Nationella mål föreslås för en hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion

Mat är grundläggande för vårt fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Samtidigt är dagens livsmedelskonsumtion en av de största orsakerna till ohälsa och sjukdom i Sverige. En stor del av befolkningen konsumerar för lite fullkorn, grönsaker och baljväxter och för mycket salt, charkprodukter, kött och livsmedel som innehåller mycket socker och fett men lite näring.

Dagens livsmedelskonsumtion leder till ökad risk för flera sjukdomar, och påverkar därmed samhället. Bara den årliga samhällskostnaden för fetma beräknas år 2023 till 125 miljarder kronor. Livsmedelskonsumtionen ser också olika ut i befolkningen, vilket leder till skillnader i matrelaterad ohälsa mellan grupper i samhället. Nuvarande livsmedelskonsumtion är inte heller hållbar för miljö och klimat, och konsumtionen av mat står för cirka en femtedel av de svenska konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen.  

- Ungefär 14 000 dödsfall per år kan kopplas till vad vi äter, vilket motsvarar 15 procent av samtliga dödsfall i Sverige. Ur såväl ett samhälls- som individperspektiv finns stora vinster med mer hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion. Att äta hälsosamt går ofta hand i hand med det som är hållbart för miljön och klimatet, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell.

Nationella mål och delmål föreslås

På uppdrag av regeringen har Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket tagit fram förslag på nationella mål med indikatorer och insatsområden, för att uppnå en hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion. De mål som myndigheterna föreslår till år 2035 är:

• Livsmedelskonsumtionen har bidragit till en bättre och mer jämlik hälsa
• Livsmedelskonsumtionens negativa påverkan på klimat, biologisk mångfald och ekosystem har minskat och den positiva påverkan på biologisk mångfald och ekosystem har ökat.

För att uppnå de föreslagna målen behöver livsmedelskonsumtionen förändras. Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har listat sex delmål med de viktigaste förändringarna på befolkningsnivå som behöver ske fram till år 2035:

• Konsumtionen av baljväxter, grönsaker, rotfrukter, frukt och bär har ökat med 50 procent till år 2035 jämfört med år 2021.
• Konsumtionen av fullkorn har ökat med 100 procent år 2035 jämfört med år 2010.
• Konsumtionen av fisk och skaldjur har ökat med 20 procent till år 2035 jämfört med år 2019.
• Konsumtionen av energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel har minskat med 50 procent till år 2035 jämfört med år 2021.
• Konsumtionen av kött har minskat med 30 procent till år 2035 jämfört med år 2021.
• Konsumtionen av salt har minskat med 20 procent till år 2035 jämfört med år 2018.

Mål och delmål ska vägleda myndigheters, regioners och kommuners folkhälso- och hållbarhetsarbete, men även näringslivet och civilsamhället.

- Vi ser att det är möjligt att förändra livsmedelskonsumtionen. Jag hoppas att våra förslag med nationella mål och tydliga delmål kan samla aktörer och vara vägledande för dem som jobbar med folkhälso- och hållbarhetsfrågor i kommuner, regioner och näringsliv. Därför föreslår vi att målen antas och följs upp löpande för en bättre folkhälsa i framtiden, säger Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström.

För att uppnå mål och delmål pekar myndigheterna ut fem insatsområden. De handlar om en marknad och en offentlig sektor som främjar en hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion, kompetens- och kunskapsutveckling samt utvecklade samarbeten mellan offentliga och kommersiella aktörer. Ett antal indikatorer för att kontinuerligt kunna följa utvecklingen föreslås också.

Uppdraget har genomförts i brett samråd och i dialog med andra myndigheter, livsmedelsbranschen, civilsamhället, kommuner, regioner och andra aktörer. Rapporten lämnas nu över till regeringen och finns tillgänglig på myndigheternas webbplatser.