LRF: Halvera regelbördan för Sveriges lantbrukare
22.2.2024 10:01:00 CET | Lantbrukarnas Riksförbund | Pressmeddelande
Bondeprotesterna i Europa har duggat tätt under den senaste månaden. Nu sätter Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) ned foten för Sveriges bönder. – För många och krångliga regler står i vägen för lönsamheten, säger Palle Borgström, förbundsordförande på LRF.

Liksom resten av Europas lantbrukare kämpar Sveriges bönder med en minskad lönsamhet och en allt tyngre regelbörda. Det är kärnan i bondeprotesterna runt om i Europa.
I Sverige förväntas bonden öka produktionen av mat, samtidigt som klimatavtrycket per måltid ska minska. Det är en viktig uppgift men till viss del orealistisk i och med förutsättningarna att driva lantbruk i Sverige.
– Ska vi klara av vårt samhällsviktiga uppdrag krävs snabba förändringar som gör verklig skillnad på gårdsnivå. Regeringen måste visa handlingskraft genom att lyfta regelbördan från lantbrukarnas axlar, säger Palle Borgström, förbundsordförande på Lantbrukarnas riksförbund.
Det finns många skäl för regeringen att förenkla företagandet för det svenska jord- och skogsbruket. Utöver ökad produktion och tillväxt kan staten räkna in ökad försörjningstrygghet, fossilfri mat, större biologisk mångfald, en socialt och ekonomiskt hållbar landsbygd, sysselsättning i hela landet och ökade kommunala skatteintäkter.
– För många och krångliga regler står i vägen för företagens lönsamhet och utveckling. Regelbördan för Sveriges lantbrukare måste halveras, säger Palle Borgström.
För att öka lönsamheten i de svenska lantbruksföretagen och producera mer mat med lägre klimatpåverkan, måste den svenska regeringen:
- Halvera regelbördan. Lagkraven inom det svenska lantbruket har mer än fördubblats under de senaste 25 åren. 1996 fanns det 278 lagkrav som berörda lantbruket. 2021 hade den siffran växt till 648. Reglerna är för krångliga och för många. Ibland även motsägelsefulla. Tillsammans utgör regelverket en bromskloss för tillväxt och lönsamhet.
- Slopa orimliga regler. Det är inte bara antalet regler som sätter käppar i hjulet för lantbrukets lönsamhet. Utan också vad som regleras och på vilket sätt. Uppfinningsrikedomen inom jordbrukspolitikens är stor. Inte minst i verkstaden för orimliga regler. Ibland till den grad att politiker och tjänstemän ger intrycket av att veta bättre än lantbrukaren själv vad som lämpar sig bäst på just deras gård. Ett exempel är regeln om växtföljd som tillämpas i alla EU:s medlemsländer.
- Gör det enkelt att göra rätt. En lantbrukare har att göra med ett 15-tal myndigheter. En bristfällig samordning mellan dessa gör att en och samma lantbrukare kan bli kontrollerad av flera myndigheter för samma. För att göra det enklare att följa regler måste det finnas en väg in i myndighetssverige, inte flera. Även myndigheternas service och information om regelverk måste förbättras.
- Ta viltfrågan på allvar. Enligt Viltskadekommissionens utredning kostar viltet minst 18 miljarder kronor varje år. Det är en enorm summa mätt i förlorat livsmedel. Regeringen måste därför skyndsamt presentera det utlovade vildsvinspaketet och minska antalet vargar i Sverige. Man måste även se till att nya riktlinjer om skyddsjakt på varg verkligen skapar tydlighet och förändring. Olika länsstyrelser tolkar idag skyddsjakt olika vilket medför stora regionala skillnader i beslut. Slutligen bör kostnader och skador och förebyggande av skador som viltet medför inom lantbruket, fullt ut bekostas av staten.
Läs mer om regelbördan i Lantbruket
- Debattartikel i Dagens Industri: Varannan regel måste bort
- Krönika av Palle Borgström: Antalet regler måste halveras.
- Rapport från 2022 inom projektet Metodutveckling för regelförenkling inom Landsbygdsprogrammet: "Regelbördan tyngre för varje år"
Kontakter
För mera information, kontakta LRF pressavdelning 010-184 40 70
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med cirka 140 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen. LRFs medlemmar driver omkring 60 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 151 miljarder kronor, vilket är 3,4 procent av landets BNP. Källa: Jordbruksverket www.lrf.se - http://www.lrf.se/
Följ Lantbrukarnas Riksförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Lantbrukarnas Riksförbund
Gröna näringars konjunktur nedåt – investeringar hotas16.11.2026 06:11:00 CET | Pressmeddelande
Konjunkturen i de gröna näringarna vänder nedåt igen. Grönt Näringslivsindex sjunker från 90,8 till 88,8 under fjärde kvartalet och samtliga fem delbranscher ligger nu under den neutrala nivån 100. Pressad lönsamhet, stigande kostnader och stor politisk osäkerhet riskerar nu att bromsa de investeringar som krävs för att Sverige ska kunna öka livsmedelsproduktionen och stärka beredskapen.
Fyra raka förlustår för svenska växtodlingsgårdar13.11.2026 09:18:22 CET | Pressmeddelande
Trots att skörden överstiger femårssnittet med drygt 8 procent räcker den inte för att vända fyra års förluster för spannmålsodlingen. Enligt Jordbruksverket når spannmålsskörden 5,8 miljoner ton, men båda växtodlingsgårdarna i LRF:s nya analys visar förlust under 2026. För gården i mellanbygd landar resultatet på minus 510 000 kronor och för den större gården i slättbygd på minus 125 000 kronor.
Övergångsbudget: Missad möjlighet för ökad svensk mat- och energiproduktion12.11.2026 14:00:55 CET | Pressmeddelande
Övergångsbudgeten saknar väsentliga svar på hur Sverige ska stärka jord- och skogsbrukets konkurrenskraft och öka den svenska matproduktionen. Trots ett osäkert omvärldsläge och bred politisk enighet kring behovet av en starkare beredskap saknas viktiga satsningar på dem som producerar maten och de förnybara råvarorna. LRF redovisar vad som saknas för att kunna levererar mer svensk mat till hushållens tallrikar, säkra upp livsmedelsberedskapen och stärka skogens gröna motor.
Brett stöd för sänkt skatt till Sveriges mat- och energiproduktion – nu måste regeringen agera12.11.2026 08:14:21 CET | Pressmeddelande
På grund av praxis kring en övergångsbudget kan den inte säkrar den nedsatta skatten på jordbruksdiesel under 2027. Det är därför viktigt att kommande regeringen skyndsamt svarar på finansutskottets initiativ om fortsatt sänkt skatt på drivmedel för jord- och skogsbruk under sista kvartalet 2026 och hela 2027. Ett positivt besked för Sveriges matproduktion från en bred majoritet i riksdagen. Om kommande regering inte genomför finansutskottet initiativ väntar omkring 760 miljoner kronor i ökade kostnader för jord- och skogsbruket nästa år, enligt LRF:s beräkningar.
Finansutskottet röstar ja till svensk matproduktion10.11.2026 14:23:41 CET | Pressmeddelande
Finansutskottet säger ja till fortsatt sänkt skatt på jordbruksdrivmedel under sista kvartalet 2026 och hela 2027. Beskedet är positivt för Sveriges matproduktion. Samhällsviktiga näringar som jord- och skogsbruket behöver långsiktig och differentierad bränslebeskattning så länge fungerande alternativ till dagens drivmedel saknas. Beskattningen ska driva på den gröna omställningen utan att slå mot svensk matproduktion.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum