverige behöver göra för att uppfylla sina åtaganden enligt konventionen.

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Om Institutet:

Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Följ Institutet för mänskliga rättigheter

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter

Över 300 rekommendationer till Sverige i FN-granskning – rasism och samers rättigheter i fokus6.5.2025 15:25:53 CEST | Pressmeddelande

Tidigare i veckan granskades Sverige i FN:s råd för mänskliga rättigheter inom ramen för den återkommande process där medlemsstater granskar varandras efterlevnad av mänskliga rättigheter. Sverige tog emot omkring 320 rekommendationer från 101 länder. Flera medlemsstater uttryckte att Sverige behöver göra mer för att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Bland rösterna hördes oro över fortsatt rasism, diskriminering och otillräcklig tillgång till rättigheter för urfolket samer och andra nationella minoriteter. De områden inom vilka Sverige fick flest rekommendationer var: förekomsten av rasism, hatbrott och diskriminering våld mot kvinnor och våld i nära relation migranters och flyktingars rättigheter barns rättigheter urfolket samers rättigheter nationella minoriteters rättigheter människohandel ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter religionsfrihet – 320 rekommendationer från 101 länder visar att mycket återstår att göra, inte minst när det gäller rasism, urfolks rättighete

FN:s människorättsråd tar viktigt steg mot en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter3.4.2025 14:06:26 CEST | Pressmeddelande

Institutet för mänskliga rättigheter välkomnar att FN:s människorättsråd idag har beslutat att ta nästa avgörande steg mot att förverkliga en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter. – Sverige bör ta en aktiv i roll i att ta fram en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. Beslutet fattades enhälligt, och innebär att en arbetsgrupp kommer att tillsättas för att ta fram ett förslag på konvention. Syftet med en konvention är att främja och skydda äldre personers mänskliga rättigheter. – Det är ett mycket positivt besked. Både en konvention och vägen dit är viktigt för att synliggöra situationen för äldre personer, exempelvis ålderism, diskriminering, brister i rätten till hälsa och delaktighet, säger Fredrik Malmberg. FN:s människorättsråd bjuder i resolutionen in FN:s medlemsstater att bidra till arbetsgruppens arbete. Institutet för mänskliga rättigheter har vid flera tillfällen rekommend

Ny årsrapport: Sverige behöver stärka skyddet av mänskliga rättigheter i en orolig tid31.3.2025 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

Det finns ett mycket starkt stöd för mänskliga rättigheter i Sverige, men många anser att regeringen behöver göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna. Rätten till social trygghet, bostad och hälsa anses vara särskilt hotade i Sverige, visar en ny årsrapport från Institutet för mänskliga rättigheter. Rapporten lämnas över till regeringen och ansvarig minister Paulina Brandberg idag. – Vi ser en mycket allvarlig utveckling i flera delar av världen där mänskliga rättigheter, rättsstat och folkrätt är satta under hård press. Det understryker vikten av att Sverige står upp för mänskliga rättigheter i en orolig tid, både här hemma och internationellt. Mot den mörka bakgrunden är det positivt att mänskliga rättigheter har ett brett folkligt stöd i Sverige, men samtidigt behöver den oro många uppger sig känna för ekonomiska och sociala rättigheter tas på allvar, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. I årsrapporten beskriver vi ett Sverige som risk

Viktig dom i Högsta förvaltningsdomstolen: Ung man med funktionsnedsättning får rätt till bostadsanpassningsbidrag21.3.2025 12:15:06 CET | Pressmeddelande

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat dom i ett mål om rätten till bostadsanpassningsbidrag för en ung man med funktionsnedsättning. Målet gäller rätten att få bidraget för att kunna välja sin bostad och vem man vill bo med på jämlika villkor som andra. Institutet för mänskliga rättigheter lämnade in ett amicus-yttrande för att belysa de mänskliga rättigheternas betydelse i målet. – Ytterst handlar det här målet om att personer med funktionsnedsättning har rätt till självbestämmande över sin boendesituation på jämlika villkor som andra. Det är därför glädjande att Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att bostadsanpassningsbidrag ska beviljas för att den unge mannen ska kunna leva det självbestämda liv han har rätt till, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Vi välkomnar också att Högsta förvaltningsdomstolen har tillämpat lagens ordalydelse. Det gäller särskilt tillämpningen av reglerna om undantag ifrån rätten till bostadsanpassningsbidraget v

Institutet uppmanar regeringen att inte sänka straffbarhetsåldern från dagens 15 år28.1.2025 15:16:20 CET | Pressmeddelande

– Det finns inget sätt för regeringen att sänka straffmyndighetsåldern utan att gå emot FN:s barnrättskommittés tydliga rekommendationer till Sverige, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Idag tog regeringen emot slutbetänkandet från utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare. Utredaren föreslår bland annat att sänka straffbarhetsåldern till 14 år för den som begått ett allvarligt brott. Det handlar om brott med ett minimistraff på fängelse fyra år eller mer. Institutet för mänskliga rättigheter är kritiska till detta förslag som inte är förenligt med rekommendationerna till Sverige från FN:s experter i barnrättskommittén och riskerar att stå i strid med Sveriges folkrättsliga förpliktelser. – Att riva upp straffbarhetsåldern som varit 15 år sedan 1864 innebär ett brott mot en lång svensk tradition att med utgångspunkt i kunskap om barns utveckling arbeta långsiktigt med förslag som är förankrade i barns rättigheter och kunskap om vad som är

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye