WWF: Välj naturbeteskött för naturens skull

– Vi befinner oss i en naturkris. Nu måste företag i hela livsmedelskedjan vara med och vända trenden för biologisk mångfald i det svenska jordbrukslandskapet. Genom att stärka sitt arbete för svenskt naturbeteskött kan de göra stor skillnad. Och det fina är att det redan finns ett marknadsverktyg på plats i form av certifieringen Svenskt Sigill Naturbeteskött, säger Gustaf Lind, generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF.  

Över 1300 arter, som är beroende av naturbetesmarkernas livsmiljöer, är rödlistade. Idag finns mindre än 5 procent av naturbetesmarkerna kvar jämfört med mitten av 1800-talet, och många blommande växter, dagfjärilar och vilda pollinatörer minskar kraftigt.  Köttproduktionen har flyttat från naturbetesmarker till uppfödning på åkrar eller i stall. Så mycket som 25 procent av allt svenskt nötkött som säljs i butik kommer från djur som inte fått beta alls. 

 – Att erbjuda kött från naturbetesmarker är en av de mest natur- och djurvänliga sätten att producera kött på, men djuren växer lite långsammare och det är högre kostnader för tillsyn och stängsel. Lantbrukarna behöver därför få en merbetalning för ett kött i världsklass vad gäller biologisk mångfald och djurvälfärd, säger Jenny Jewert, jordbruksexpert på WWF. 

Naturbetesmarker är ofta steniga, har mycket träd och buskar eller är för fuktiga eller torra för att lämpa sig för odling. Naturbetesbaserad djurhållning konkurrerar därför inte om mark för odling av spannmål, bönor eller grönsaker för humankonsumtion.  

För att lyfta naturbetesköttets mervärden och betydelse för den biologiska mångfalden håller WWF idag ett kunskapsseminarium och ett rundabordssamtal med representanter från livsmedelsbranschen. Marknaden för naturbeteskött behöver utvecklas och tillgången öka, enligt WWF.  

–  Mindre men bättre kött är en av de viktigaste åtgärderna för att hålla oss inom planetens gränser. Med mindre kött menar vi fler vegomåltider och en mindre andel kött på tallriken.  Och med ”bättre kött” menar vi framför allt just naturbeteskött. WWF vill se en ökad produktion och konsumtion av naturbeteskött, säger Anna Richert, senior matexpert på WWF. 

Coop lanserade certifierat naturbeteskött 2019 och är fortfarande den enda av de stora livsmedelskedjorna som säljer det. Syftet med rundabordssamtalet är att dela erfarenheter och inspirera varandra, med målet att hitta lösningar för en god och hållbar affär för alla led i livsmedelskedjan. 

–  Svenskarnas konsumtion av kött behöver minska för att vi ska hålla oss inom planetens gränser. Tyvärr sammanställer inte Jordbruksverket statistik på marknaden för certifierat naturbeteskött men vi vet att den är mycket liten. För att ge utrymme för naturbetesköttet, som verkligen gör ett jobb för den biologiska mångfalden behöver vi kraftigt minska konsumtionen av kyckling och griskött, avslutar Anna Richert.

FAKTA Naturbeteskött, naturbetesmark och Köttguiden 

• Svenskt Sigill Naturbeteskött visar att köttet kommer från djur som betat svenska naturbetesmarker under minst halva betessäsongen. Svenskt Sigill är en tredjepartscertifiering, vilket betyder att köttet kontrolleras av en oberoende revisor. https://www.svensktsigill.se/hallbarhet/vara-marken/naturbeteskott/

• Naturbetesmarker är betesmarker som inte är negativt påverkade av gödsling, plöjning, bekämpningsmedel eller insådd av foderväxter.  

• Seminariet och rundabordssamtalet om naturbeteskött sker inom ramen för det EU-finansierade projektet #Eat4Change, ett projekt där WWF tillsammans med flera samarbetspartners arbetar för att engagera unga och andra europeiska medborgare i hållbara matval. 

• WWF arbetar för att stärka konkurrenskraften för naturbetesbaserad djurhållning och koordinerar restaureringsprojekt runt om i Sverige Restaurering av naturbetesmarker i Uppland, Södermanland och Östergötland - och https://www.wwf.se/projekt/havdade-marker-vindelaven-juhttatahkka/ 

• Naturbetesmarker och biologisk mångfald - Världsnaturfonden WWF 
• I samband med dagens naturbetesseminarium presenteras även en mindre uppdatering  av antibiotikakriteriet och antibiotikabedömningarna i WWFs konsumentguide Köttguiden. Förändringen handlar om att guiden har bedömt regelverk till att nu titta på faktisk användning av antibiotika som går till djurproduktionen, detta för att bättre avspegla antibiotika som ges till djur. Bedömningen utgår från statistik från Europeiska Läkemedelsmyndigheten.