Flertalet ungdomar är trygga med tillgång till patientjournaler på nätet
De flesta ungdomar som läser sin patientjournal på nätet känner sig trygga och tycker att accessen ökar tilliten till vårdpersonal. Samtidigt uppger drygt 40 procent att de önskar kontroll över vilka som kan läsa deras journal. Det framgår av en forskningsstudie om ungdomars uppfattning om säkerhet och integritet i e-journaler ledd från Uppsala universitet.
– Mer än nio av tio av ungdomar i studien litade på inloggningsprocessen och åtta av tio såg e-journalen som säker. Två tredjedelar menade att tillgång till journalen förbättrade deras tillit till vårdpersonalen och skapade en bättre kommunikation med vården, säger Josefin Hagström, anknuten till centrumet Uppsala MedTech Science & Innovation på Akademiska sjukhuset och doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet.
I Sverige har föräldrar tillgång till sitt barns journal tills barnet fyller 13 år. Ungdomar får egen tillgång till sin journal först vid 16 års ålder. Detta glapp har fått kritik från flera håll vilket har lett till utredningar av tillgång till barns journaluppgifter via nätet av både regeringen och Inera AB (företaget som tillhandahåller e-journalen). Dessa utredningar har lett till förslag på hur glappet i journaltillgång för föräldrar och unga skulle kunna stängas.
Syftet med studien, som genomfördes inom ramen för forskningsprojektet NORDeHEALTH, var att utforska ungdomars uppfattningar om säkerhet och integritet i den elektroniska patientjournalen samt om det fanns skillnader mellan kvinnor och män eller baserat på mående.
Forskningsprojektet genomfördes i fyra länder: Sverige, Norge, Finland och Estland, där patienter i alla åldrar fick besvara en online-enkät. I Sverige var enkäten tillgänglig för användare av journalen på 1177.se under tre veckor i januari-februari 2022. Här inkluderades ungdomar i åldern 15–19 år. (Ungdomar kan ansöka om tillgång till sin journal mellan 13–15 års ålder.) Frågorna handlade om tankar kring tillgången till e-journal, med särskilt fokus på åsikter och erfarenheter rörande säkerhet och integritet samt vad som ses som känslig information. Forskarna undersökte också attityder till att dela med sig av information från journalen.
Enligt Josefin Hagström sågs inga stora könsskillnader i studien.
– 41 procent av ungdomarna önskade kontroll över vilka som kan läsa deras journal. De som uppgav att de mådde bättre var mer angelägna om att ha denna kontroll än de som uppgav sämre mående. Mer än hälften av ungdomarna ansåg att viss information är känslig, där psykisk hälsa omnämndes av tre av fyra svarande, framhåller hon.
Att ungdomar med mer allvarlig sjukdom har mindre intresse av att kontrollera vem som kan läsa ens journal kan, enligt Josefin Hagström, bero på större behov av vård och stöd. Ungdomar som inte är så sjuka är troligen mer intresserade av att begränsa andras tillgång till sin information, då de inte gynnas på samma sätt av att till exempel föräldrar kan se den.
– För ungdomar handlar känslig information främst om psykisk hälsa, men unga kvinnor angav även vikt som känsligt. Studien visar att vad som är känsligt kan variera mellan olika individer. Detta indikerar att ungdomar själva kan behöva få avgöra vad som är konfidentiell information i sin journal. Att känna att ens journalinformation är säker är viktigt för att våga söka vård. Framtida journalsystem och regelverk behöver därför ta hänsyn till ungdomars behov av kontroll över sin journal, men att behoven också är dynamiska och kan förändras över tid, avrundar Josefin Hagström.
FAKTA: Uppsala pionjär med elektroniska patientjournaler
- Region Uppsala var först i Sverige med införandet av elektroniska patientjournaler.
- Från oktober 2012 har alla länsinvånare över 18 år haft tillgång till sin journal via internet. Det enda som behövs är en e-legitimation.
- Införandet av e-journaler var början på ett helt paket av e-tjänster, från tidsbokning och listning inom primärvården till att patienten ska kunna följa sin remiss och kommunicera med vårdpersonal.
Nyckelord
Kontakter
Josefin Hagström, doktorand inom forskargruppen E-hälsa och hälsodata vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet och Uppsala MedTech Science & Innovation vid Akademiska Sjukhuset;
018-471 50 80
josefin.hagstrom@uu.se
Maria Hägglund, universitetslektor inom forskargruppen E-hälsa och hälsodata vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet och Uppsala MedTech Science & Innovation vid Akademiska Sjukhuset;
072-999 93 81
maria.hagglund@uu.se
Bilder
Länkar
Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Tio år med banbrytande immunterapi firas på slottet13.5.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
För tio år sedan fick den första patienten i Europa banbrytande immunterapi, så kallade CAR T-celler, på Akademiska sjukhuset. Idag används CAR T-celler som behandling av flera cancersjukdomar såsom lymfom och akut lymfatisk leukemi samt vid återfall av maligna lymfom. Behandlingen har även visat effekt hos patienter med myelom och inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras att starta i Sverige. Idag uppmärksammas framstegen på ett symposium förlagt till Uppsala slott.
Gunilla Wahlström blir ny biträdande sjukhusdirektör på Akademiska2.5.2024 09:34:30 CEST | Nyheter
Gunilla Wahlström blir ny biträdande sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset, med övergripande ansvar för produktionsfrågor. Hon börjar sin tjänst den 19 augusti. Gunilla kommer senast från Capio S:t Göran där hon för närvarande är verksamhetschef för medicin- och infektionskliniken.
Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande
Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.
Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter
I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).
Biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för njursjuka26.3.2024 10:00:23 CET | Pressmeddelande
En nationell njurmedicinsk biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för patienter med njursjukdomar så att diagnostik och behandling kan anpassas mer individuellt. En förhoppning är att patienterna helt ska slippa genomgå njurbiopsi, att det ska räcka med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov för att ställa diagnos och styra behandlingen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum